Motion till riksdagen
1989/90:K705

av Anders Björck m.fl. (m)
Vissa valfrågor

Budröstning såvitt avser vårdare

Olika former av budröstning är ett viktigt komplement till den personliga
röstavgivningen.

Samtidigt är det av största vikt att skapa garantier för att riskerna för otillbörlig
påverkan vid budröstning undanröjs. Vidare är det av stor betydelse
att reglerna är så utformade, att röstmottagarna på så säkra och likformiga
grunder som möjligt kan avgöra om den som tjänstgör som bud skall accepteras
eller ej. Det är olyckligt med olikartad praxis mellan olika röstmottagare.
Tvister om valförrättarnas beslut kan dessutom leda till överklaganden
och i vissa fall omval.

Erfarenheten visar att problem särskilt uppkommit vad gäller budröstning
genom vårdare. Rena missbruk har förekommit, i några fall beivrade vid
domstol. Det har också i övrigt rått stor osäkerhet om vad som skall avses
med ett vårdnadsförhållande.

Genom den reform som leder till att institutet omyndigförklaring upphört
kommer i fortsättningen många av de personer som i dag är omyndigförklarade
att ha rösträtt. Detta leder till en ökning av budröstning genom vårdare,
varför det nu är särskilt motiverat att införa vissa klargörande bestämmelser
i vallagen. Dessa ökar rättssäkerheten för den enskilde och underlättar för
valförrättaren att avgöra om en valsedelsförsändelse skall godtas eller avvisas.

Det föreligger därför behov av att komplettera föreskrifterna i 11 kap. 3 §
vallagen.

Riksdagen bör besluta att vallagen 11 kap. 3 § skall ha följande lydelse.

3 8

Väljare som fyllt 18 år. Vårdare är den som yrkesmässigt eller på ett

därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag. Sådan valsedelsförsändelse
följande sätt.

Väljaren lägger för dem. Vårdare skall ange i vilket vårdnadsförhål

lande han står till väljaren. Vittne skall vara vittne.

Utjämningsmandat vid kommunfullmäktigeval i
valkretsindelade kommuner

1 1983 års demokratiberednings uppdrag ingick att pröva frågan om förbättrad
proportionalitet vid val av kommunfullmäktige i valkretsindelade kommuner.
Beredningen stannade för att föreslå att nuvarande valsystem vid
kommunfullmäktigevalen tillämpas tills ytterligare erfarenheter vunnits. Beredningen
var inte enig. En minoriet reserverade sig till förmån för ett system
med utjämningsmandat utan procentspärr. I motiveringen anförde majoriteten
att de studier som gjorts visar att det nuvarande systemet fyller högt
ställda krav på proportionalitet. En övergång till valsystem med fasta valkretsmandat
och utjämningsmandat skulle endast medföra vissa smärre förbättringar
vad gäller proportionaliteten.

Vi är av den uppfattningen att det vore värdefullt att få ytterligare belyst
de effekter som införandet av utjämningsmandat och någon form av småpartispärr
för med sig. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att utreda
frågan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att ändra 11 kap. 3 § vallagen enligt vad
som angivits i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning av vilka effekter
som införandet av utjämningsmandat och någon form av småpartispärr
vid kommunfullmäktigeval i valkretsindelade kommuner för
med sig.

Stockholm den 25 januari 1990

Anders Björck (m)

Hans Nyhage (m)

Stig Bertilsson (m)

Göran Ericsson (m)

Elisabeth Fleetwood (m)
Birger Hagård (m)
Göran Åstrand (m)

Mot. 1989/90
K705

11