Motion till riksdagen
1989/90:K634

av Anders Björck m.fl. (m)
Vissa kommunala frågor

Moderata samlingspartiet har i en partimotion, Fördjupad demokrati och
ökad rättssäkerhet, behandlat vissa frågor med kommunal anknytning, såsom
kommunala folkomröstningar, skilda kommun- och riksdagsval m.m. I
denna motion behandlar vi skiftande kommunala frågor.

Delning av kommuner

Det har tidigare genomförts omfattande kommunsammanslagningar. Det
finns många exempel på att detta emellertid inte gagnat utvecklingen. Möjligheterna
till att dela kommuner borde därför vidgas.

Vi anser att regeringen intagit en alltför restriktiv hållning i fråga om kommundelningar.
Enligt vår mening bör som princip gälla att regeringen tillåter
en kommundelning som begärs av kommuninvånarna själva. Vi vill i sammanhanget
framhålla att en sådan åtgärd kan vara ett medel att stärka den
kommunala demokratin.

Stad som benämning på vissa orter

Vi vill erinra om att införandet av det enhetliga begreppet ”kommun” inte
innebar hinder för att bruka uttrycket ”stad” i andra sammanhang än när det
utgör kommunalrättsligt och administrativt begrepp. I praxis har utvecklingen
inte heller gått mot en utmönstring av stadsbegreppet utan detta används
inofficiellt på många håll, bl.a. som benämning på den centrala tätorten
i en förutvarande stadskommun. Vi anser det motiverat att nu - genom
en lagändring - införa möjlighet för kommun som så önskar att bruka uttrycket
stad även som kommunalrättsligt och administrativt begrepp. Regeringen
bör snarast återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Stadsfullmäktige som benämning på kommunfullmäktige

Mångå kommuner som benämner sig stad önskar även använda benämningen
stadsfullmäktige. Detta språkbruk har emellertid inte godkänts av
riksdagen.

Enligt vår mening kan det inte anses rimligt att en kommun, som beslutat
sig för att använda beteckningen stad som benämning på kommunen, inte
får använda beteckningen stadsfullmäktige som benämning på kommunfull

mäktige. Vi anser därför att kommunallagen bör ändras så att detta blir möj- Mot. 1989/90

ligt. Intresset av ett enhetligt kommunbegrepp kan inte anses vara så starkt K634

att det utgör något hinder mot en sådan reform.

Snabbare valgenomslag i kommunala styrelser

Enligt huvudregeln i kommunallagen tillträder kommunstyrelsen den 1 januari
året efter det år då val i hela riket ägt rum. För Stockholm gäller att
kommunstyrelsen väljs vid första sammanträdet med nya fullmäktige efter
valet.

Denna ordning har tillämpats under lång tid i Stockholm. Erfarenheterna
härav har varit positiva. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen
med förslag till ändrad lagstiftning som möjliggör för kommunerna att tilllämpa
den angivna ordningen.

Den fackliga representationen i kommunala nämnder

Genom lagstiftningen om närvarorätt för personalföreträdare i kommunala
nämnder har de fackliga organisationerna getts en särställning som från olika
synpunkter är principiellt oacceptabel. Enligt vår mening går det inte att motivera
att dessa organisationer skall vara berättigade till representation i
nämnder och styrelser men inte vissa partier invalda i fullmäktige. Lagstiftningen
har medfört en extra ekonomisk belastning för kommunerna och en
ökad byråkrati. Sammanfattningsvis har reformen inneburit ett allvarligt ingrepp
i den politiska demokratin. Med hänvisning till det anförda förordar
vi att bestämmelserna i kommunallagen om facklig representation i kommunala
nämnder upphävs.

Öppna nämnd- och utskottsammanträden

Det vore värdefullt om en försöksverksamhet inleds som gör det möjligt för
kommun eller nämnd att besluta om helt eller delvis öppna sammanträden i
ärenden som inte rör myndighetsutövning mot enskilda. En sådan offentlighet
skulle öka medborgarnas insyn i den kommunalpolitiska processen och
öka intresset för de beslut som fattas.

Kommunal vårdnadsersättning

I ett flertal kommuner i landet föreligger ett starkt intresse för kommunal
vårdnadsersättning till föräldrar för vård av eget barn. I förvaltningsdomstolspraxis
anses emellertid sådan ersättning inte vara förenlig med de kommunala
kompetensbestämmelserna. Det är angeläget att de hinder, som synes
föreligga i fråga om kommuns rätt att utge vårdnadsersättning, blir undanröjda
genom en ändring av kommunallagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om delning av kommuner,

3

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stad som benämning på vissa orter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stadsfullmäktige som benämning på kommunfullmäktige,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om snabbare valgenomslag i kommunala styrelser,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring av innebörd
att den fackliga representationen i kommunala nämnder avskaffas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om öppna nämnd- och utskottssammanträden,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunal vårdnadsersättning.

Stockholm den 25 januari 1990
Anders Björck (m)

Hans Nyhage (m) Elisabeth Fleetwood (m)

Stig Bertilsson (m) Birger Hagård (m)

Göran Ericsson (m) Göran Åstrand (m)

Mot. 1989/90
K634

4