Motion till riksdagen

av Rune Evensson (s)

Mot.

1989/90

K433-435

Eftersänd lokal-TV

Ju mer avstånden på jorden krymper och informationen utvecklas, desto
mer tenderar internationella och nationella frågor att fokuseras på bekostnad
av t.ex. lokala spörsmål.

Gullan och Jan-Erik Gidlund har på storstadsutredningens uppdrag analyserat
valdeltagandet och konstaterar att 20% av göteborgarna avstod från
att rösta i de kommunala valen. Politik är i dag synonymt med världs- och
rikspolitik. Detta är en mycket olycklig utveckling och på sikt ett hot mot
demokratin eftersom det lokala perspektivet är basen för all form av engagemang.

Demokrati bygger på information. Inga riktiga beslut kan fattas och inget
engagemang kan skapas utan information.

Kabellagen, som lokal-TV regleras av, trädde i kraft 1986. Utgångspunkten
var att möjligheter till lokala TV-sändningar skulle skapas, men inga anvisningar
eller direktiv gavs för hur sändningarna skulle finansieras. Sålunda
har flertalet av de lokala sändarorganisationema problem med att uppfylla
intentionerna bakom kabellagen: - att främja närdemokratin på den ort den
lokala sändarorganisationen verkar.

Bland intressenterna bakom lokal-TV finner man oftast folkrörelser och
allmännyttiga bostadsbolag. Informationsflödet finner hela tiden nya vägar.
Stencilapparater tillhör gårdagen och TV-mediet morgondagen. Lokal-TV
lever fjärran från de ekonomiskt mäktiga intressen som opererar internationellt
och nationellt. Därför bör vi bereda en reell ekonomisk möjlighet att
bekosta de program för de organisationer som har budskap, och inte en ekonomisk
vinst, som ledstjärna.

Även vid en internationell utblick kan man konstatera att lokal-TV:n inte
genomsyras av kommersiella intressen utan av organisationer eller motsvarigheten
till kommuner som vill ge sitt budskap genomslagskraft. I USA dominerar
kommunala, folkbildande och religiösa intressen. I Danmark är arbetarrörelsen
starkt engagerad.

Intresset hos publiken för lokal-TV i Sverige är inte att ta miste på. Detta
har bl.a. Göteborgs lokal-TV-kanal, i TV-rutan och i folkmun kallad Kållevisionen,
erfarit. Enligt Kållevisionens egna undersökningar har 1/5 av Göteborgs
befolkning följt vissa program, vecka efter vecka.

I dag bekostar respektive avsändare sina produktioner och sändningar. Så

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr K433- 435

lunda har t.ex. Göteborgs distrikts idrottsförbund (GDIF) bekostat allmän- Mot. 1989/90
politiska debattprogram och Göteborgs stads bostadsaktiebolag, Bostadsbo- K433
laget, bekostat kulturprogram. På sikt är detta naturligtvis omöjligt och
olyckligt.

För de tittare som har tillgång till kabel-TV torde det vara svårt att förstå
varför de utländska kanalerna får lov att sända hur mycket reklam som helst,
medan lokal-TV inte ens får lov att sända sponsrade program. Tvärtom
tvingas varje hushåll med kabel-TV att betala 20 kronor per år till kabelnämnden.
Lokal-TV torde därmed vara det enda TV-företag, som uppmuntras
att sända lokala program genom att få betala avgifter och förnekas intäkter.

Rimligt vore att en större del än idag av avgifterna till kabelnämnden,
även om dessa kan behöva höjas, fick gå direkt till lokal-TV-föreningarna.

I dag har 130 000 hushåll i Göteborg kabel-TV. De som saknar kabel-TV
är främst fristående villor och mindre, privata hyresvärdar. Kabel-TV kommer
inte heller att installeras i dessa områden inom en överskådlig framtid.

Det innebär att en stor del av invånarna inte kan ta del av dessa sändningar.

Om sändningarna sker via etern skulle däremot samtliga hushåll kunna nås.

Med utgångspunkt från allas rätt till information är det djupt orättvist att
inte även dessa grupper har tillgång till Kållevisionen.

I Kållevisionens text-TV medverkar bl.a. Göteborgs kommun och kommunala
verk med information och Länsarbetsnämnden abonnerar på 240 sidor
text där arbetssökande bl.a. kan finna platsannonser.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etersänd lokal-TV,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en större del än i dag av kabelavgiften bör användas
till lokal TV-verksamhet.1]

Stockholm den 24 januari 1990

Rune Evensson (s)

1 1989/90:Kr371

2