Motion till riksdagen
1989/90:K429

av Håkan Hansson m.fl. (c)

En tredje fristående reklamfinansierad TV-kanal,
m.m.

Television är vår tids massmedium. Svensken ägnar i genomsnitt två timmar
per dag åt TV-tittande. TV-mediet har en oomtvistad genomslagskraft.

De svenska TV-tittarna hade fram till början av 1980-talet i stort sett endast
tillgång till de nationella marksända kanalerna, Kanal 1 och TV 2. Bortsett
från mindre delar av landet var konkurrensen om tittarna från andra länders
TV-kanaler obefintlig. Vi kunde i Sverige utforma en egen TV-politik,
enbart baserad på våra nationella förutsättningar.

Denna situation har förändrats radikalt under de senaste åren när nya TVkanaler
börjat sändas via satellit och distribueras till hushållen via snabbt
expanderande kabelnät. Det har uppstått en internationell konkurrens om
de svenska tittarna.

I detta läge är det viktigt att både bevara och utveckla förutsättningarna
för svensk programutveckling, svenska programskapare och svensk programindustri.
De resurser som står till förfogande för produktion av svenska
TV-program måste förstärkas. Grundläggande är naturligtvis att det finns
människor som kan och vill arbeta med TV-mediet. Men deras vilja och kunskaper
kan inte komma till uttryck utan utökade ekonomiska resurser.

Svenska TV-tittare är mest intresserade av svenska program. Detta är något
som klart framgår av de undersökningar som görs av SR/PUB. De hushåll
som ansluts till kabelnäten eller skaffar egen parabolantenn får visserligen
tillgång till flera TV-kanaler och ett bredare programutbud. Men de kan
inte se flera svenska program. I tittarnas intresse ligger därför att TV-politiken
inriktas mot fler svenska kanaler och ett större utbud av svenska program.

En annan viktig anledning att bygga upp en ny svensk TV-kanal är att
skapa bättre förutsättningar för svensk programutveckling, svenska programskapare
och svensk programindustri.

Sveriges Television (SVT) är organiserad på traditionellt sätt som ett integrerat
producerande och sändande företag. Med de stora produktionsresurser
som byggts upp inom företaget blir det naturligt att en stor del av programmen
produceras internt. De höga fasta kostnaderna medför att det i
första hand gäller att utnyttja de egna reurserna.

För svenska programskapare och fristående produktionsbolag har detta
inneburit och innebär att SVT:s sändningsmonopol i praktiken också blir ett
produktionsmonopol. Utläggningarna till fristående bolag har visserligen

ökat under de senaste åren, men de svarar ändå bara för en marginell del av Mot. 1989/90
den totala programbudgeten. K429

Effekterna av den politik som förts är tydliga. Det finns i dag relativt få
fristående produktionsbolag i Sverige, och branschen har som helhet haft ett
besvärligt ekonomiskt läge under de senaste åren. Det är svårt för fristående
programskapare av olika kategorier att försörja sig utanför SVT.

En ny kanal bör därför i huvudsak bli sändande, dvs. endast ha begränsade
egna produktionsresurser. En kanal som arbetar på detta sätt baseras på de
fristående produktionsbolagen och blir därför den ekonomiska basen för en
programindustri. På 3-5 års sikt borde 100-150 produktionsbolag kunna
vara i verksamhet.

Reklam är den finansieringskälla som realistiskt kan ge svensk television
de resurser som erfordras för att vår programindustri ska kunna hävda sig i
internationell konkurrens. Svenska annonsörer satsar redan på TV-reklam.

Men dessa pengar går i dag till kanaler med bas utanför Sverige. Den utredning
som utbildningsdepartementet presenterade i höstas framhåller att ett
fortsatt nej till reklam i svensk marksänd TV med stor sannolikhet leder till
att satellitsända kanaler tar hand om den svenska TV-reklammarknaden.

De pengar som svenska företag satsar på TV-reklam bör i stället i största
möjliga utsträckning gå till svenska programskapare och svenska fristående
produktionsbolag - till att bygga upp och utveckla en svensk programindustri.
Denna industri byggs upp av människor inom många olika yrkeskategorier
- författare, regissörer, producenter, skådespelare och andra artister
samt alla de yrkesmän/kvinnor som arbetar i olika befattningar inom produktionsbolagen.
En ny TV-kanal kan skapa sysselsättning för cirka 2 000
personer.

Ur mediepolitisk synvinkel är det viktigt att Sveriges Television behålls
som ett licensfinansierat företag. Konkurrensen mellan olika programtyper
och uttrycksformer vidmakthålls på bästa sätt om minst två programföretag
med olika finansieringsformer och ägarformer konkurrerar på marknaden.

Programskaparna får då en reell valfrihet. Det blir flera avnämare, med
olika utgångspunkter och värderingar, till ideer, program och evenemang.

Utbildningsdepartementets utredning TV-politiken påpekar att ”ett omväxlande
programutbud av god kvalitet ska vara tillgängligt för alla som bor
i Sverige”. Med den utgångspunkten bör det vara självklart dels att den nya
finansieringsmöjlighet som skapas av TV-reklam används för att utveckla
svensk television, dels att det naturliga sändningsalternativet är ett tredje
marknät.

Med en koncession reglerad, markbaserad fristående kanal läggs spelreglerna
för svensk TV-reklam - inte minst vad avser reklam riktad till barn och
ungdomar - fast genom nationella politiska beslut. Alternativt kan utvecklingen
inom TV-området komma att ”styras” genom frånvaron av beslut. I
sämsta fall kan dagens SVT-kanaler dras med i den utveckling som kommer
i ett mediepolitiskt vakuum.

En koncession för en fristående kanal kan utformas med programregler
som tar hänsyn till krav på ett programutbud i allmänhetens tjänst. Samtidigt
kan SVT hållas reklamfritt och en städning kan ske i den smygreklam och
smygsponsring som förekommer i dag. 19

En sändande TV-kanal som köper in huvuddelen av sin produktion från Mot. 1989/90

fristående produktionsbolag ger genom sin organisation möjligheter för K429

människor i hela Sverige att arbeta med TV-mediet. Denna decentralisering
av produktionen skapar också förutsättningar för utvecklingen av regional
TV. Under ett uppbyggnadsskede kan en ny markbaserad TV-kanal lämna
”luckor” i sin sändningstid för regionala program. På några år kan det då
byggas upp en kompetens som på ett helt annat sätt än idag för TV-mediet
närmare det lokala samhället och som efter hand kan utgöra basen för en
mer utvecklad regional TV.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen av svensk TV,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svensk programutveckling, programskapare och
programindustri,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svensk reklam-TV,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känra vad i motionen
anförts om koncession för en ny markbaserad tredje fristående
reklamfinansierad TV-kanal,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional TV.

Stockholm den 25 januari 1990

Håkan Hansson (c)

Göran Engström (c) Kjell Ericsson (c)

Ivar Franzén (c)

20