Motion till riksdagen
1989/90:K405

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Sekretessen vid asylutredningar

Sekretesslagen 7 kap. 14 § första stycket innehåller bestämmelser om sekretess
för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften
skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt
men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller
myndighet eller organisation av utlänningar.

Det förekommer ett utbyte av information om politiska flyktingar mellan
svenska och utländska myndigheter. Detta belyses bl.a. av ett yttrande från
rikspolisstyrelsen till justitieutskottet vilket redovisas i justitieutskottets betänkande
1980/81:33 s. 7 ff. I ett ärende har regeringen beslutat att vissa beslagtagna
föremål skulle överlämnas till Belgien (beslut 890119 dnr 89.27).
Bland de beslagtagna och till Belgien överlämnade föremålen ingick bl.a.
utredningen i ett svenskt asylärende. Asylutredningen har därefter av belgiska
myndigheter överlämnats till Förbundsrepubliken Tyskland för att där
åberopas av åklagare i en brottmålsrättegång mot den person som asylutredningen
avsåg.

Mot bakgrund av dessa förhållanden och svenska utlandsmyndigheters
ibland vårdslösa behandling av uppgifter i asylärenden i samband med utredningar
utförda på uppdrag av Statens Invandrarverk är det i hög grad förståeligt
att många asylsökande känner oro för att de uppgifter som lämnas i samband
med en asylansökan kan komma i orätta händer.

Det är nödvändigt att sekretesskyddet för uppgifter i asylärenden görs effektivare.
Om så inte sker utsätts de asylsökandes rättssäkerhet för ett allvarligt
hot. Av rädsla vågar de ej lämna alla relevanta uppgifter i ärendet. Sekretessen
kan stärkas genom att uppgifter i asylärenden får röjas endast om
det står klart att detta inte medför fara för att någon utsätts för skada.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen
skall ha följande lydelse:

Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att det medför fara att någon utsätts
för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet

mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation
av utlänningar.

Stockholm den 17 januari 1990
Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)

Mot. 1989/90
K405

8