Motion till riksdagen
1989/90:K313

av Margitta Edgren och Jan-Erik Wikström (båda

fp)

Tjänst som språkvårdare i riksdagen

Vården av det svenska språket blir alltmera angelägen. Konsten att skriva
klart, skriva enkelt, skriva kort och skriva svenska - som Erik Wellander uttryckte
det - tycks bli allt svårare. Frestelsen att låta språket bli byråkratiskt
och formellt är svår att motstå. Även vi riksdagsmän faller alltför ofta för
den.

Det är inte heller lätt att hålla språkkänslan levande när lektyren ofta består
av utredningsbetänkanden, propositioner, motioner och utskottsbetänkanden.
Till detta kommer att många ledamöter inte i sina tidigare yrken
haft anledning att skriva texter som skulle bli offentliga och offentligt granskade.

Såväl regeringskansliet som Sveriges Riksradio har anställt särskilda
språkvårdare med uppgift att dels granska texter, dels medverka i utbildning
av dem som i sina arbetsuppgifter har att tala offentligt eller skriva texter för
offentligt bruk.

Med denna motion vill vi föreslå att en språkvårdare anställs i riksdagen.
Hennes (eller hans) uppgift bör vara att leda kurser för riksdagens ledamöter
och tjänstemän och att stå till förfogande för enskilda ledamöter som vill ha
sina utkast till motioner eller anföranden granskade från språklig synpunkt.
Detta förslag bör närmare prövas av förvaltningsstyrelsen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger förvaltningsstyrelsen till känna
vad i motionen anförts om språkvård för riksdagen.

Stockholm den 24 januari 1990

Margitta Edgren (fp)

Jan-Erik Wikström (fp)