Motion till riksdagen

1989/90: K257

av Karl Erik Olsson och Pär Granstedt (båda c)

Intresset för etiska frågor ökar. De tränger in i medicinska sammanhang, i
miljöarbetet, i det ekonomiska livet, i idrottsvärlden och i forskningen.
Etiska värderingar diskuteras allt oftare i samband med pressens arbete och
i politiken.

Den snabba vetenskapliga och tekniska utvecklingen medför att vi i ökad
utsträckning ställs inför frågeställningar som är nya och där kunskapsunderlaget
inte är fullständigt. Vi tvingas att besvara nya frågor och vi tvingas fatta
beslut under osäkerhet.

Samhället har samtidigt blivit mer mångfacetterat och mer pluralistiskt.
Invandrade religioner och politiska uppfattningar blandas med värderingarna
i en gammal nationalstat med en religion och en kung.

I det förslag till partiprogram som centerrörelsen nu remissbehandlar står
det bl.a.:

Etiska regler måste prägla såväl umgänget mellan människor som all samhällsverksamhet
och arbetslivet. Ju mer etik och ansvarskänsla som kännetecknar
vårt personliga uppträdande, desto färre förbud och detaljregler behöver
samhället utfärda.

Varje samhälle behöver gemensamma normer och värderingar. Ett till synes
normlöst och värderingsfritt samhälle öppnar dörren för antidemokratiska
och inhumana filosofier. Tilltagande våldstendenser och meningslös
förstörelse beror ofta på mänskliga problem som ensamhet och brist på meningsfull
tillvaro. De är också uttryck för behov av livsåskådning, av gemensamma
normer och värderingar.

Människan behöver en livsåskådning som ger grunderna för hur man ska
förhålla sig till medmänniskorna, naturen, till framtiden och till livets mening
och innehåll.

Många människor anser att tekniken håller på att ”ta över” utvecklingen.
Den ”lilla” människans handlande upplevs som betydelselöst. Många saknar
en historisk referensram och få har möjligheter att skaffa sig en bild av vad
den egna handlingen leder till. Det finns stor risk att den enskilda människan
känner sig allt mindre i en allt större och mer komplicerad värld.

Miljöfrågorna har självklart bidragit till många nya etiska funderingar.
Allt är inte pengar. Naturen har ett värde. Våra efterkommande har rätt till
en frisk natur.

Etik och politik

Mot.

1989/90

K257

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr K257

Teori och praktik

Etik kommer från det grekiska ethos som närmast betyder sedvänja. Ordet
etik skiljer sig från det latinska moral på så sätt att etik närmast står för de
teoretiska bedömningarna av våra värderingar av handlingar och bakgrunden
till dem. Moral hänger samman med människans praktiska, konkreta
agerande.

Genom etiska överväganden försöker vi avgöra hur man i en viss typ av
situation bör handla. Men etik är inte detsamma som ett godtyckligt tyckande.
För att vara etiskt riktigt måste ett ställningstagande vara grundat på
goda skäl och argument.

Redan de gamla grekerna

Sokrates (470-377 f Kr) var en av de första som på allvar diskuterade frågan
om de etiska värderingarna och deras omvandling till moraliskt handlande.

Hippokrates som levde ungefär samtidigt diskuterade framför allt etiken
inom vården. Han var i själva verket den förste som talade om att ha patientens
bästa för ögonen.

Den grekiska idéläran och judendomen finns bakom den kristna livsåskådningen
som är grunden för det västerländska etiska tänkandet och för
vår etiska tradition.

Etiska instrument

Med etiken som utgångspunkt kan vi granska vårt sätt att leva. Men i takt
med att vi får ny kunskap tvingas vi också till nya ställningstaganden. Vi behöver
kontinuerligt blanda förnuft, samvete och inlevelseförmåga. Det är i
den fortlöpande processen som vi inser att det inte finns givna svar på alla
frågor. Det finns inga enkla svar på vad som kan tillåtas och inte tillåtas i
miljön. Det är inte på förhand givet var gränserna skall dras när det gäller
utnyttjandet av den moderna biotekniken.

Med vårt förnuft kan vi analysera problem, tänka i olika banor och väga
alternativ mot varandra. Samvetet säger oss att en viss attityd eller handlingslinje
är rätt eller fel. Det talar om för oss att allt som kan göras inte alltid
bör göras. Inlevelseförmågan hänger samman med att kunna förstå hur en
annan människa har det. Men den hänger inte bara samman med det förnuftsmässiga,
utan också med att tränga in i en annan människas känslomässiga
upplevelse av sin situation. Därför utgör också inlevelse, intuition och
medkänsla omistliga tillgångar i etiska bedömningar.

Tre syner

I den etiska diskussionen ryms också frågan om vilken människosyn vi skall
ha. De flesta av oss ansluter sig förmodligen till den humanistiska människosynen.
Den innebär att människan är ett subjekt, ett jag, som har frihet, ansvar
och mänsklig värdighet och integritet. Människan är inte ett medel.

Människan är alltid ett mål i sig. Människan bär inom sig ett medvetande
och skapande krafter.

Enligt den teknokratiska människosynen har individen frihet till olika 2

Mot. 1989/90
K257

handlingsalternativ. Den utgår från att människan är ett objekt sorn man kan Mot. 1989/90

hantera, reparera och manipulera. Vetenskap, teknik, informationsmedia K257

och politiska krafter kan styra vår uppfattning om vad som är rätt och del.

Enligt den deterministiska människosynen, är människan en i förväg fullständigt
programmerad varelse. Människan är inte fri och kan inte ta ansvar
för sina handlingar. Allt är i förväg bestämt.

Den humanistiska synen

Principen i den humanistiska människosynen om alla människors lika värde
är avgörande. En människas människovärde gör att man alltid måste betrakta
och behandla henne som en individ. Det mänskliga värdet är omistligt.
Det kan inte förhandlas bort. Det består även om det ibland kränks.

Denna syn på människovärdet för också med sig krav på integritet. Alla
har rätt att få sin integritet respekterad. Även om de inte själva kan föra
sin egen talan. Självbestämmandet däremot, kan ibland begränsas. Men det
innebär inte att integriteten ”förhandlats bort”. Integritet kan bara respekteras
eller kränkas.

Etisk analys viktig

Självbestämmandeprincipen säger att man bör få bestämma över sitt eget liv
och sina egna handlingar. Lidandeprincipen talar om att man inte bör skada,
man bör inte åstadkomma lidande i världen. Godhetsprincipen innebär att
en människa har en skyldighet att göra gott. Rättviseprincipen säger helt enkelt
att man bör vara rättvis. Alla bör behandlas lika.

I varje handlingssituation går det inte renodlat att välja en av principerna.

De kommer i själva verket ofta i konflikt med varandra. I sådana situationer
blir de etiska övervägandena särskilt betydelsefulla. Vi tvingas reflektera
och rangordna.

Ett viktigt steg i den etiska analysen är försök att precisera olika handlingsalternativ
och möjliga lösningar. Inte minst i samhällsetiska frågor gäller det
att försöka få grepp om de olika alternativens konsekvenser för de intressenter
som är berörda. Genom att också ta reda på vilka de olika intressenterna
är, får man en möjlighet att identifiera och dela upp problemen.

Olika intressenter uppfattar och beskriver inte problem på samma sätt.

Olika intressenter har också olika makt när det gäller att göra sin åsikt gällande.
Två kategorier av intressenter har ingen makt alls. Det är de döda och
de ännu inte födda. Vi kan ändå tycka att det i vissa frågor finns skäl att ta
hänsyn till dem.

En etisk analys kan rymma följande steg:

1. Intressenterna i frågan identifieras.

2. Man tar reda på vilka olika värderingar intressenterna har och beskriver
deras intressen på kort och på lång sikt samt kartlägger deras maktresurser eller
brist på makt.

3. Olika intressekonflikter identifieras.

4. Ett konkret handlingsmönster formuleras med utgångspunkt från någon
av de överordnade principerna.

3

Modern vilsenhet

”Tio Guds Bud” har under lång tid betraktats som ett rättesnöre för de flestas
handlande. Idag saknas en självklar och allomfattande etisk-moralisk
auktoritet som talar om vad som är rätt eller fel. Nutidsmänniskan har
många och ofta motsägelsefulla förebilder och hon matas ständigt med motstridig
information. Det blir svårt att ta ställning i etiska och moraliska frågor.
Detta leder i sin tur till ökad vilsenhet. Denna vilsenhet har vi kunnat
notera på flera sätt, inte minst i den senaste tidens våldsdebatt. Men också
skattefiffel, snatteri, bristande miljöansvar och dålig trafikmoral har ytterst
att göra med att människor saknar etiska referenspunkter. Därför är det viktigt
att de etiska frågorna ges stor plats i den allmänna debatten och inte
minst i utbildningssammanhang. Ytterst handlar det om ett gemensamt ansvar
för samhällsutvecklingen.

Yrkesetik

Mest uppmärksamhet har nog de etiska frågorna fått när det gäller vård och
omsorg. En anledning och kanske den viktigaste är att den tekniska och medicinska
utvecklingen idag ställer oss inför möjligheter, men också problem,
som tidigare inte varit kända eller förutsägbara.

Under senare tid har frågor om etik i vården ställts på sin spets i samband
med prioritering och fördelning av vårdens knappa resurser. Den medicinsktekniska
utvecklingen har gjort det möjligt för vården att diagnostisera, behandla
och bota allt fler svåra sjukdomstillstånd, också högt upp i åldrarna.
Samtidigt har hälso- och sjukvården fått vidkännas minskade resurser.

Den moderna medicinska kunskapen och tekniken har resulterat i att begrepp
som liv och död har tänjts, förlängts, tidigarelagts och förändrats.

Under 1990-talet kommer med stor sannolikhet frågor om hur vårdens resurser
ska prioriteras att få ökad betydelse. Samtidigt kommer helt säkert
nya forskningsrön att leda till ytterligare krav på behandlingsinsatser. Därför
är det nödvändigt att intresset för de etiska frågorna hålls levande och finns
med i all verksamhet.

Det får aldrig råda tvivel om fundamenten i svensk hälso- och sjukvård.
Det handlar om att värna människovärdet, att trygga en rättvis vård byggd
på solidaritet och medkänsla. Detta är ytterligare skäl för att den etiska debatten
inom hälso- och sjukvården måste hållas levande.

Af färsetik och börsetik är moderna skapelser. I takt med att det avslöjas
hur individer inom affärs- och börsvärlden utnyttjar sin position och sina
kunskaper till ”snabba klipp” och egen ekonomisk vinning ökar kravet på
etiska överväganden.

Flera händelser på senare tid, allt från affärer på börsen till uppmärksammade
fall av skatteplanering, visar behovet av djupgående debatt och prövning
när det gäller de etiska utgångspunkterna för näringslivet. Spelregler
måste naturligtvis fastställas genom samhällets lagstiftning. Men därutöver
krävs en egen prövning av etiska normer och förhållningssätt av näringslivets
aktörer. En debatt om dessa frågor har redan startat.

Till grund för näringslivets etiska diskussion krävs en djupgående debatt
för att ge perspektiv och pröva värderingar och etiska förhållningssätt.

I en del andra länder, t.ex. USA, finns längre tradition när det gäller nä- Mot. 1989/90

ringslivet och de etiska frågorna. I Sverige behöver vi bl.a. i den ekonomiska K257

utbildningen starka inslag av kvalificerad undervisning i affärsetik, idéhistoria
och filosofi.

Idrotten berörs också av etiska frågeställningar. Fusk och doping hör till
dagens debatt. Också inom idrotten kommer vetenskapliga landvinningar
att skapa möjligheter och väcka nya frågor.

Den pressetiska debatten gäller individers integritet och konflikten med
kravet på en fri och öppen debatt. Inom massmedia finns sedan länge ett väl
utvecklat system av etiska normer och en pressetisk debatt förs fortlöpande.

I forskningssammanhang diskuteras på vilket sätt forskningen bedrivs och
vad resultaten kan komma att användas till.

Inom samhällsområde efter samhällsområde ökar behovet och utarbetandet
av vägledande etiska normer. Man efterlyser grundläggande värderingar
med etiska utgångspunkter att motverka det som många betraktar som en
destruktiv normlöshet.

Lag och etik

I ett etiskt svagt samhälle behövs en stark lagstiftning. I ett samhälle med
starka gemensamma etiska värderingar minskar behovet av juridiskt regelverk.
Etiska värderingar underlättar för demokratin.

Lagstiftningen måste vara förankrad i människornas rättsmedvetande.

Om lagarna stiftas oberoende av människans uppfattning om rätt och fel,
uppstår vartefter ett växande gap mellan vardagens etik och den samhälleliga
etiken.

För att människors etik och samhällets reglering av normer ska kunna stå
i samklang, krävs fasthet och konsekvens i lagstiftningen. Den lagliga innebörden
av en handling måste kunna överblickas när den utförs. Retroaktiv
lagstiftning, generalklausuler osv, motverkar detta.

Regleringar måste vara överblickbara, inte för många, inte ständigt nya,
inte ständigt förändrade.

Etik kräver av individen ett eget förhållningssätt, egna värderingar av
”rätt” och ”orätt”, egen inre vilja att handla etiskt och även viss grad av egenkontroll.

Det är svårt att på politisk nivå hantera etiska frågeställningar. Man kan
inte lagstifta om dem. Etiska värderingar måste fås att ”fungera” sida vid
sida med lagstiftningen. Etik och lagstiftning måste samspela. De förutsätter
varandra!

Etik och politik

Fler grupper i samhället måste utveckla sina egna etiska normer. Några yrkesgrupper
har sedan gammalt enats kring etiska regler. Det gäller t.ex. läkare,
advokater och journalister.

Under senare år har ledande företrädare för olika samhällsintressen allt
oftare kritiserats för oetiskt handlande. Många svenskar uppfattar det som
om politiker och andra makthavare skaffar sig förmåner på skattebetalarnas

5

bekostnad. Kritik riktas också mot politiska löften som inte infrias, mot poli- Mot. 1989/90

tiska halvsanningar, mot politiskt ”käbbel” osv. K257

För att stärka förtroendet för det politiska livet och demokratin är det
angeläget att politikerna driver en etisk diskussion och enas om vissa grundläggande
etiska förhållningsregler. Sådana regler kan utformas i samverkan
mellan partierna, t.ex. i en arbetsgrupp under ledning av riksdagens talman.

Reglerna kan sedan antas av partiernas styrelser, kongresser och stämmor
och tjäna till vägledning för det dagliga arbetet.

Sådana etiska regler för politiker är inte avsedda att ersätta väljarnas
granskning av sina politiker genom den vanliga politiska processen - i partier
och i val. De ska istället tjäna som ett instrument för självsanering och som
en vägledning och stöd i politikernas dagliga arbete.

Punkter att ingå i en sådan etisk regelsamling för politiker kan vara:

1. Politiker ska ständigt sträva efter att motsvara allmänhetens förtroende.

2. Politikern ska hålla sig till sanningen, så långt han/hon känner till den,
och inte förvränga fakta till sin eller partiets egen fördel.

3. Politikern ska argumentera i sak och inte ägna sig åt omotiverade
personangrepp.

4. Politiken ska alltid vara beredd på en offentlig granskning av sitt uppdrag.

5. Politikern ska öppet redovisa sina inkomster. Skälig ersättning ska ges
för det politiska uppdraget.

6. Politikern ska inte sträva efter att skaffa sig privata förmåner av sitt politiska
uppdrag.

7. Politikern ska inte utnyttja tillgång till information som han/hon har genom
sin ställning för personlig vinning (politiska insidervinster).

8. Politikern ska vinnlägga sig om att inte komma i jävssituationer. En
lämplig åtgärd för ledande politiker kan t.ex. vara att ställa egna aktier under
en obeoende förvaltare.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att i olika utbildningssammanhang
föra in undervisning i etiska frågeställningar,1]

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att hos offentliga
institutioner, myndigheter etc. stimulera till åtgärder för att ge etiska
värderingar utrymme i myndighetsutövningen,

2. att riksdagen beslutar på samma sätt som olika yrkesgrupper, att
utarbeta etiska normer för politiker på sätt som föreslås i motionen.

Stockholm den 25 januari 1990

Karl Erik Olsson (c) Pär Granstedt (c)

‘l989/90:Ub824

6