Motion till riksdagen
1989/90:K251

av Bengt Harding Olson (fp)
En författningsdomstol

Den gällande regeringsformen av år 1974 bygger på folksuveränitetens princip.
Denna anses förverkligad främst genom parlamentarismen, dvs. regeringen
skall utgå ur folkrepresentationen helst ur en majoritet i denna. I regeringsformen
finns olika regler som gäller riksdagens kontroll av regeringen.

Erfarenheterna under senare år har visat att kontrollsystemet är för svagt
utvecklat i gällande regeringsform. Framför allt gäller detta den rättsliga
kontrollen.

Den svenska lagprövningrätten är idag mycket begränsad. Den existerande
rätten enligt RF 11 kap 14 § förutsätter att ett uppenbart brott mot
grundlagen har begåtts av riksdag eller regering för att en domstol skall
bortse från en lagregel. Lagrådet är istället det organ som i den svenska konstitutionen
givits uppdrag att före ett riksdagsbeslut granska lagförslag och
bl.a. undersöka om dessa är grundlagsenliga.

Under senare år har socialdemokraterna både i regering och riksdag flera
gånger i kontroversiella och viktiga frågor visat att de inte bryr sig om lagrådets
synpunkter. Detta är djupt otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt.
Enligt folkpartiet är en förstärkning av lagprövningsrätten därför
nödvändig. Hur lagprövningsrätten skall konstrueras bör emellertid bli föremål
för ytterligare överväganden. En tänkbar lösning är att införa en författningsdomstol.

Erfarenhet från andra länder visar att det är principiellt av värde att i det
kontrollsystemet finns ett fristående opartiskt organ som är i stånd att utan
påtryckningar utifrån göra konstitutionell prövning i vissa fall. I de flesta länder
finns också någon form av författningsdomstol för fullgörande av uppgiften
att ta ställning till författningars grundlagsenlighet.

Man brukar ibland avvisa en författningsdomstol med hänvisning till att
den skulle stå i strid med folksuveräniteten. Folkets representanter i riksdagen
skall inte kunna tillrättavisas av några jurister som inte har något av folket
givet mandat. Detta resonemang är ej hållbart. Tvärtom kräver folksuveräniteten,
riktigt uppfattad, att folket har åtminstone någon garanti för att
de representanter de utsett att företräda sig och den regering som utgår ur
denna krets inte överträder de regler som genom grundlagen uppställts av
folket för deras maktutövning. Denna garanti kan folket få endast genom att

ett opartiskt organ får rätt att å folkets vägnar bedöma författningsenlighe- Mot. 1989/90
ten i vissa mål och ärenden. K251

De många s.k. rättsaffärerna i vårt land har ånyo aktualiserat frågan om
behovet av en svensk författningsdomstol.

Svårigheterna uppkommer dock när det gäller att närmare utforma en författningsdomstol.
Vi har i Sverige tidigare haft en riksrätt. Den var dock en
brottmålsdomstol och kan därför inte tjäna som något egentligt föredöme då
det gäller att konstruera en domstol med uppgift att bedöma grundlagsenligheten
av beslut och åtgärder.

De utländska förebilderna är av mycket varierande art. I Amerikas Förenta
Stater fungerar den ordinarie Högsta Domstolen också som en konstitutionell
domstol. I Förbundsrepubliken Tyskland har man en på visst sätt
utsedd särskild författningsdomstol. Olika metoder finns på skilda håll för
valet av en sådan särskild domstol.

Med hänsyn till den typ av mål som en svensk författningsdomstol skulle
handlägga behövs ledamöter med god juridisk kunskap och bred samhällserfarenhet.
Antalet domare i domstolen skulle kunna bestämmas till nio, varav
fem av dem skall utses av de två högsta instanserna i riket, högsta domstolen
och regeringsrätten gemensamt och de återstående fyra utses av riksdagen.

På samtliga ledamöter måste ställas krav på svenskt medborgarskap och behörighet
till domartjänst. Det synes lämpligast att göra domstolsledamöternas
mandattid begränsad till en tid av fem år med möjlighet till omval.

Författningsdomstolens maktbefogenhet skall vara att domstolen har rätt
att upphäva ett beslut som den finner grundlagsstridigt. Ofta inträffar att beslut
eller en åtgärd som befunnits grundlagsstridig inte kan återgå. I sådana
fall får domstolen besluta om restitution i lämplig form. Domstolen måste
också kunna besluta interimistiskt i saken.

Mot denna bakgrund bör noga övervägas behovet av inrättandet av en
svensk författningsdomstol.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en svensk författningsdomstol.

Stockholm den 25 januari 1990

Bengt Harding Olson (fp)

14