Motion till riksdagen
1989/90:K242

av Elver Jonsson m.fl. (fp)
Folkrörelserna och demokratin

Svensk demokrati är ett barn av folkrörelserna. Vi är övertygade om att folkrörelserna
också blir avgörande för om demokratin skall förbli vital. Vem
skulle annars fungera som skola i demokrati? Vem skulle annars driva reformkrav
- utöver sådana som utgår från egenintresset?

Folkrörelserna fanns som breda rörelser ute bland människorna när landet
fortfarande styrdes av små privilegierade grupper. Det var folkrörelserna
som drev kraven på rösträtt, likhet inför lagen och social rättvisa. Författare
och publicister drev på, men det var i folkliga organisationer som kraven fick
styrka. På motsvarande sätt är det genom ideella organisationer vi i dag ser
opinionsbildning för bistånd till fattiga folk, human flyktingmottagning och
ansvar för miljön.

Den konstruktiva protesten

Folkrörelsens arbetsmetod är den konstruktiva protesten. Folkrörelsernas
medlemmar har pekat på brister i samhället, men de har samtidigt visat vägar
att förbättra sociala och andra förhållanden. De har spelat en oerhört stor
roll för opinionsbildning och den granskning av förhållanden i samhället som
är nödvändig för att brister ska dras fram och förslag till åtgärder diskuteras.

1800-talets stora folkrörelser var väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och
arbetarrörelsen. In på det nya seklet kom idrottsrörelsen, nu den största av
dem alla. Beredskapsåren innebar en kraftig tillväxt för de frivilliga försvarsorganisationerna.
Fredsrörelsen har en lång historia i vårt land. MHF kan
tas som exempel på hur nykterhetsrörelsen och den framväxande bilismen
förenades. Hembygdsrörelsen har fått ett allt starkare genomslag som ett
sätt för människor att i ett snabbt föränderligt samhälle bevara banden
bakåt. En motsvarande funktion fyller rader av organisationer med folkbildning
och kulturaktiviteter på programmet. Vi har fått en rad ”nya” folkrörelser,
inte minst knutna till miljöarbete i olika former. Kvinnoorganisationerna
är pådrivande i opinionsbildning för ökad jämställdhet. Vid sidan av den sedan
många år bedrivna missionsverksamheten i fattiga länder finns i dag
också andra organisationer med stark inriktning på bistånd i olika former
till människor i tredje världen. Amnesty International är ett exempel på en
rörelse som drivs av starkt humanitärt deltagande.

Människor går med i en folkrörelse både för att främja en idé och för att

själva få göra en insats. Förmodligen var det sällan så att folkrörelsernautbil- Mot. 1989/90 I

dadé medlemmar i beslutsfattande för att den vägen ge demokratin i landet K242

krafttillskott. Organisationerna utvecklade säkerligen sina verksamhetsformer
utifrån interna bedömningar om behov av kunskaper och färdigheter.

Men som en bonuseffekt för hela samhället kom att demokratin stärktes genom
att debatten aktiverades och genom att fler fick praktisk skolning i praktisk
demokrati. Att skilja på åtgärder för demokrati i den egna rörelsen och
demokrati i landet är egentligen också meningslöst, eftersom de konkreta
åtgärderna i organisationen blir desamma i båda fallen.

Östeuropa och Sverige

Den senaste tidens stora omvälvningar i Östeuropa visar vilken oerhörd
kraft som ligger hos människor som förenas i en stark strävan efter demokrati.
I Baltikum har vi kunnat se hur en råd nya rörelser växer fram för att
kanalisera människors längtan efter frihet och utveckling. Solidaritet i Polen
är en illustration till hur en folklig organisation blev starkare än förtryckarregimen.

Svensk demokrati genomdrevs och fick sitt innehåll genom stora insatser
från folkrörelser. Det bästa som kan hända för att demokratin ska lyckas i
Östeuropa är att man där kan bygga vidare på de folkliga rörelser som redan
finns eller som kan skapas i den närmaste framtiden. Grundlagar och offentliga
maktorgan behövs i demokratier, men viktigast är engagemanget och
den levande diskussionen bland människor. Där liksom i praktisk skolning
i demokrati kan folkrörelser göra en insats som inte kan ersättas av något
annat.

För ett vitalt samhällsklimat i Sverige är det viktigt att folkrörelserna kan
fortsätta att ge utlopp för människors initiativlust och idealitet. Gemensamt
ska man arbeta för det man tror på. Staten ska inte söka styra folkrörelsernas
arbete, däremot stödja dem genom att ge goda arbetsvillkor.

Den statliga folkrörelseutredningen härom året var ett bedrövligt exempel
på en bakvänd syn på folkrörelser. Utredningen gjorde ingen avgränsning
mellan ideella och ekonomiska organisationer. I en rad mycket väl underbyggda
remissvar från folkrörelser riktades stark kritik mot utredningens
uppläggning.

I IOGT-NTO-rörelsens skrift ”Vern älskar framtiden” (1989) skriver Lars
Svedberg att folkrörelser aldrig kan kompromissa med en idé, men alltid
måste kompromissa om medlen. Han är utomordentligt kritisk till folkrörelseutredningen:
”Den 1987 utgivna folkrörelseutredningen illustrerar på ett
häpnadsväckande sätt den bakvända visan. Denna 'folkrörelseutredning’ tar
med alla organisationskategorier i namn av folkrörelser. Utanför staketet
återfinns i och för sig exempel på folkrörelser men också hobbyorganisationer
och intresseorganisationer. Och studieförbund! Och riktningen är klar in
i samhällsapparaten.

Det är också att notera, att utanför staketet där föreningsfolket håller till
finns inte ett grässtrå. Det är kalt som i en öken. Men inne i samhällslyckan
är det grönt och skönt, blommor som blommar och antyder paradiset.

16

Den enda rimliga 'bildén’ är ju den där 'ministern’ ser rockskörten av fol- Mot. 1989/90

ket som är på väg mot nästa framtid och där samhällets institutioner måste K242

skynda sig för att följa efter.”

I

Folkpartiets förslag

Enligt vår mening skall staten stödja men inte söka styra folkrörelserna. Tyvärr
måste vi konstatera att statens stöd till folkrörelser minskat, t.ex. genom
indragning av stöd till organisationstidningar. Genom expansionen av de
statliga lotterierna och spelen har folkrörelserna till stor del trängts bort från
dessa finansieringsmöjligheter, samtidigt som statsmakternas egna beslut
försämrat folkrörelsernas ekonomi.

Folkrörelser gör insatser på många områden. I den här motionen ger vi en
övergripande syn på folkrörelsernas roll och betydelse. Men det finns skäl
att erinra om andra motioner där folkpartiet ser folkrörelsernas insatser som
ytterst betydelsefulla.

Internationellt har Sverige lägre alkoholskador än flertalet andra industriländer.
Rimligen finns det ett starkt samband mellan positiva nykterhetspolitiska
beslut och det faktum att Sverige har en långt mer aktiv nykterhetsrörelse
än de flesta andra länder. I folkpartiets partimotion om åtgärder mot
missbruk betonas folkrörelsernas roll om man ska kunna få en nationell offensiv
för minskad konsumtion och ökad respekt för alkoholen. Också i narkotikabekämpningen
betonas folkrörelsernas insatser, bl.a. genom frivilligorganisationer
som bedriver missbruksvård för ungdomar.

I folkpartiets kommittémotion om avdragsrätt för gåvor till ideellt och humanitärt
arbete föreslås avdrag - inom en maximerad beloppsram - för enskild
person som ger bidrag till trossamfund, organisationer som bedriver
bl.a. hjälpverksamhet, internationell biståndsverksamhet, arbete för respekt
för mänskliga rättigheter, arbete bland sjuka eller handikappade.

I folkpartiets partimotion för effektivare bistånd betonas att enskilda organisationer,
särskilt missionen, var pionjärerna i svenskt internationellt solidaritetsarbete.
Ideella organisationer har ofta lättare än statliga organ att
nå ut till de människor som verkligen behöver hjälp. Ideella organisationer
är flexibla och kan gå direkt på problemen utan formella omvägar. Deras
administration på hemmaplan är oftast liten och obyråkratisk. Enskilda
medarbetare gör engagerade insatser som biståndsarbetare, ofta till lägre
kostnader än offentlig biståndsverksamhet. Organisationernas medlemmar
gör stora insatser för att samla in pengar till u-landsverksanhet och för att
bilda opinion. Folkpartiet föreslår att en långsiktig utfästelse nu ges om fortsatt
växande biståndsanslag att förmedlas genom ideella organisationer till
en miljard kronor inom tre år. Det skulle öka organisationernas möjligheter
att planera för nya insatser. För nästa budgetår föreslår folkpartiet en höjning
med 25 milj. kr. utöver regeringens förslag.

I folkpartiets kommittémotion om anslag till miljövård föreslås ytterligare
3 milj. kr. till miljövårdsinformation genom ideella organisationer. För
ideella organisationers samarbete bl.a. med Östeuropa föreslås ytterligare

2 milj. kr.

I folkpartiets kommittémotion om idrotten tas flera områden upp, som

gäller ungdomsverksamheten och idrottens ekonomi. Villkoren för folkrörelsernas
spel och lotterier måste avsevärt förbättras så att de kan öka sin
andel av den totala spelmarknaden. Folkpartiet menar att en större del av
Tipstjänsts överskott ska ställas direkt till idrottens förfogande. Den summa
som regeringen föreslår för det lokala aktivitetsstödet är för liten. Socialdemokraternas
löften på detta område i valet 1988 har svikits. Folkpartiet vill
hålla sitt löfte och föreslår därför en uppräkning av anslaget med 25 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit. Folkpartiet föreslår också att fyra nya
TRISS-lotterier skall anordnas till folkrörelsernas förmån.

I folkpartiets partimotion om de handikappades situation sägs att handikapporganisationerna
har en avgörande betydelse för utvecklingen av synen
på handikapp och handikappfrågor. Dessa organisationer har höga merkostnader
för sin verksamhet därför att många av de personer de organiserar har
olika slag av funktionshinder. Det anslag regeringen föreslår är enligt vår
mening inte tillräckligt för verksamheten, varför vi föreslår ytterligare 25
milj.kr. i bidrag till handikapporganisationer.

I folkpartiets partimotion om solidaritet med flyktingar och invandrare
sägs bl.a. att svenska frivilligorganisationers projekt på plats för återvändande
flyktingar bör få ökat ekonomiskt stöd.

Varje folkrörelse arbetar och måste få arbeta utifrån sina egna förutsättningar
och sina mål. De bidrar till mångfald och variation. Det kan aldrig
vara statens uppgift att söka styra vad folkrörelser bör göra. Tvärtom kan
man säga att samhället blir bättre ju fler människor som får tillfälle att utveckla
sina egna intressen och sina engagemang i ett konstruktivt ideellt arbete.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkrörelsernas roll för demokratins utveckling och för
ett vitalt samhällsklimat.

Stockholm den 25 januari 1990

Elver Jonsson (fp)

Lars Ernestam (fp) Hans Lindblad (fp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) Jan-Erik Wikström (fp)

Mot. 1989/90
K242

18