Motion till riksdagen
1989/90:K227

av Bengt Harding Olson (fp)
Rättsekonomisk kostnads-/intäktsanalys

Den ekonomiska vetenskapen har genomgått en snabb och intressant utveckling.
Idag tillämpas ekonomisk analys på en rad områden där ekonomer
bara för ett par decennier sedan inte hade något att anföra. Detta gäller kanske
framförallt inom ”rättsekonomin”, dvs. det delområde inom nationalekonomin
som analyserar rättsordningen. Sedan ett par decennier tillbaka
finns det en rik rättsekonomisk litteratur som behandlar praktiskt taget alla
rättsområden, t.ex. statsrätten, skadeståndsrätten, associationsrätten, processrätten
och straffrätten. Tidigare var den ekonomiska analysen av rätten
främst inriktad på skatter, vilket delvis berodde på att nationalekonomin
som ämne växt fram ur finansvetenskapen vid juridisk fakultet. Denna begränsning
än nu bruten.

År 1960 utkom första numret av ”The Journal of Law and Economics”.
Tidsskriftens namn gav upphov till rättsekonomins anglo-saxiska benämning
”Law and Economics”. Numera är rättsekonomin väl förankrad vid en råd
av de mest inflytelserika universiteten i USA, t.ex. Chicago University,
Yale, Stanford, Berkeley och Harvard. Vid dessa universitet är ”Law and
Economics” en integrerad del i den ekonomiska, lika väl som den juridiska
utbildningen och forskningen. Många ekonomiska och juridiska facktidskrifter
publicerar rättsekonomiska resultat. Rättsekonomisk argumentering har
fått genomslag i de amerikanska rättssalarna och i den vetenskapliga och politiska
debatten.

Intresset för rättsekonomi spred sig till Europa under 1970-talet. Under
1980-talet har rättsekonomin fått en omfattande spridning i Centraleuropa.
Intresset är stort, speciellt i Västtyskland och Spanien men också i Benelux,
Frankrike, Österrike och Italien. År 1984 bildades European Association of
Law and Economics som har ca 200 europeiska forskare som medlemmar ur
alla politiska läger. Den europeiska rättsekonomin är mångsidig. Den sammanhållande
länken mellan forskarna i Europa är det gemensamma forskningsintresset,
den speciella rättsliga situationen i Europa samt institutionella
hinder som det finns ett gemensamt intresse att överbrygga. Rättsekonomin
kommer ofta i kläm mellan samhällsvetenskapliga och juridiska fakulteter
som vill hävda sina intressen var för sig.

Sverige var mycket tidigt framme i den europeiska rättsekonomiska forskningen.
Den första avhandlingen lades fram redan 1973. Rättsekonomiska
seminarier anordnades under 1970-talet i samarbete mellan nationalekono

miska institutionen och juridiska institutionen i Lund. European Associa- Mot. 1989/90

tion of Law and Economics bildades i Lund 1984. HSFR och Riksbanksfon- K227
den har finansierat flera forksningsprojekt.

Ännu är den rättsekonomiska forskningen inte fast förankrad vid något
svenskt universitet och verksamheten har varit relativt undanskymd. Trots
det har rättsekonomin av allt att döma haft inflytande. Rättsekonomin har
bidragit till ökad förståelse för marknadsekonomin och då speciellt äganderättens,
inklusive kontraktsrättens och skadeståndsrättens betydelse för den
decentraliserade ekonomins funktionssätt. Debatten om enskilt ägande och
mänskliga rättigheter, men också argumenten för utökat miljö- och produktansvar,
är inspirerat av rättsekonomisk forskning. Draghjälp i den svenska
debatten har erhållits utifrån, speciellt från USA.

Rättsekonomins och den samhällsekonomiska kostnadsintäktsanalysens
utveckling är en anledning till att det internationellt blivit vanligare med krav
på ekonomiska analyser som grund för lagstiftning. Det borde också gälla
ett land som Sverige där den snabba lagstiftningstakten ställer utomordentliga
krav på kunskap. Bristen på analyser om lagarnas effekter är stor. Samtidigt
finns det en kompetens inom landet som byggts upp under ett par decennier.
Det finns all anledning för statsmakterna att observera och ta tillvara
denna resurs. Därför bör sådana analyser rutinmässigt ingå i lagstiftningsarbetet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättsekonomisk kostnads-/intäktsanalys vid lagstiftning.

Stockholm den 24 januari 1990
Bengt Harding Olson (fp)

12