Motion till riksdagen
1989/90: K222
av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c)
Grundlagsskyddad näringsfrihet
Den grundläggande förutsättningen för ett expansivt näringsliv är möjligheterna
för enskilda individer att starta företag. Utan nya företag som erbjuder
redan existerande företag konkurrens riskerar de senare att minska utvecklingstakten
vilket lätt får till följd en försämrad konkurrensförmåga. Därtill
minskar konsumenternas valfrihet. Betydelsen av den fria etableringsrätten
understryks också med skärpa i kommittédirektiven till utredningen ”Förstärkt
konkurrenspolitik” (Dir 1989:12).
Det finns i dag flera hot mot den icke grundlagsfästa näringsfriheten. S.k.
vandelsprövning har införts inom restaurang- och transportbranscherna innebärande
att myndigheterna gör en förhandsbedömning om vederbörande
är lämplig som företagare. Det senaste inslaget i försöken att stoppa nya
företag är målareförbundets aktivitet för att införa s.k. företagarintyg. Vidare
har ordningsstadgeutredningen föreslagit att kommunerna skall ges rätt
att begränsa torghandlarnas varusortiment.
Motiven för att avskaffa det i princip fria tillträdet till marknaden varierar
från rent sysselsättningspolitiska (nya företag hotar gamla arbetsplatser) till
att förhindra s.k. ekonomisk brottslighet.
Grunden för en marknadsekonomi är emellertid att företag fritt får startas.
Utan detta fria tillträde hotas både näringslivets dynamik och sysselsättningstillfällen.
Ett avgörande steg för att öka blivande företagares och övriga investerares
tilltro till statsmakternas vilja att även fortsättningsvis satsa på ett marknadsekonomiskt
system vore att i grundlagen skydda rätten att starta och driva
företag.
Vi menar att yrkes- och näringsfriheten bör betraktas som ett grundläggande
element i själva rättighetssystemet. Utan regler i detta hänseende är
detta system ofullständigt. Kravet på regler om skydd för yrkes- och näringsfriheten
har inte sin grund i något speciellt behov som skall dokumenteras
under viss tid. Det bottnar i stället i det förhållandet att den logiska uppbyggnaden
av vårt rättighetssystem förutsätter en regel om yrkes- och näringsfrihet.
Någon ytterligare utredning behövs ej. Så ej heller ytterligare erfarenheter
av reformerna på fri- och rättighetsområdet. Det av författningsutredningen
1963 framlagda förslaget till grundlagtext kan efter mindre juste
ringar användas i föreliggande skick. Några bärkraftiga invändningar mot
regeln framkom inte heller under remissbehandlingen.
En regel för yrkes- och näringsfriheten bör få följande lydelse och tas in i
2 kap. RF. ”Svensk medborgare äger i riket driva näring och utöva yrke såvida
annat inte är föreskrivet i lag eller förordning”.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till grundlagsskyddad närings-
och yrkesfrihet i enlighet med vad som i motionen anförts.
Stockholm den 22 januari 1990
Mot. 1989/90
K222
Kenth Skårvik (fp)
Isa Halvarsson (fp)
Ulf Melin (m)
Stig Bertilsson (m)
Bengt Rosén (fp)
Rune Backlund (c)
Gudrun Norberg (fp)
Ulla Orring (fp)
Siw Persson (fp)
Britta Bjelle (fp)
Charlotte Cederschiöld (m)
Ingvar Eriksson (m)
Ylva Annerstedt (fp)
3