Motion till riksdagen
1989/90:K210

av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
Grundlagsreglering av svenska medborgares rösträtt

Rösträtten är en grundläggande demokratisk rättighet. Skyddet för denna
rösträtt är av allra största vikt. Svenska medborgares rösträtt vid val till riksdagen
skall vara garanterad i grundlag. Detta skall gälla för alla medborgare.

Så är det inte i vårt land. En grupp medborgare, utlandssvenskarna, tillerkänns
rösträtt enbart genom bestämmelser i vallagen. Det innebär att deras
rösträtt kan begränsas eller avskaffas genom ett enda beslut med enkel majoritet
i riksdagen.

Vi anser att detta inte är en acceptabel ordning. Vi har därför vid upprepade
tillfällen föreslagit att grundlagen ändras så att även utlandssvenskarnas
rösträtt kommer att omfattas av grundlagens skydd.

Svenska medborgare som vistades utomlands var länge - på grund av de
regler som gällde för mantalsskrivning och röstlängd - helt berövade rätten
att utöva den rösträtt som medborgarskapet formellt berättigade dem till.

I etapper har dessa medborgare sedermera tillerkänts rätten att utöva sin
rösträtt. Sålunda beslöt riksdagen 1967 att den som någon gång under de
senaste fem åren varit kyrkobokförd i Sverige efter ansökan skulle uppföras
i röstlängd.

1975 utsträcktes kvalifikationstiden till sju år. Två år senare, 1977, beslöt
riksdagens dåvarande majoritet - socialdemokrater och kommunister röstade
emot - att tidsgränsen helt skulle slopas.

Motiveringen var principiell: Svenska medborgare skall inte av tekniska
skäl frånkännas en medborgerlig rättighet av grundläggande demokratisk
betydelse. Det var dessutom för dem som drabbades av den tidigare tidsgränsen
av naturliga skäl svårt att förstå, att den rösträtt de kunnat utöva i
ett val gick förlorad i nästa.

Det sätt på vilket dessa gruppers rösträtt reglerats är dock - som vi framhållit
ovan - högst otillfredsställande. Det ger inte ett tillräckligt skydd mot
att bestämmelserna ändras genom ett enda riksdagsbeslut med enkel majoritet.

Frågan är ingalunda av enbart teoretiskt intresse. Det visar bl.a. det förslag
som i enlighet med den socialdemokratiska regeringens direktiv lades
fram av 1983 års rösträttskommitté - (SOU 1984:11). Kommittén föreslog
nämligen att utlandssvenskarnas rösträtt skulle inskränkas. De som vistats
utomlands mer än tio år skulle fråntas rösträtten.

Bakom detta förslag stod de socialdemokratiska och kommunistiska leda

möterna. Samtidigt föreslog utredningsmajoriteten att utländska medborgare
skulle ges rösträtt också i riksdagsval.

Dessa förslag har ännu inte framlagts i riksdagen. Resonemang av likartat
slag har dock senare förts i den s.k. medborgarskapskommittén betänkanden,
dvs. att bosättningen och inte medborgarskapet skall vara avgörande
för rösträtten.

Den viljeinriktning som den socialistiska majoriteten således angett är
djupt oroande och visar hur angeläget det är att skyddet för de svenska medborgarnas
rösträtt förstärks.

En riksdagsmajoritet skall inte under en löpande mandatperiod - av valtaktiska
eller andra skäl - kunna ändra på de grundläggande rösträttsvillkoren.
Förslag om sådana ändringar måste åtminstone kunna underställas folket
i val. För att detta skall kunna garanteras krävs det att rösträtten är
grundlagsskyddad.

Vi har som nämnts inledningsvis krävt detta vid varje riksmöte sedan flera
år tillbaka. Detta krav har avvisats av den socialistiska majoriteten, till vilken
även miljöpartiet anslöt sig vid det senaste beslutstillfället.

Någon annan förklaring till detta än att man fortfarande har för avsikt att
vid lämpligt tillfälle inskränka utlandssvenskarnas rösträtt är svår att finna
och har heller inte getts i de debatter som förts i riksdagen.

Vi återkommer därför med vårt krav. Vi föreslår således att den särbestämmelse
som nu finns i regeringsformen 3 kap. 2 § och som möjliggör förändringar
av utlandssvenskarnas rösträtt genom ändring av vallagen utgår.
Därmed blir det klart fastlagt att rösträtten vid riksdagsval för alla svenska
medborgare enligt grundlagen är knuten till medborgarskapet. Vi framlägger
förslag till den lagändring som krävs.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § regeringsformen skall ha följande
lydelse:

Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller
någon gång varit bosatt i riket. Den som icke har uppnått aderton års ålder
har ej rösträtt.

Stockholm den 11 januari 1990
Bertil Fiskesjö (c)

Bengt Kindbom (c) Martin Olsson (c)

Stina Eliasson (c) Ingbritt Irhammar c)

Anders Svärd (c) Birger Andersson (c)

Mot. 1989/90
K210

Rosa Östh (c)
Kjell Ericsson (c)

Hugo Andersson (c)

8