Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:K208

av Bengt Kindbom m.fl. (c)
Grundlagsskyddat ägande m.m.

I fråga om enskilt ägande innehåller regeringsformen inget uttryckligt skydd
för enskild egendom. Att det allmänna måste ta enskild egendom i anspråk
är i vissa fall oundvikligt. När så sker måste det föreligga ett betydande samhällsintresse.
Hittills har detta i regel gällt egendom som behöver tas i anspråk
för samhällsbyggande. På senare år har det alltmer aktualiserats i frågor
om begränsning av markanvändningen.

Grundlagsbestämmelsen på detta område återfinns i 2 kap. 18 § där det
sägs att varje medborgare vilkens egendom tas i anspråk genom expropriation
eller annat sådant förfogande skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten
enligt grunder som bestämmes i lag. Olika alternativ för reglering av
egendomsrätten har prövats under årens lopp. Bl.a. föreslog författningsutredningen
följande grundlagsregel: ”Svensk medborgares egendom är tryggad.
Expropriation och annat dylikt förfogande över egendom må ske allenast
under förutsättning som anges i lag.” Förslaget ledde inte till lagstiftning
och någon uttrycklig ersättningsnorm skrevs inte in i grundlagen.

Centerpartiet har under en följd av år krävt en översyn av bestämmelserna.
I sak har inte skett annan prövning av riksdagen än hänvisning till de
tidigare övervägandena. Detta trots att Sverige fällts i ett antal fall i Europadomstolen
och regeringen har tvingats utge skadestånd i vissa fall.

Bristen på grundlagsreglering strider mot den rättsuppfattning som Sverige
av tradition erkänner sig till. I flera västländer är skyddet för enskild
egendom starkare än i vårt land. Egendomsskyddet finns också inskrivet i
den av Sverige tillträdda Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Enskilds egendom bör snarast tillförsäkras ett positivt skydd i grundlagen.
Skyddet bör omfatta såväl fast som lös egendom liksom olika förfogandeförhållanden.
Frågan bör prövas i en särskild utredning.

Grundlagsskyddad yrkes- och näringsfrihet

Förslag om grundlagsskydd för yrkes- och näringsfrihet har under senare år
också varit föremål för motioner från centerpartiet. Någon saklig prövning
av frågan har inte skett utan riksdagsmajoriteten hänvisar till att en bestämmelse
av detta slag skulle urholkas genom en rad undantagsregler. Flertalet
av grundlagsbestämmelserna i fri- och rättighetskapitlet har denna typ av
hänvisning till annan lag och det kan inte vara ett skäl att just i detta fall avstå
från att pröva en förstärkning av skyddet.

Grunden för en socialt anpassad marknadsekonomi är att företag och yr- Mot. 1989/90

kesverksamheter får startas och bedrivas fritt. Inskränkningar i sådan verk- K208

samhet kan vara betingade av kravet på hänsyn till andra medborgare, miljöoch
arbetsmiljöhänsyn m.m. Detta kan emellertid inte förta behovet av en
positiv värdering av det fria yrkesutövandet. Det finns också en rad administrativa
regler som kringgärdar den fria yrkes- och näringsfriheten.

Centerpartiet föreslår därför att en utredning tillsätts för att kartlägga i
vilka avseenden som en förstärkning av skyddet för närings- och yrkesfriheten
kan ske i grundlag och i annan lag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om egendomsrättens,
närings- och yrkesfrihetens reglering i grundlag i enlighet med
vad i motionen anförts.

Stockholm den 15 januari 1990

Bengt Kindbom (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Stina Eliasson (c)

Anders Svärd (c)

Rosa Östh (c)

Kjell Ericsson (c)

Martin Olsson (c)
Ingbritt Irhammar (c)
Birger Andersson (c)
Hugo Andersson (c)

3