Motion till riksdagen
1989/90: K14
av Birgit Friggebo m.fl. (fp)
med anledning av prop. 1989/90:78
Reformerat presstöd
Presstödet har haft till uppgift att förhindra lokala informationsmonopol och
en koncentration inom massmedierna. I någon mån har presstödet varit
framgångsrikt när det gäller att nå detta syfte.
Under de 20 år som gått sedan presstödet infördes - och de nästan 30 som
passerat sedan det började utredas - har dock massmediebilden drastiskt
förändrats. Där för 30 år sedan två lokaltidningar, ett radioprogram och en
TV-kanal var de enda informationsmedierna har nu medborgarna ett stort
medieutbud. Förutom lokala tidningar finns nu möjlighet över hela Sverige
att få åtminstone Stockholms morgontidningar med morgonutbärning. Utbudet
av dagstidningar i tidningskioskerna har ökat. Den fackliga pressen
står starkare än någonsin. Dessutom finns nu tre riksradiokanaler, lokalradio
och en alltmer utbyggd närradio. Sveriges Television sänder två program.
På de flesta orter har omkring hälften av befolkningen tillgång till 815
TV-kanaler via kabel eller parabol.
Det växande medieutbudet gör att talet om informationsmonopol inte har
samma tyngd som tidigare.
Dagstidningskommittén överlämnade sitt betänkande till regeringen i början
av oktober 1988. Propositionen ansluter i betydande delar till kommitténs
förslag. Det löpande presstödet skall beräknas efter en fördelningsnyckel
baserad på upplagan i stället för som hittills grundad på antalet ton
förbrukat papper. Flera fördelar väntas uppnås genom denna förändring,
bl.a. större sparsamhet med papper jämte vissa hanteringsmässiga fördelar.
Vi kan acceptera dessa förändringar men kan däremot intebiträda den
uppseendeväckande höjning av presstödet som propositionen föreslår för
alla kategorier av nu stödmottagande tidningar. Undantaget är de tidningar,
som antingen mister sitt stöd helt eller får det avtrappat till noll under några
år.
Vi motsätter oss sålunda inte borttagande av de bidrag som några tidningar
under en följd av år mottagit som viss kompensation för att den på
orten konkurrerande andratidningen mottagit betydande presstöd - som
dessutom vid upprepade tillfällen höjts medan förstatidningarnas kompensationsbidrag
legat stilla. De förstatidningar det gäller är Gefle Dagblad, Falukuriren
och Eskilstuna-Kuriren. Under många år har andratidningarna Arbetarbladet,
Dala-Demokraten och Folket, trots begränsade upplageskillnader,
fått betydande presstöd. Det är mot denna bakgrund oacceptabelt att
samtidigt som kompensationsbidraget tas bort, höja konkurrenttidningens Mot. 1989/90
presstöd mycket kraftigt. K14
Med en minskning av stödet med 1 milj.kr. för förstatidningarna och en
ökning med 1,5 milj .kr. för andratidningarna förändras det relativa konkurrensläget
i ett slag dramatiskt. För att kompensera 2,5 milj.kr. netto med
en vinstprocent på 10 nödgas förstatidningarna öka sin omsättning med 25
milj.kr. per år. Alla torde förstå att detta är en omöjlig uppgift.
I propositionen föreslås vidare att en dagstidning som uppburit oreducerat
driftsstöd men som inte längre uppfyller kvalifikationskraven, under det
första året efter det att tidningen upphört att vara stödberättigad enligt huvudreglerna
skall få stöd motsvarande två tredjedelar av senast erhållna oreducerade
belopp och under det därpå följande året en tredjedel av detta belopp.
Vi anser att avtrappningen bör utsträckas till att omfatta tre år, varigenom
tidningen under det första året får 3/4 av senast erhållna oreducerade
belopp, andra året 2/4 och tredje året 1/4.
Det är ytterst uppseendeväckande att regeringen föreslår att presstödet nu
höjs inte bara till den nivå som dagstidningskommitténs majoritet föreslog
utan dessutom ytterligare med betydande belopp. För stora grupper av de
socialdemokratiska tidningarna föreslås en höjning med inte mindre än 16
procent med ett maximibelopp på 11,6 milj. kr. mot av dagstidningskommittén
förordade 10,0 milj. kr.
För den lilla gruppen högfrekventa storstadstidningar föreslås nu i propositionen
en bidragssats på 220 000 kr. med ett maximibelopp på 49,5 milj.
kr. De tidningsföretag det gäller är Svenska Dagbladet, Arbetet i Malmö,
Skånska Dagbladet samt Arbetets avläggare i Göteborg, dvs. Arbetet Väst.
Med hänsyn till att Skånska Dagbladet och Arbetet Väst har så begränsade
upplagor blir resultatet att skattebetalarna via presstödet får betala betydligt
mer per utgivet exemplar än läsarna själva! Dagstidningskommitténs förslag
var här 170 000 kr. med ett maximibelopp på 45 milj. kr. För andra högfrekventa
(6-7 nr/vecka) och samtliga medelfrekventa tidningar (med 3-5 dagars
utgivning) förordas en bidragssats på 162 000 kr. med ett maximibelopp
på 11,6 milj. kr. Dagstidningskommitténs förslag var här en sats på 140 000
kr. med maximibidrag på 10 milj. kr.
Inte minst mot bakgrund av det kärva ekonomiska läget bör alla vägar utnyttjas
för att reducera statsutgifterna. Vi förordar med hänsyn härtill en
nedtrappning av presstödets löpande bidrag samtidigt som vi förordar olika
åtgärder för att stimulera vidgad teknisk samverkan i syfte att bättre tillvarata
de tekniska resurser som finns inom branschen.
Vi föreslår att driftsstödets olika kategorier får bidrag efter följande grunder:
Gruppen storstadstidningar får bidrag efter en bidragssats på 160 000
kr. och ett maximibidrag på 40 milj. kr. För de medelfrekventa landsortstidningarna
föreslår vi bidragssatsen 120 000 kr. och ett maximibidrag på 9,0
milj. kr.
För riksspridda lågfrekventa endagarstidningar föreslås i propositionen ett
schablonbelopp på 3 050 000 kr. vid minst 10 000 i upplaga. För tvådagarstidningar
föreslås 3 400 000. I båda fallen föreslås i propositionen en uppmjukning
av 10 000-gränsen så att en avtrappning sker per 1 000 ex. i minskning
14
av upplagan. För lågfrekventa tidningar med endast lokal eller regional Mot. 1989/90
spridning föreslås ett driftsstöd på 1 540 000 kr. K14
Dagstidningskommitténs förslag var lägre än vad propositionen föreslår.
För riksspridda endagstidningar föreslogs 2,8 milj. kr., för tvådagarstidningar
3,1 milj. kr. och för tidning med endast lokal eller regional spridning
1,4 milj. kr.
För de lågfrekventa tidningarna bör enligt vårt förslag nivån läggas på 1,25
milj. kr. mot av dagspresskommittén föreslagna 1,4 milj. kr. För riksspridda
endagarstidningar föreslår vi 2,4 milj. kr. och för tvådagarstidningar 2,7 milj.
kr. Samma nedtrappningsmodell som föreslagits av utredningen tillstyrkes.
I avsnittet Driftstöd i särskilda fall kommenterar föredragande statsrådet
riksdagens beslut med anledning av konstitutionsutskottets betänkande KU
1985/86:23 om tidningar som huvudsakligen är skrivna på annat språk än
svenska och som vänder sig till en språklig minoritetsgrupp i landet. Vi utgår
från att propositionen inte syftar till någon förändring av stödmöjligheterna
för en tidning som Estniska Dagbladet.
Vad gäller den andra formen av löpande presstöd - den s.k. samdistributionsrabatten
- föreslår dagstidningskommittén en ökning från nuvarande ca
57 milj. kr. om året till närmare 80 milj. kr. Bakgrunden är att det nuvarande
beloppet stått oförändrat ända sedan 1981. Under tiden har distributionskostnaderna
stigit så kraftigt och rabatten urholkats så allvarligt, att hela systemet
med distributionsrabatten råkat i fara till nackdel särskilt för de
mindre tidningarna. För att återställa realvärdet av rabatten sådan den var,
när distributionsrabatten blev en del av presstödssystemet, skulle rabatten
behöva i stort fördubblas. Varken dagstidningskommittén eller regeringen
vill emellertid gå längre än till knappa 80 milj. kr. Det är ett steg i rätt riktning,
men det är tveksamt om det är tillräckligt för att garantera rabattsystemets
överlevnad.
Goda skäl föreligger alltså för att något ytterligare öka rabatten. Vi förordar
användning av dagstidningskommitténs alt. 5, vilket innebär en ökning
av antalet nivåer och att utfallet för de olika tidningarna får en mera regressiv
karaktär till de mindre tidningarnas förmån. Vi förordar vidare att - på
sätt som förekommer i annat sammanhang inom presstödet - ett tak sätts för
maximibeloppet för enskild tidning. Vi föreslår att detta tak sätts till 4 milj.
kr. De tidningar som drabbas av detta tak är de tre storstadstidningarna Dagens
Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. För samdistributionens
totalbelopp skulle detta innebära en ökning med ca 33 milj. kr. från
nuvarande 57 milj. kr. till drygt 91 milj. kr.
Dagstidningskommittén sökte finna vägar att på sikt reducera det statliga
presstödet bl.a. genom att med koncentrerade insatser under ett antal år
uppnå sådana ekonomiska förbättringar hos de stödberoende tidningarna,
att deras stödberoende skulle minska eller i bästa fall så småningom upphöra.
Kommittén blev inte enig om hur detta skulle ske. Inte heller propositionen
har kunnat ansluta sig till kommittémajoritetens förslag.
Den nya typ av utvecklingsstöd som föreslås innebär ett i förhållande till
utredningsförslaget starkt begränsat direkt utvecklingsstöd. Förslaget är 35
milj.kr. Regeringsförslaget är vad gäller den del av utvecklingsstödet som
15
avser s.k. förpressinvesteringar direkt uppseendeväckande, såväl vad gäller Mot. 1989/90
villkoren sorn i fråga om motiveringen. K14
Presstödsnämnden skall pröva ansökningar om s.k. förpresstöd och denna
stödform skall komma i fråga för förpressinvesteringar som är ”presspolitiskt
och företagsekonomiskt befogade och som kan bidra till ett förbättrat kostnadsläge
för en tidning i konkurrensmässigt underläge”.
Motiveringen ger utrymme för mycket godtycke inom presstödsnämnden.
Sådant utvecklingsstöd bör inte utgå som direkta bidrag utan inrymmas i ett
kreditsystem. En lånefond som hittills bör alltså finnas för att också bereda
möjlighet för olika typer av tidningar att få hjälp med krediter i mån av behov.
Vi förordar en lånefond på 30 milj.kr. Presstödsnämnden bör pröva ansökningar
om lån på samma sätt som hittills och fastställa lånevillkoren. Propositionens
förslag rörande utvecklingsbidrag i denna del avstyrkes alltså.
Presstödsnämnden föreslås även kunna bevilja utvecklingsstöd för gemensamma
tryckerianläggningar i form av räntebidrag till lån som tagits på den
allmänna kreditmarknaden. Nämnden skall också kunna besluta om statlig
kreditgaranti för tagna lån. Den samlade kreditvolymen föreslås vara maximalt
300 milj.kr. Minst ett av de deltagande företagen måste uppbära allmänt
presstöd. Denna form av utvecklingsstöd bör kunna bidra till ökad
samverkan mellan tidningarna. Viktigt är då att villkoren för att erhålla
denna typ av utvecklingsstöd blir klart och entydigt fastslagna.
Presstödsförordningens nuvarande regler har lett till delade meningar.
När presstödsnämnden medgav ett mycket betydande lån till Aftonbladet
och Svenska Dagbladets gemensamma tryckerianläggning i Kista tog samverkansmomentet
över i förhållande till den klara föreskriften att lån inte
skulle kunna beviljas när upplåning kan ske på den öppna kreditmarknaden.
Företrädare för båda tidningarna förklarade att någon svårighet att låna
pengar inte förelåg. Trots detta beviljade presstödsnämnden lånet, vilket innebar
en subvention av skattemedel på 80 å 90 milj.kr. Trots att samverkansmomentet
spelade den avgörande rollen för lånemedgivandet blev samverkan
begränsad till två tidningar medan fyra visade intresse för att delta. Det
är mot denna bakgrund viktigt att reglerna för denna typ av presstöd ägnas
omsorgsfulla överväganden. Vi föreslår att den äskade låneramen på 300
milj.kr. begränsas till 200 milj.kr.
Ett särskilt stöd föreslås vid samverkan mellan olika tidningar genom legotryck.
Vi tillstyrker propositionens förslag i detta avseende. Pressens lånefond
bör kunna tjänstgöra för att anskaffa kapital, där inte den allmänna
kreditmarknaden anser sig kunna ställa upp. Kreditgarantier bör i stort vara
tillräckliga för att anskaffa det nödvändiga kapitalet vid större investeringar.
Kreditgarantier, samverkansbidrag och samtryckningsbidrag bör tillsammans
vara tillräckligt för att säkerställa pressens kapitalbehov.
Vi avstyrker vidare förslaget om ett särskilt bidrag för utbildning av tidningsledare,
eftersom utbildningen bör kunna ske genom branschorganisationerna,
utan bidrag av skattebetalarna.
De här av oss förordade förslagen innebär på flera punkter stimulanser
för en ökad samverkan mellan olika tidningsföretag som bättre skulle kunna
tillvarata den tekniska kapacitet som finns. Som SPK påpekat i sitt remissvar
på dagstidningskommitténs betänkande, skulle antagligen en målmedveten 16
reducering av presstödet ännu mer öka beredvilligheten till sådan samverkan Mot. 1989/90
på olika sätt. Även dagstidningskommitténs majoritet inser att ökad samver- K14
kan skulle vara en väg att bringa ned kostnaderna för presstödet på sikt, men
föreslår i stället för att dra ned stödet och nå rationaliseringseffekt den vägen,
en myndighetsstyrd rationalisering som dels skulle vålla problem för
pressens integritet, dels leda till mycket stora kostnader för skattebetalarna
genom ökning av presstödet. Det är ett mycket osäkert medel för att förbättra
de nu stödberoende tidningarnas ekonomiska läge.
Det är också anmärkningsvärt att regeringen inte fullföljt förslaget om en
konsekvensanalys av ett successivt helt avtrappat presstöd. Detta efterlystes
i direktiven till dagstidningskommittén och har i remissvaren också påpekats
av bl.a. SPK. Presstödet är inte förenligt med en sund konkurrens, och målsättningen
på sikt bör vara en total nedtrappning.
Innebörden av förslagen i denna motion är att ta bestämda steg mot en
nedtrappning av presstödet med mindre påfrestningar för skattebetalarna.
I propositionen redovisas ett ytterst knapphändigt underlag för beräkning
av de stödbelopp som enligt förslaget kommer att utgå. Avsaknaden av sådana
tabeller försvårar givetvis beräkningarna av alternativa stödmodeller.
Förslagen i vår motion innebär att kostnaderna för det statliga presstödet
beräknas bli ca 92 milj.kr. lägre än i propositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om
a) principerna för driftsstöd (avsnitten 5 och 8.1),
b) principerna för utvecklingsstöd m.m. (avsnitten 6 och 8.2),
c) principerna för distributionsstöd (avsnitten 7 och 8.3),
2. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 335,7 milj.kr.,
3. att riksdagen till en lånefond för dagspressen för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 30 milj.kr.,
4. att riksdagen fastställer en engagemangsram för statlig kreditgaranti
för lån till tidningsföretags investeringar i gemensamma tryckerianläggningar
på 200 milj.kr. (avsnitt 6.3),
5. att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 91 milj.kr.,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en successiv nedtrappning av det statliga presstödet.
17
Stockhom den 17 april 1990
Birgit Friggebo (fp)
Ylva Annerstedt (fp)
Christer Eirefelt (fp)
Ingela Mårtensson (fp)
Jan-Erik Wikström (fp)
Mot. 1989/90
K14
Lola Björkquist (fp)
Margareta Fogelberg (fp)
Lars Sundin (fp)
18