Motion till riksdagen
1989/90:K13

av Lars Werner m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1989/90:78
Reformerat presstöd

En fri, obunden och mångsidig dagspress är en omistlig tillgång i ett demokratiskt
samhälle såväl för nyhetsförmedling som opinionsbildning. När röster
i presskören försvinner blir debattklimatet kyligare. Vpk:s principiella
utgångspunkt är att pressen skall stå fri från staten. Samtidigt välkomnar vi
statliga insatser för att trygga frihet och mångfald inom pressen.

Marknadskrafternas fria spel har lett till tidningsnedläggningar och koncentration
inom pressen. En liten grupp stora mediekoncerner har fått en
alltmer dominerande ställning. I många tidningsregioner råder en monopolsituation.
I Stockholm saknar arbetarrörelsen en morgontidning. Nedläggningen
av gamla Stockholms-tidningen 1966 innebar att flera hundratusen
läsare berövades sin tidning. Det blev tystare i Stockholm - inte som en följd
av läsarmarknaden utan av annonsmarknaden.

Ändå är mångfalden inom pressen i vårt land alltjämt mycket större än i
många andra europeiska länder. Det selektiva statliga presstödet har härvidlag
spelat en stor och positiv roll. Kostnaderna för det statliga presstödet är
visserligen betydande men bör ändå ställas i relation till att statens inkomster
av reklamskatten, som infördes för att finansiera presstödet, nu är betydligt
högre än stödet till pressen. Enligt vpk:s mening bör reklamskatten i fråga
om bl a direktreklam och annonstidningar vara betydligt högre än i dag vilket
skulle kunna möjliggöra en större uppräkning av presstödet.

Den samhälleliga presspolitiken innebär inte bara ett selektivt stöd till lågtäckningstidningar.
Alltför ofta glöms det bort att det utgår ett indirekt generellt
stöd till pressen som också i hög grad gynnar de stora och starka tidningarna.
Det faktum att dagstidningarna är befriade från mervärdeskatt på sina
upplageintäkter och endast betalar reducerad reklamskatt är naturligtvis av"
utomordentligt stor betydelse för tidningarnas ekonomi.

I sitt förslag till reformerat presstöd utgår regeringen i väsentliga stycken
från majoritetsförslaget (s, c, vpk) i den parlamentariskt sammansatta Dagstidningskommittén.
Vpk kan i huvudsak godta regeringens förslag. På några
punkter förordar vi dock ändringar i regeringsförslaget. Det gäller dels distributionsstödet,
dels stödet till de lågfrekventa tidningarna.

Distributionsstödet

Det sedan länge etablerade systemet med samdistribution av dagstidningar
har såsom framhålls i propositionen inneburit att själva utbärningen av tid

ningar kunnat avföras som konkurrensmedel. Samdistributionen har bidra- Mot. 1989/90

git till att upprätthålla en viss mångfald inom pressen. Läsarna har kunnat K13

välja en tidning med utgångspunkt från de enskilda tidningarnas framtoning
och redaktionella innehåll i stället för med utgångspunkt från vilken tid tidningen
kommer i brevlådan. För att befrämja samdistributionen har staten
betalat ut betydande belopp i s k samdistributionsrabatt som i första hand
tillkommit de starka förstatidningarna.

Nu knakar det emellertid i fogarna i dagspressen, skriver tidningsutgivarnas
egen tidning på ledarplats (Pressens Tidning nr 5/90). Det finns tendenser
till att den väletablerade samdistributionen kan komma att brytas ned.

Hallpressens VD har uttryckt starka betänkligheter mot samdistributionen
och Helsingborgs Dagblad hotar att hoppa av systemet.

Pressens Tidning varnar för försöken att sabotera systemet med samdistribution
och misstänker att riksdag och regering inte passivt kommer att åse
hur systemet bryter samman med tilltagande monopolisering som följd.

För att rädda samdistributionen föreslår regeringen en höjning av samdistributionsrabatten,
numera omdöpt till distributionsstöd, med cirka 20 miljoner
kronor eller omkring 35 procent. Som vi tidigare framhållit kommer lejonparten
av beloppet att tillfalla redan väletablerade förstatidningar. Vi
menar att detta är bortkastade pengar. I stället bör riksdagen besluta att systemet
med reducerad reklamskatt endast skall gälla de tidningar som deltar
i samdistributionssystemet. Tidningar som lämnar systemet åläggs att betala
full reklamskatt. Det föreslagna anslaget till distributionsstöd bör minskas
med 20 miljoner kronor och utgå med totalt 59,5 miljoner kronor.

Ökat stöd till lågfrekventa tidningar

De s.k. lågfrekventa tidningarna med utgivning en eller två dagar i veckan
spelar såsom framhålls i propositionen en betydande roll för mångfalden
inom pressen. Betydligt mer än hälften av de tidningar som fått produktionsbidrag
tillhör den lågfrekventa gruppen. Men av det totala statliga produktionsbidraget
har endast 13 procent tillfallit denna grupp.

Många av dessa tidningar arbetar under ytterst bekymmersamma ekonomiska
förhållanden. Möjligheterna till ytterligare rationalisering av verksamheten
är begränsade. Regeringen föreslår nu en viss uppräkning av stödet
till dessa tidningar. Det är välkommet men otillräckligt. Vi föreslår att
ytterligare 20 miljoner kronor utgår i statligt stöd till de lågfrekventa tidningarna,
vilket innebär en ökning av det totala driftsstödet till dagspressen till
453 700 000 kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen anslår 59 500 000 kr. för distributionsstöd till dagspressen,

2. att riksdagen utöver regeringens förslag anslår ytterligare
20 000 000 kr. för driftsstöd till lågfrekventa tidningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

ll

tionen anförts om förutsättningar för att dagstidningar skall beviljas Mot. 1989/90
reducerad reklamskatt. K13

Stockholm den 17 april 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)

12