Motion till riksdagen
1989/90: Kl 0
av Anders Björck m.fl. (m)
med anledning av prop, 1989/90:78
Reformerat presstöd
Propositionen föreslår vissa principiella förändringar av det statliga presstödet.
Bland annat föreslås att driftsstödet bör vara upplagebaserat i stället för
som nu beräknat på pappersförbrukningen.
Det finns anledning att hälsa detta förslag med tillfredsställelse. Vad gäller
förslagen att avskaffa Pressens lånefond, att införa ett nytt utvecklingsstöd
och engångsinsatsen för utbildning i tidningsledning samt de ökade kostnaderna
för driftsstödet yrkar vi däremot avslag.
Det är viktigt att besparingar sker också på presstödet. I en ansträngd samhällsekonomi
är det inte rimligt att öka kostnaderna för presstödet.
Det är vidare viktigt att utforma stödet så att det utgår efter så generellt
verkande regler som möjligt. Härigenom minskar risken för godtycke och
otillbörliga hänsyn vid fördelningen.
I propositionen föreslås att en ny stödform - utvecklingsstöd - skall införas.
Angående detta anförs i propositionen (sid. 33 f) bl.a. följande:
Till skillnad från det generellt verkande driftsstödet kräver utvecklingsstödet
en ingående prövning av förutsättningarna för stöd. Eftersom utvecklingsstödet
består av flera skilda delar behövs olika slags uppgifter för bedömningen
av om stöd skall beviljas eller inte. Det kan exempelvis röra sig om en
fullständig beskrivning av den planerade investeringen inklusive så utförliga
kostnadskalkyler för projektets olika delmoment och redogörelser för tänkta
kreditvillkor i den planerade upplåningen på marknaden etc. att bidragstilldelningen
kan anpassas till projektet i dess helhet. Vidare kan bidragsgivningen
också innefatta krav pä efterkalkyler, där en stödmottagande tidning
redovisar eventuellt uppkomna skillnader mot kalkylen. Jag utgår från att
ansökningar från tidningar utan driftsstöd dessutom relateras till en fullständig
redovisning av företagets ekonomiska ställning så att presstödsnämnden
kan pröva om det behövs ett statligt tillskott utöver tidningens egna resurser
för att genomföra det aktuella projektet. I vissa fall kan det vara befogat
att inhämta sådana uppgifter att tidningsrörelsen kan särskiljas från annan
verksamhet. Det bör ankomma på presstödsnämnden att i form av tillämpningsföreskrifter
ange vilka uppgifter som skall åtfölja ansökningar om utvecklingsstöd.
(Våra kursiveringar.)
Detta förslag innebär att bidragen - inte lån - villkoras med långtgående
kontroll, varvid framför allt presstödsnämnden förutsätts spela en framträdande
roll, såväl vid planeringen som genomförandet av de olika investe
1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr K9-15
ringarna och organisationsförändringarna. Innebörden av detta är att det
skulle utvecklas en omfattande myndighetskontroll över de olika tidningarnas
dispositioner - något som ter sig mycket främmande för den fria svenska
pressens traditioner.
Att så markerat slå in på en sådan väg innebär att den svenska presstödspolitiken
i viktiga avseenden skulle frångå grundprincipen att arbeta med
generella regler för att därigenom i görligaste mån undvika beslut in casu och
därigenom hindra t.ex. partipolitiskt färgade manipulationer i enskilda fall.
En sådan utveckling kan vi inte medverka till.
Det föreslagna nyinrättade utvecklingsstödet innebär vidare klara risker
för att en oproportionerligt stor del av stödet kan gå till en viss grupp av
tidningar. Detta förslag avvisas.
Förslaget om en särskild engångsinsats för utbildning i tidningsledning avvisas.
Vi anser det ligga i tidningsföretagens eget intresse att se till att företagsledningen
har en rimlig kompetens för sina uppgifter. I den mån särskilda
problem föreligger i detta avseende inom någon tidningsgruppering
torde tillräckliga medel kunna tas i anspråk av t.ex. det driftsstöd som utgår.
Pressens lånefond bibehålls. Härigenom ges möjlighet för presstödsnämnden
att bevilja lån på fördelaktiga villkor till investeringar som inte kan finansieras
via den normala kreditmarknaden och som bedöms önskvärda från
presspolitisk synpunkt. Ett belopp på 25 miljoner kronor bör liksom föregående
budgetår tas upp.
Vad gäller de föreslagna driftsbidragen föreslår vi en reduktion med 20
procent av det föreslagna beloppet.
Våra förslag innebär att driftsbidragen beräknas till 347 miljoner kronor i
stället för föreslagna 433,7 miljoner kronor.
Posten "Utvecklingsstöd till dagspressen" beräknad till 35,8 miljoner kronor
liksom posten "Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen”
utgår och ersätts med en post "Lån till dagspressen” om 25 miljoner
kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 347 milj.kr.,
2. att riksdagen beslutar att anslagen Utvecklingsstöd till dagspressen
och Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen
inte inrättas,
3. att riksdagen beslutar att bibehålla anslaget Lån till dagspressen,
4. att riksdagen - under förutsättning att yrkande 3 vinner bifall till
Lån till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 25 milj.kr.
Mot. 1989/90
K10
4
Stockholm den 10 april 1990
Anders Björck (m)
Hans Nyhage (m)
Stig Bertilsson (m)
Göran Ericsson (m)
Mot. 1989/90
K10
Elisabeth Fleetwood (m)
Birger Hagård (m)
Göran Åstrand (m)
5