Motion till riksdagen
1989/90:Ju821
av Rolf Dahlberg m.fl. (m)
Brottsoffer m.m.
Mot.
1989/90
Ju821-824
Moderata samlingspartiet har i en partimotion av Carl Bildt m.fl., Ökad
rättstrygghet, angivit sin principiella inställning beträffande den enskildes
rättstrygghet i vårt samhälle.
I denna motion behandlar vi främst vissa frågor som aktualiserats genom
1989/90 års budgetproposition.
Brottsbekämpning
Vi måste konstatera att socialdemokraterna under lång tid motsatt sig förslag
från vår sida som påtagligt skulle ha förbättrat rättstryggheten i landet.
Till yttermera visso har socialdemokraterna t.o.m. genomdrivit lagändringar
som ingalunda präglas av fasthet och konsekvens utan medverkar till ökad
brottslighet.
Justitieministern hävdar i propositionen att det under de senaste decennierna
rått bred politisk uppslutning kring viktiga kriminalpolitiska beslut.
Detta är inte en riktig bild av den kriminalpolitiska debatten i vårt land. Moderata
samlingspartiet har ofta - ibland ensamt, ibland i förening med andra
borgerliga partier - motsatt sig viktiga socialdemokratiska lagförslag inom
detta område. Det har gällt bl.a. halvtidsfrigivningen, vidgade möjligheter
till åtalsunderlåtelse, kriminalisering av narkotikakonsumtion, åtgärder mot
narkotikakonsumtion på kriminalvårdsanstalter och polisens resurser. Om
moderata kriminalpolitiska förslag genomfördes skulle kampen mot brottsligheten
bli mer framgångsrik.
Ökat stöd till brottsoffer
I budgetpropositionen anmäls att förslag senare kan följa som avser att
stärka brottsoffrens ställning. Moderata samlingspartiet har under årens
lopp vid åtskilliga tillfällen framfört olika förslag för att uppnå detta. I särskild
motion av Rolf Dahlberg m.fl. redovisas ett flertal förslag som syftar
till att ge brottsoffer bättre stöd.
I detta sammanhang finns dock anledning att ta upp frågan om ekonomiskt
stöd till brottsofferjourer och kvinnojourer.
I budgetpropositionen anges att regeringen beslutat om engångsbidrag till
Brottsofferjourernas Riksförbund samt att särskilda medel även har lämnats
1
1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ju821-824
till kvinnojourerna. Detta är tillfredsställande och helt i linje med vad vi från
moderat sida krävde i en riksdagsmotion föregående år. Samtidigt måste
konstateras att det är i hög grad otillfredsställande att dessa verksamheter
skall vara hänvisade till tillfälliga bidrag.
Kvinnojourerna har visat en snabb expansionstakt under förlidna år och
det finns all anledning att räkna med att antalet brottsofferjourer kommer
att öka kraftigt i framtiden. Det finns starka skäl för det allmänna att stödja
denna form av frivilligt arbete till brottsoffrens förmån. Stödet till sådana
jourer bör därför ges stadga och kontinuitet.
Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att riksdagen inrättar nya anslag
för en brottsoffernämnd och dess verksamhet. Riksdagen bör uppdra åt regeringen
att utse en brottsoffernämnd som biträds av ett kansli. Det finns
anledning att räkna med att kansliresurserna kan hållas på en blygsam nivå.
Nämndens uppgift skall vara att fördela bidrag till i första hand rikstäckande
brottsoffer- och kvinnojourorganisationer. Stöd skall emellertid även kunna
utgå till regionala organisationer, till exempel sådana som är verksamma i
större städer. Stödet skall nyttjas för utvecklingsarbete vid brottsofferjourerna,
utbildning av stödpersoner och uppbyggnadsverksamheten av sådana
jourer. Anslaget bör inledningsvis uppgå till 5 miljoner kronor. Mot bakgrund
av att en sådan nämnd knappast kommer att börja verka förrän under
nästkommande budgetår bör regeringen även under budgetåret 1990/91 besluta
om bidrag till Brottsofferjourernas Riksförbund och kvinnojourerna.
Polisväsendet
I propositionen, bilaga 15, föreslås att 800 aspiranter skall antas till polishögskolan.
Detta är i enlighet med rikspolisstyrelsens yrkanden.
Vi upplever nu ett polisväsende i kris. Detta beror på att den socialistiska
majoriteten i riksdagen år efter år har hållit tillbaka utbildningen av nya poliser.
Det står nu klart för alla och envar att situationen är ohållbar.
Ett beslut om utbildning av 800 nya poliser kommer inte att medföra några
omedelbara förbättringar. Det tar tre år från det att utbildningen börjar till
dess en polis kan sättas in i ordinarie verksamhet. På grund av den alltför
låga nyutbildningen av poliser under tidigare år kommer polisbristen att bestå
under hela 1990-talet.
Polisen behöver omgående ökade resurser. Det räcker inte med att utbilda
800 nya aspiranter nu. Många polismän utför i dag administrativa uppgifter.
Om sådana arbetsuppgifter i stället utfördes av administrativ personal skulle
polisens möjligheter att utföra rent polisiära uppgifter öka. En kraftig och
omedelbar förstärkning av polisen kan ske genom att 600 nya administrativa
tjänster omgående inrättas. Vi uppskattar kostnaden för denna ytterligare
förstärkning av polisväsendet som vi föreslår till 100 miljoner kronor, varför
anslaget under titel E4. Lokala polisorganisationen skall ökas med detta belopp.
Tullens narkotikakontroll
Mot. 1989/90
Ju821
Praktiskt taget all narkotika som illegalt nyttjas i vårt land smugglas över
gränserna. Det är därför givet att gränsbevakningen har mycket stor bety
2
delse för narkotikabekämpningen. Det är vid gränserna de stora partierna
kan upptäckas. Ju svårare det blir att smuggla in narkotika i vårt land, desto
närmare kommer vi vårt mål om ett narkotikafritt Sverige.
Tullen har inte erforderliga resurser för en effektiv narkotikakontroll. Enligt
generaltullstyrelsen har stigande beslagsvolymer av narkotika kunnat
noteras.
Vi menar att tullens förmåga att avslöja narkotikasmuggling måste stärkas.
Tullverket har de fem senaste åren tilldelats sammanlagt åtta narkotikahundar
med tillhörande hundförare och fordon. Sammanlagt disponerar tullen
nu 40 narkotikahundar.
Generaltullstyrelsen har framhållit att narkotikahundar är mycket effektiva
i sökandet efter narkotika och att resursförstärkningarna därför har lett
till fler beslag. Hundarna svarar för en ökande andel av tullens beslag. Hundarna
ökar effektiviteten i arbetet också genom att de snabbt kan konstatera
att det inte finns någon narkotika i undersökt gods.
Det är enligt vår mening uppenbart att narkotikahundar spelar en allt viktigare
roll i kampen mot narkotikasmuggling. Det tar emellertid upp till ett
år att utbilda en narkotikahund. Även om riksdagen fattar beslut under våren
1990 om införskaffande av nya hundar sker leverans av dem först under
1991. Att avvakta en översyn från tullverkets sida och ett eventuellt därefter
följande riksdagsbeslut beträffande anskaffning av narkotikahundar skulle i
praktiken skjuta denna form av förstärkning åratal fram i tiden. Det är därför
nödvändigt att besluten fattas redan under vårriksdagen. Att fördröja
beslutet är att indirekt underlätta narkotikasmugglarnas verksamhet. Moderata
samlingspartiet föreslår att riksdagen fattar beslut om utbildning av tio
nya narkotikahundar. Självfallet ankommer det på riksdagen att senare tillskjuta
medel för erforderliga hundförare och fordon. Anslaget El. Tullverket:
Förvaltningskostnader, bör mot denna bakgrund ökas med 1,5 miljoner
kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om brottsbekämpning,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en
brottsoffernämnd i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiska bidrag till Brottsofferjourernas Riksförbund
och kvinnojourerna,
4. att riksdagen till lokala polisorganisationen för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag om 6 575 587 000 kr.,
[att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag om 1 022 801 000 kr.1].
Stockholm den 23 januari 1990
Mot. 1989/90
Ju821
3
Rolf Dahlberg (m)
Jerry Martinger (m)
Göthe Knutson (m)
Birgit Henriksson (m)
Göran Ericsson (m)
Inger Koch (m)
Carl G Nilsson (m)
Mot. 1989/90
Ju821
Allan Ekström (m)
Ewy Möller (m)
Charlotte Cederschiöld (m)
Filip Fridolfsson (m)
Eva Björne (m)
'1989/90:Sk664
4