Motion till riksdagen
1989/90:Ju819

av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle
(båda m)

Våldsbrottsligheten

Att kunna gå tryggt på gator och torg! Att inte utsättas för våld och övergrepp
i hemmet! Detta är något av det viktigaste för kvinnor i Sverige i dag.

Under 1989 polisanmäldes omkring 1,1 miljoner brott i vårt land. Sedan
1950 har antalet brott mer än femdubblats. Därtill sker en omfattande
brottslighet som aldrig anmäls, inte minst i hemmen. Den verkliga brottsligheten
ligger på en betydligt högre nivå än vad statistiken visar.

Många något äldre kvinnor känner stor rädsla för att gå ut särskilt under
kvällstid efter mörkrets inbrott. De vågar inte heller använda allmänna kommunikationer
och känner sig tvingade att stanna i bostaden. I praktiken isolerar
de sig i sina bostäder av oro för att bli utsatta för brott, bli omkullknuffade
av ”väskryckare” eller på annat sätt antastade. Detta gäller även på små
orter.

Den stora brottsligheten och särskilt våldsbrottsligheten är i högsta grad
en kvinnofråga.

Det finns ett stort mänskligt lidande bakom brottsstatistiken. De som utsatts
för brott drabbas av kroppsskador, ekonomiska skador och svårigheter
men också av psykiska besvär. Därtill kommer den oro som särskilt många
kvinnor känner för att drabbas av brott - en oro som begränsar deras rörelsefrihet
och påverkar deras livssituation mycket negativt.

Samhällets resurser för brottsbekämpning måste användas på ett sådant
sätt att den enskilde känner sig trygg. Den enskilde har rätt att kräva detta.

Att så pass många människor är rädda när de går ute i våra tätorter är ett
misslyckande för ett rättssamhälle! Att många kvinnor känner rädsla både
utomhus och i sina egna hem är en mycket viktig och allvarlig kvinnofråga!

Viktigast att stärka familjen

Det krävs åtgärder på såväl kort som lång sikt för att minska våldet i vårt
land.

Viktigast är att stödja föräldrarna i fostrarrollen. Det krävs en ny familjepolitik
som underlättar för familjen att välja livsform, hur man vill fördela
och kombinera vårdansvar och förvärvsarbete och att bestämma vilken barnomsorg
som passar de egna barnen bäst. En sådan politik stärker familjen
och föräldrarnas ansvar för barnen.

Nödvändigt är också att stärka skolans fostrande roll, att förebygga miss

bruk, skärpa attityderna mot narkotikan, motverka den glorifiering av våldet,
som finns till exempel i filmer, videofilmer och spel, och skapa opinion
mot våldet.

Fler poliser

Att poliser syns ute betyder mycket för att få gatumiljön trygg och lugn. Därför
behövs fler fotpatrullerande poliser, särskilt kvälls- och nattetid, och fler
kvarterspoliser för att minska brottsbenägenheten och öka människors
trygghet. Om en polis syns t.ex. på en plats, där ungdomar brukar samlas,
är det lättare för en äldre kvinna att passera. En person som är ute för att
stjäla, rycka väskor eller krossa skyltfönster aktar sig om han ser poliser i
närheten.

Avgörande är då om det finns tillräckligt många poliser. Finns inte utbildade
poliser har man små möjligheter att öka tryggheten på gator och torg!

Det råder dock en mycket stor brist på poliser. Att regeringen underlåtit
att ta brottsligheten på allvar har lett till att man år efter år utbildat för få
poliser. Situationen är nu djupt oroande ur kvinnosynpunkt. Det är också
djupt otillfredsställande och förödande för allmänhetens tilltro till polisen att
flertalet anmälda brott inte föranleder någon utredningsåtgärd från polisen.

Snabba åtgärder måste till. Att regeringen föreslagit en utökning av antalet
aspiranter till polishögskolan är bra men otillräckligt efter flera års alltför
låga intagning. Polisens resurser måste ytterligare förstärkas. Dessutom tar
det lång tid innan aspiranterna gått ut polishögskolan.

Det är nödvändigt att genom att anställa administrativ personal frigöra utbildade
poliser från administrativa uppgifter. Vi föreslår därför att 600 administrativa
tjänster inrättas.

Stöd till kvinnojourer

En stor grupp kvinnor är utsatta för våld eller hot om våld och misshandel
från sina nuvarande eller f.d. äkta män eller samboende. För dessa kvinnor
betyder kvinnohusen och kvinnojourerna oerhört mycket. Där finns skydd,
förståelse, kunskap, engagemang och hjälp att bryta upp ur en ohållbar situation.

Det är viktigt att kvinnojourerna inte är myndigheter utan att deras verksamhet
är baserad på frivilligt arbete. För många kvinnor är detta avgörande
för att de ska söka hjälp och skydd där.

Det finns dock all anledning för det allmänna att stödja kvinnojourerna
genom bidrag till lokalkostnader, telefon, utbildning t.ex. De frivilliga insatser
som görs på kvinnojourerna är mycket stora och de behöver stöd från det
allmänna för att klara sina utgifter och även för att orka med ett många
gånger påfrestande arbete. I dag är bidragens storlek mycket varierande.
Det är också viktigt att RÖKS - Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige
- får ett tillräckligt ekonomiskt stöd till sitt arbete.

Även polisen måste dock kunna hjälpa kvinnor som är utsatta för misshandel
och hot. Polisen måste ha möjlighet att rycka ut till hjälp men även kunna
ge skydd i form av bevakning i vissa fall. Att polisens resurser undan för undan
minskat, gör dessa kvinnors situation svårare.

Mot. 1989/90

Ju819

3

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr JuSI8-820

Mot. 1989/90

Ju819

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av 600 administrativa tjänster för att frigöra
utbildade poliser från administrativa uppgifter,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
framförts om angelägenheten av att det allmänna ger stöd till
kvinnojourerna och till Riksorganisationen för kvinnojourer i
Sverige,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyndsamma åtgärder för att ge ett effektivt och
säkert sekretesskydd för kvinnor som behöver byta vistelseort, bostad,
arbete och t.o.m. personnummer.2]

Stockholm den 23 januari 1990

Ann-Cathrine Haglund (m) Birgitta Rydle (m)

Effektivt sekretesskydd

För många kvinnor är situationen så svår att de behöver kunna byta vistelseort,
bostad, arbete och till och med personnummer för att känna sig
trygga. De har rätt att kräva ett absolut säkert och effektivt sekretesskydd
så att deras bostad och arbete inte avslöjas. I dessa fall måste det även vara
möjligt att byta personnummer.

Utvecklingen har visat att det brådskar med åtgärder för att stärka sekretesskyddet
för förföljda kvinnor. Regeringen bör därför skyndsamt lägga
fram förslag så att ett säkert och effektivt sekretesskydd kan åstadkommas
för kvinnor som utsätts för misshandel eller trakasserier.

När det gäller möjligheten att byta personnummer så innebär gällande
regler inget hinder. I praktiken är det dock nästan omöjligt. Möjligheten har
endast utnyttjats i något enstaka fall. Den ovan föreslagna översynen bör
även avse möjligheten att byta personnummer i syfte att underlätta detta för
kvinnor som är förföljda och trakasserade.

1 1989/90:So295

2 1989/90: K426

4