Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ju807

av Bengt Harding Olson m.fl.
(fp, s, m, c, vpk, mp)
Grannsamverkan mot brott

Välfärdssamhället skall fungera som en garanti för bl.a. medborgarnas rättstrygghet.
Den centrala funktionen för brottsbekämpning bärs av rättsväsendet
med polisen i spetsen.

Ny modell

Trots omfattande resursinsatser av både personal och pengar är kriminaliteten
oacceptabelt hög. Ytterligare motåtgärder måste därför vidtagas. Men
det är då dags att tänka i nya banor och pröva nya modeller.

Rättssamhället är ju allas angelägenhet. Därför borde staten stimulera
sina medborgare att engagera sig i kampen mot brottsligheten. Så sker också
i många andra länder.

Utländska förebilder

I USA, Canada, England och Skottland förekommer sedan många år en
verksamhet som benämnes Neighbourhood Watch (NW), som närmast kan
översättas till ”grannlagstillsyn”. Denna tillsyn skall utgöra en hjälp till polisen
(”sorn ett extra öga och öra”) för att försöka minska kriminaliteten. Alla
medborgare oavsett boendeform arbetar tillsammans för att skydda sig
själva och grannarna genom att rapportera till polisen allt kriminellt misstänkt.
Härigenom medverkar man till att förebygga brott.

Rollen är alltså att uppmärksamma brott och misstänkta situationer inom
området och att rapportera iakttagelserna enligt vissa rutiner till polisen.
Man kan också stimulera till att genomföra s.k. säkerhetsanalyser i
och i samband därmed uppmana till märkning av stöldbegärlig egendom. En
allmän uppgift är att främja god grannsämja. Däremot skall man absolut inte
fungera som medborgargarde.

Tillsynen omfattar ett klart avgränsat område och alla där boende kan bli
medlemmar. Man kan utse särskilda befattningshavare för att förbättra samordningen
mellan området och polisen men också inom området och mellan
medlemmarna. Organiserandet av tillsynen underlättas genom ett s.k. startpaket
som överlämnas av polisen och innehåller alla praktiska tips.

Tillsynsverksamheten går ut på att hålla kontakt med medlemmarna. Så
sker bl.a. genom att utge lokala nyhetsbrev om brottsläget, lyckade åtgärder
och säkerhetsråd och att vidarebefordra polisiär information. Härutöver kan

man ägna sig åt andra aktiviteter sorn att anordna särskilda möten, trycka
fönsterdekaler och tillverka områdesskyltar för att sprida kännedom om
grannsamverkan. Det är ofta lämpligt att engagera barn och ungdomar.
Verksamheten stöds ofta av försäkringsbolag, säkerhetsföretag och företagare
inom området.

Det är en självklar nödvändighet att det byggs upp en intensiv samverkan
med den lokala polisen. Här gäller det ju för privatpersonerna att se och
lyssna men inte gripa.

Verksamheten med Neighbourhood Watch i skilda former har utomlands
blivit en snabbt växande folkrörelse som nu omfattar flera miljoner människor.

I England och Wales har sedan 1982 startats 40 000 NW och omfattar 3,5
milj. hushåll, vilket motsvarar vart sjätte hushåll.

Av tillsynen rapporteras genomgående mycket goda resultat. Säkerheten
har höjts för alla inom området. Brottsligheten har minskat. Särskilt de äldre
känner sig tryggare. Grannkontakten har förbättrats. Kontakterna med polisen
men även kommunala myndigheter har blivit mycket bra.

Överhuvudtaget omvittnas allmänt att det skapats en samhällsanda där
man värnar inte bara egen utan även grannens egendom. Härigenom har
samhället blivit en säkrare och bättre plats att leva på enligt mångas uttalanden.

Svensk inställning

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i en skrift omnämnt NW och vidimerat
de goda utländska erfarenheterna. Rikspolisstyrelsen är inne på samma linje
i sin rapport om samverkan mot brott. Huvudlinjen för polisen uppges vara
att stödja attitydpåverkan för personligt ansvar mot brott, att prioritera lokalt
samarbete och att stödja lokala modeller. Grannskapsövervakning har
testats på något håll, exempelvis i Fisksätra och Linköping. Men grannsamverkan
som en svensk motsvarighet till NW har inte prövats här i landet.

Vidare har regeringen under hösten 1989 tillsatt en kommission för att
motverka våldet i samhället och förbättra stödet till brottsoffren. Därvid har
man understrukit betydelsen av att stimulera till insätser från frivilliga organisationer
och åstadkomma spridning av goda ideér och framgångsrika initiativ.
För denna sin verksamhet disponerar kommissionen erforderliga medel.

Ideellt initiativ

I Sverige finns en organisation Våga Värna Varandra (VVV) som utgår bl.a.
ifrån att ansvarstagandet mot brott varken kan eller bör begränsas till myndigheterna.
Man vill hos allmänheten öka viljan, förbättra kunnandet och
förstärka beredskapen då det gäller att till medmänniskors hjälp, dels observera
våld och andra brott liksom tecken på att brott kommer att begås, dels
varna personer som kan antas bli utsatta för brott samt handla på tidigast
möjliga stadium för att förebygga, avvärja eller stoppa brott. Man arbetar
genom information, opinionsbildning, utbildning och stöd genom att göra
klart för människor vad de bör kunna angående rättigheter och skyldigheter,

Mot. 1989/90

Ju807

5

olika sätt att bedöma en kritisk situation och lämpliga handlingsalternativ.
Däremot tar VVV helt avstånd från tanken på medborgargarden. Organisationen,
som är religiöst och politiskt obunden, är rikstäckande och lokala
grupper är under bildande i landet.

Förslag

Den beskrivna modellen för grannsamverkan mot brott borde prövas även i
vårt land. En sådan verksamhet i svensk tappning med sin brottsförebyggande
inriktning kunde starta och drivas på försök i några olika polisdistrikt.
Verksamheten får då genomföras med utnyttjande av VVV-organisationen
och dess lokala grupper och i samverkan med polisens brottsförebyggande
enheter samt BRÅ. Rådets uppgift blir främst att medverka vid försöksverksamhetens
uppläggning och vid dess utvärdering. RPS och BRÅ har förklarat
sig positiva till sådan samverkan. Rådet har kostnadsberäknat sin medverkan
till omkring 300 000 kr. Detta belopp torde kunnas täckas av de av
ovannämnda kommissions disponerade medel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att BRÅ får i uppdrag att som
särskilt projekt medverka vid försöksverksamhet med grannsamverkan
mot brott i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen till detta projekt anslår erforderligt belopp.

Stockholm den 19 januari 1990
Bengt Harding Olson (fp)

Lennart Andersson (s) Allan Ekström (m)

Anders Svärd (c) Berith Eriksson (vpk)

Kent Lundgren (mp)

Mot. 1989/90

Ju807

6