Motion till riksdagen

1989/90:Ju801

av Margitta Edgren (fp)

Finansieringen av enskildas åtgärder mot
våld

Mot.
1989/90
Ju801-802

Kvinnoföreningen i Helsingborg har tagit initiativ för att minska och förebygga
våld mot barn. De har formerat en projektgrupp för att gå ut i skolor
och informera barn och ungdomar. Gruppen skall dels ta upp incest, dels
andra former av våld mot barn. Projektet riktar sig till både lärare och barn
och går ut på att lärare skall öka sina kunskaper och barn skall uppmuntras
söka hjälp vid behov.

Unga skådespelare är engagerade. De genomför samtal med skolbarn och
lärare och spelar upp korta scener för att belysa problem, som kan förekomma
i barns vardagsmiljö och tränar hur barn kan bemästra dessa. Projektet
samarbetar med ett team från barnpsykiatriska kliniken och socialtjänsten
i staden och med psykolog.

Målet är att få barn medvetna om att de kan påverka sitt liv, att vända
pessimism till framtidstro och förtroende för att det finns vuxna som vill och
kan hjälpa dem, om /när de blir utsatta för våld av vuxna människor.

Det har tagit tid att arbeta fram idén och att få rätt människor att arbeta
med projektet. Nu är det i gång sedan oktober månad 1989 i ett rektorsområde
i Helsingborg. Hem&skolaföreningen och rektorerna är positiva. Men
trots alla vackra ord om vikten av att engagera sig mot våld så finns det inga
pengar någonstans, verkar det. Man har fått nej till projektbidrag från
Rädda Barnen, nej från socialstyrelsen, nej från socialdepartementet. Civildepartementet
kan inte svara före januari månad 1990. Under tiden arbetar
dessa människor gratis, men deras entusiasm sjunker eftersom bristen på besked
om ekonomiska bidrag tolkas som ointresse från myndigheternas sida.

För mig är åtgärder mot våldet inte enbart en teoretisk fråga lämpad för deklarationer
och uttalanden på gator och torg utan i högsta grad även en praktisk
fråga.

Menar vi allvar med att vi alla människor skall engagera oss och menar vi
allvar med att personligt engagemang är en väg till mindre våld, så måste vi
också uppmuntra de initiativ som tas, även om initiativen kommer så att säga
utanför etablerade budgetsystem.

Jag vet att konkreta fall inte diskuteras i riksdagen, men utifrån min beskrivning
skulle jag vilja ställa en principiell fråga:

Hur menar riksdagen att enskilda människor, grupper, organisationer rent
principiellt skall gå till väga, när man vill engagera sig mot våldet i samhället
och när deras initiativ och idéer inte alltid kan utföras som gratisarbete? 1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ju801-802

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en guide utarbetas, som beskriver
vilka resurser som står till buds i samhället för att ekonomiskt
stödja engagemang för att minska våldet.

Stockhom den 11 januari 1990

Mot. 1989/90
Ju801

Margitta Edgren (fp)