Motion till riksdagen
1989/90:Ju704

av Jan-Erik Wikström och
Bengt Harding Olson (båda fp)
Kyrkofriden

Under medeltiden tillkom vår första rikslagstiftning. Redan från början ingick
bl.a. Birger Jarls fridslagar. Därvid påbjöd den s.k. kyrkofriden särskilt
skydd för gudstjänstens helgd och för kyrkobesökare.

Nu gällande lagstiftning tillförsäkrar varje medborgare religionsfrihet i regeringsformen
(2 kap. 1 § 6 punkt) och rätt att fritt utöva sin religion i religionsfrihetslagen
(1 §). Religionsfriheten åtnjuter även visst skydd genom
straff för hets eller diskriminering på grund av någon annans trosbekännelse
(16 kap. 8-9 §§ brottsbalken).

Kyrkofriden utgör en del av religionsfriheten men åtnjuter inget enhetligt
straffrättsligt skydd. Intrång i kyrka faller - oavsett om det gäller det egentliga
kyrkorummet eller övriga kyrkolokaler - under de allmänna straffbestämmelserna
om olaga intrång i exempelvis fabrik, lager och personalutrymmen
(4 kap. 6 § 2 st. brottsbalken). Störande av allmän gudstjänst och
annan andaktsövning utgör en särskild straffbar handling i likhet med störande
av offentlig förrättning och allmän sammankomst (16 kap. 4 § brottsbalken)
. Några uttryckliga specialregler finns inte heller för rättsliga myndigheters
möjlighet till processuella tvångsåtgärder i kyrka såsom exempelvis
gripande, beslag och husrannsakan.

Kyrkofriden i vår tid bör förstärkas genom en mera enhetlig straffrättslig
och mera preciserad processrättslig reglering. Samtliga brottsliga övergrepp
mot kyrkofrid borde samlas i ett gemensamt lagrum i brottsbalken. Den
brottsliga handlingen kan rubriceras som brott mot kyrkofrid och beskrivas
som obehörigt intrång i kyrka och bedömas som grovt brott om gudstjänsten
blivit störd. Av hänsyn till kyrkofriden borde i rättegångsbalken (28 kap. 4 §
1 st.) föreskrivas att husrannsakan i kyrka ej får vidtagas utan rättens förordnande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
brottsbalken och rättegångsbalken att kyrkofriden förstärks.

Stockhom den 15 januari 1990

Jan-Erik Wikström (fp)

Bengt Harding Olson (fp)