Motion till riksdagen
1989/90:Ju635

av Hans Göran Franck m.fl. (s)
Ekonomisk brottslighet

I årets budgetprop. (bil. 15) anges att bl.a. den ekonomiska brottsligheten
skall prioriteras i brottsbekämpningen. Vidare sägs att inom ramen för kampen
mot den ekonomiska kriminaliteten bör miljöbrottsligheten sättas i förgrunden.

Några nya konkreta förslag till förstärkningar av polisväsendet framläggs
dock inte såvitt avser ekobrottsligheten. Så sker inte heller inom justitiedepartementets
ansvarsområde.

Civilministern talar i allmänhet om att den föreslagna prioriteringen bör
även gälla ”annan polisverksamhet, såsom den brottsförebyggande verksamheten”.
Justitieministern säger att BRÅ är en värdefull resurs vilket bl.a.
”gällt olika frågor med anknytning till ekonomisk brottslighet”. Några konkreta
förslag för att stärka verksamheten i dessa avseenden framläggs inte.

I motion 1988/89 Ju:820 om ekonomisk och organiserad brottslighet har
den allvarliga situationen beträffande denna typ av brottslighet utförligt belysts.
Justitieutskottet erinrade vid behandlingen av ärendet 1989 om vikten
av att noga följa utvecklingen. I budgetpropositionen redovisas inte hur man
följt resursutvecklingen.

Beträffande miljöbrott, skattebrott och skattetillägg samt näringsförbud/tillstånd
har respektive riksdagsutskott hänvisat till vissa utredningar.

Några förslag har ännu inte framlagts beträffande dessa akuta problem i
bekämpningen av ekobrott.

Vad beträffar det av riksdagen beslutade behovet om informationsinsatser
om ekobrott finns ingen redovisning i budgetpropositionen. Några åtgärder
i detta avseende har inte heller vidtagits.

Då det gäller en undersökning om organiserad brottslighet och eko-brottslighet
inom hyres- och fastighetsbranschen har BRÅ fått i uppdrag att undersöka
saken, vilket hälsas med tillfredsställelse.

Det finns skäl för oss att ytterligare belysa situationen på fältet, då det
gäller verksamheten mot eko-brott. Vi har inhämtat viss information om den
aktuella situationen i den praktiska verksamheten. Vi återger en del exempel
på de brister som finns hos polis, åklagarna, skattemyndigheterna och
vid handläggningen av brottmål.

21

Polisen

Sedan gammalt har det funnits stödjande verksamhet - 4-6 poliser i Sollentuna
och Södertälje, i Stockholm en bedrägerirotel och en skatterotel om
vardera ca 30 man.

I början på 80-talet skapades i Stockholmsområdet en ekorotel om ca 40
man.

I samband därmed upphörde efter hand den stödjande verksamheten.
Skatteroteln har hela tiden använts som utbildningsenhet och har i stort sett
10-16 kompetenta handläggare, i övrigt oerfarna elever.

Gatuvåldsgrupper förstärks bl.a. genom att eko-spanare med särskild utbildning
överförs till dem.

Åklagarna

Genom regeringens ingripande 1983 erhöll riksåklagaren 15 nya tjänster
vilka därefter utökats med ytterligare några särskilt avsedda för eko-verksamhet.

På slutet av 70-talet och de första åren på 80-talet utbildades 75 åklagare
(9 veckor internat + 2 månader skattemyndighet) på ett mycket ambitiöst
sätt. Åklagarna har uppfattat utbildningen som mycket bra. Därefter upphörde
utbildningen och för närvarande torde inte fler än högst 20 av de utbildade
syssla med eko-verksamhet.

Numera används åter outbildade åklagare, vilket kan vara förödande för
den allmänhet som drabbas och som dessa åklagare får träna på.

Skattemyndigheterna

I Stockholm är avgången så stor att under lång tid hälften av handläggarna
haft kortare anställningstid än ett år. Ca 250 revisorer skall i princip hålla
reda på 75 000 företagare och 100 000-tals enskilda skatteskyldiga. Revision
kan bara ske vart 40:e år i medeltal.

Handläggningen av brottmål

Arbetsgivaren har föga känsla för att i mål av aktuell typ, som kräver långvariga
utredningar, utredare och åklagare inte bör bytas ut. Det sker dock ofta
till förvånansvärt okvalificerade sysslor.

Här kan som exempel nämnas att åklagarmyndigheten i Stockholm vid
flera tillfällen skrivit av 100-tals skattemål som inte kunnat klaras av. Ett
stort antal mål fuskas också bort på grund av resursbrist. Detta gäller även
gäldenärsbrotten. Under slutet av 70-talet åtalades i Stockholm för brott anmälda
av konkursförvaltare ca 2-5 %. Resten skrevs av efter viss kortare
utredning - ca 30 % - eller hamnade ”i sumpen”. På 80-talets början skedde
en betydande uppryckning. Nu menar konkursförvaltare, som har hand om
ärenden, att vi är tillbaka i den gamla situationen. Åklagare kan försäkra att
detta bl.a. hos stockholmsmyndigheten upplevs som deprimerande.

Någon verkligt effektiv prioritering sker inte. Olika ärenden och mål väljs
ut på grund av att någon visar intresse för fallet.

Mot. 1989/90
Ju635

22

Samarbetet är fortfarande dåligt mellan skattemyndigheter, polis och
åklagare samt intendenter. Olika huvudmän försvårar i hög grad arbetet.

Vi anser att det behövs en ny kompletterande genomsyn och utvärdering
av hela verksamheten mot eko-brottsligheten som Leif G W Persson gjorde.
BRÅ har ett särskilt uppdrag, som avser ett begränsat antal branscher.

Det har konstaterats att ekobrottsligheten förekommer inte bara i dessa
branscher utan i stort sett i samma omfattning praktiskt taget inom alla branscher
inom näringslivet. Den utvärdering som BRÅ nu slutfört beträffande
fem olika branscher bör bli föremål för en snar fortsatt behandling i syfte att
skärpa reglerna för illegala företagare.

Någon utredning av åklagarverksamheten har ännu inte skett. För att få
belyst hur de olika verkscheferna fullföljt lagstiftarens intentioner bör utredningen
göras så bred som möjligt.

Det är nu erforderligt att bryta ut och tillskapa en organisation som med
bred kompetens tar hand om utredningar i de största eko-brottsfallen. Förslag
härom bör snarast utredas och framläggas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en genomlysning och utvärdering
av samtliga näringsbranscher och områden inom rättsväsendet
som ännu inte varit föremål för en utvärdering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkta insatser mot ekonomisk och organiserad
brottslighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda informationsinsatser,

4. at, riksdager som sin mening ger regeringen till känna behovet
av snara åtgärder beträffande skärpta regler mot miljöbrott, skattebrott
och skattetillägg samt näringsförbud.

Stockholm den 25 januari 1990
Hans Göran Franck (s)
Lennart Andersson (s)

Anita Modin (s)

Anita Johansson (s)

Lars Gustafsson (s)

Aina Westin (s)

Barbro Evermo Palmerlund (s)

Mot. 1989/90
Ju635

23