Motion till riksdagen
1989/90:Ju608

av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Påföljden för rattfylleri

Mot.

1989/90

Ju608-610

Det är ett välkänt faktum att människor som döms till fängelse för rattfylleri
ofta har mycket grava och djupgående alkoholproblem. Erfarenheterna visar
också att fängelsevistelsen för dessa människor inte medverkar till någon
bestående lindring av deras alkoholism.

Från samhällets sida har i olika sammanhang uttalats en vilja att minska
antalet rattfylleridömda i våra fängelser. Det borde därför ur såväl individens
som ur samhällets synvinkel vara en betydligt bättre lösning att personer
som ertappas för rattfylleri får möjlighet att genomgå någon form av behandling.
Innebörden av detta skulle vara att domstolen beaktar möjligheterna
till s.k. kombinerad påföljd, d.v.s. skyddstillsyn, böter och skyldighet
att delta i ett behandlingsprogram.

Flera frivårdsdistrikt har tagit fram olika modeller för arbete med skyddstillsynsdömda
rattfyllerister i syfte att skapa ett trovärdigt alternativ till fängelse.
Ett sådant intressant och efterföljansvärt exempel är det projekt som
Skyddsvärnet i Göteborg bedrivit tillsammans med frivårdsdistrikten med
särskilda medel beviljade av kriminalvårdsstyrelsen.

Projektet innebär att rattfylleridömda med utredda, konstaterade och erkända
alkoholproblem utan pågående behandlingskontakt erbjuds delta i ett
behandlingsprogram. Ett sådant program innefattar enskilda samtal med
handläggare, deltagande i informations- och samtalsgrupp samt fortlöpande
kontakt med läkare. Alla moment är obligatoriska.

Om den rattfylleridömde är motiverad att delta i programmet föreslås
tingsrätten döma vederbörande till skyddstillsyn med föreskrift att underkasta
sig de villkor som är en förutsättning för programmet. En tydlig sanktionstrappa
är angiven och före domen får den som begått rattfylleribrottet
ifråga underteckna förslag till föreskrift.

Ett par hundra personer har sedan projektet startades i november 1985
dömts att ingå däri. Arbetet som kunnat bedrivas helt inom frivårdsdistriktens
ordinarie verksamhet har väckt intresse utanför kriminalvården, bl.a.
hos trafiksäkerhetsverket.

Då samhällets målsättning uppenbarligen är att minska antalet rattfylleridömda
i anstalter och samtidigt ge människor med alkoholproblem en reell
chans till rehabilitering borde det vara synnerligen angeläget att införa ett
system med s.k. kombinerad påföljd som huvudregel vid rattfylleridomar.

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ju608-610

Vid behandlingen av motion 1988/89:Ju606 (bet. 1989/90:JuU2) hänvisade
justitieutskottet till de möjligheter som förslag i prop. 1989/90:2 öppnar att
i större utsträckning använda påföljder som inte innebär frihetsberövande.
Vi är väl medvetna om detta liksom att det inom kriminalvården redan finns
utvecklade kurser och erfarenheter från området.

I realiteten är det dock endast i begränsad utsträckning som kombinerad
påföljd tillämpas i praktiken. Mot bakgrund av de goda erfarenheter som
bl.a. justitieutskottet bekräftar vad gäller sådan kombinerad påföljd, och det
förhållandet att systemet inte fått tillräcklig genomslagskraft i det praktiska
tillämpningsarbetet talar enligt vår mening starka skäl för att det i ett riksdagsbeslut
skall fastställas att skyddstillsyn i kombination med behandlingsprogram
skall bli huvudregel vid rattfylleribrott.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att skyddstillsyn
i kombination med behandlingsprogram blir huvudregel vid
rattfylleribrott.

Stockholm den 17 januari 1990

Bengt Silfverstrand (s)

Marianne Carlström (s) Nils T Svensson (s)

Karin Wegestål (s) Jan Andersson (s)

Mot. 1989/90
Ju608

2