Motion till riksdagen
1989/90:Ju606

av Bengt Harding Olson (fp)
Utlänningars brottslighet i Sverige

I ett rättssamhälle finns oftast ett omfattande rättsregelsystem. De straffrättsliga
reglerna ska åtlydas av alla, oavsett den enskildes egen vilja. Ibland
uppkommer problem som då någon är okunnig om reglernas existens eller
innehåll. Men detta friar inte från straffansvar eftersom lagstiftningen presumerar
att alla har full vetskap om hela lagen. Detta gäller även vid berusning.
Även om gärningsmannen varit kraftigt påverkad så friar detta inte
från ansvar. Inte ens om han då saknade egentlig vetskap både om sin handling
och även om lagens regler. Lagstiftaren behandlar honom som om han
varit helt nykter.

I en alltmer internationaliserad värld är det naturligt att det även till vårt
land kommer utlänningar som turister, invandrare eller flyktingar. Ett antal
av dessa stannar kvar och blir kanske även svenska medborgare. Några gör
sig här skyldiga till brott av skilda slag.

Dessa personer skall enligt gällande rätt (Brottsbalken 2 kap 1 §) dömas
enligt svensk lag. Lagen medger inte straffrihet vid okunnighet om lagen eller
ovilja att följa lagen ens vid berusning. Dessutom saknar det här betydelse
vilken lagstiftning som gäller i gärningsmannens hemland. Inte heller
finns några uttryckliga regler om straffmildring i dessa fall.

Nu har domstolarnas rättstillämpning uppmärksammats i media. Det gäller
fall där utländsk gärningsman bedömts annorlunda än svensk gärningsman.
Därvid har åberopats att mildrare regler eller normer anses gälla i gärningsmannens
hemland. Resultatet av domsluten har visserligen inte främst
blivit frihet från straff men i stället uppenbart mildare straff. Denna rättstilllämpning
har framkallat kraftig kritik från många håll.

Mot denna bakgrund är det motiverat att grundregeln om tillämpligheten
av svensk lag på utlännings brott i Sverige kompletteras med en uttrycklig
regel av innehåll att så skall gälla både straffbarhet och straffvärde.

Avslutningsvis bör tilläggas följande om etnisk diskriminering. Negativ sådan
är förkastlig och även straffbar som olaga diskriminering. Positiv diskriminering,
som alltså innebär att en etnisk grupp får förmåner som inte tillkommer
andra grupper, är en felaktig väg och metod som här i stället skapar
etniska motsättningar. En nationalitetsneutral rättstillämpning i dessa fall
rättsfall utgör ett viktigt bidrag till internationell tolerans.

11

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
brottsbalken om utlännings brottslighet i Sverige som anförts i motionen.

Stockholm den 16 januari 1990
Bengt Harding Olson (fp)

Mot. 1989/90
Ju606

gotmb 99469. Stockholm 1990