Motion till riksdagen
1989/90:Ju507

av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (båda s)
Bättre förhållanden vid häktena

De nya reglerna om anhållande och häktning trädde i kraft den 12 april 1988.
De nya reglerna berör förutsättningarna för att få tillgripa anhållande och
häktning samt tidsfristerna för domstolsprövning av sådana frihetsberövanden.
En möjlighet till s.k. utredningshäktning har införts och dessutom ska
ett frihetsberövande alltid prövas av domstol senast inom fyra dygn.

Domstolsverket har gjort en utvärdering av häktningsreformen. Den visar
bl.a. att antalet beslut vid tingsrätterna i häktningsfrågor har ökat med 29 %.
Eftersom åklagarna något oftare får bifall till sina häktningsyrkanden har
andelen häktade stigit något mer. Den kraftiga ökningen av antalet häktade
har framför allt orsakats av de kortare tidsfristerna. Dock tyder inget i domstolsverkets
undersökning på att fler oskyldiga häktats eller på att fler häktats
på grund av en lindrigare brottslighet.

Genom reformen har häktningsförhandlingar måst hållas även under helger.
Totalt har 23% av förhandlingarna ägt rum under veckosluten. Här
finns emellertid stora lokala variationer. I Helsingborg har inte mindre än
36 % av häktningsförhandlingarna skett på helgerna. Detta har gjort att häktespersonalens
arbetsbörda ökat avsevärt. Endast under 16 av de totalt 110
lördagar eller helgdagar som den nyinrättade beredskapsstyrkan varit i tjänst
har häktespersonalen inte inkallats till aktiv tjänst. Sannolikheten att bli inkallad
till aktiv tjänst uppgår således till 0.85. Det är angeläget att man försöker
finna orsakerna till de stora lokala olikheter som finns då det gäller förläggning
av häktesförhandlingar på helger. Åtgärder behövs för att den organisation
som finns t.ex. vid häktet i Helsingborg skall kunna klara sina arbetsuppgifter.

Transportorganisationen fungerar i dag inte tillfredsställande. Att häkteslagen
har inneburit krav på fler och snabbare transporter är en orsak. En
annan är att antalet transporter på helger på grund av LVM och avvisningar
av flyktingar också har ökat. Det finns anledning att se över tidsfristernas
inverkan på kriminalvårdens transportorganisation i syfte att samordna resurserna
på ett bättre sätt.

Det är en risk att de som är intagna på häkte passiviseras. Därför har lokalmässiga
förutsättningar skapats för att motverka en sådan passivisering.
Möjligheter till fysiska aktiviteter och samvaro av annat slag finns numera.
Problemet är emellertid att personalen inte givits tillräcklig tid att genomföra
aktiviteterna. Det räcker inte att bygga lokaler för att motverka passivisering.
Även andra åtgärder fordras.

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ju506 —516

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att förbättra förhållandena vid
häktena.

Stockholm den 23 januari 1990

Jan Andersson (s) Bengt Silfverstrand (s)

Mot. 1989/90
Ju507

4