Motion till riksdagen
1989/90:Ju42

av Britta Bjelle m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:155 1989/90

Förnyelse inom polisen Ju42-45

£5^

Regeringens proposition om förnyelse inom polisen har aviserats länge och
förväntningarna har varit stora. Vi anser att de nu liggande förslagen inte
motsvarar allmänhetens förväntningar. Avsaknaden av konkreta åtgärder är
påtaglig.

Vi vill inte förneka att många av propositionens tankegångar är goda men
felet är att de stannar på idéplanet. Åtgärder för att tillgodose polisväsendets
akuta behov av förnyelse fördröjs nu av regeringen. Detta är beklagligt eftersom
allmänhetens förtroende för polisen riskerar att allvarligt urholkas
om verksamheten skall rulla på i samma hjulspår ytterligare ett antal år.

I januari i år väckte vi en motion om polisens och rättsväsendets förnyelse
där vi bl.a. framhöll behovet av en snabb och genomgripande förändring av
polisväsendet.De förslag vi då förde fram är på flera punkter mer konkreta
och långtgående än regeringens. Vi föreslog då att:

- målet för verksamheten skall vara människors trygghet

- polisväsendet måste få en tydligare och bättre organisation

- polisen skall koncentrera resurserna på de mest brottsaktiva

- icke polisiära uppgifter skall skötas av administrativ personal

- en omorganisation bör genomföras så att antalet chefer och administratörer
minskar

- kvarterspolisverksamheten måste byggas ut

- delar av den nuvarande verksamheten kan överföras till andra myndigheter

- jourdomstolar bör inrättas

- polisens yttre arbete inte får underordnas det inre arbetet

- polisväsendet måste modernisera sin utbildning och personalpolitik

Vi vill därför upprepa några av dessa krav. I något fall avviker de också från
propositionens förslag.

Målformuleringen

En mycket allvarlig punkt i den kritik som riktats mot polisväsendet under
senare år gäller svagheterna i hur målen för verksamheten har formulerats.

Mycket skall prioriteras och inget eftersättas. Ansvaret för detta är givetvis
riksdagens. Det är ju riksdagen som anger målen.

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ju42- 45

Vi anser emellertid att propositionens förslag till målformulering inte in- Mot. 1989/90
nebär någon förbättring jämfört med vad som gäller idag. Regeringen före- Ju42
slår att polisens arbete skall inriktas på att förebygga och förhindra brott.

Fortsatt prioritering skall ske av kampen mot våldsbrottslighet och narkotikabrottslighet.
Även ekonomisk brottslighet, innefattande miljöbrottslighet
skall ges förtur.

Det säger sig självt att den polisman som skall rangordna sina arbetsuppgifter
inte får någon större vägledning av en sådan målformulering. Vi menar
att det övergripande målet för all polisverksamhet är att människor skall
känna sig trygga. Med detta enda mål blir det lättare för den enskilde polismannen
att välja mellan arbetsuppgifterna. Den arbetsuppgift som leder till
att allmänhetens krav på ett tryggt och laglydigt samhälle uppnås bör alltid
prioriteras.

Enhetligare verksstruktur

Vi delar uppfattningen att polisväsendet skall bygga på en långtgående självbestämmanderätt
för de lokala polismyndigheterna. Detta hindrar dock inte
att det ibland är nödvändigt med en entydig centralstyrning.

Under rubriken 13, Polisens verksamhet vid särskilda händelser, avvisar
regeringen förslaget att rikspolischefen ges befogenhet att leda polisverksamhet.
Med hänvisning till vår januarimotion vidhåller vi tanken på att försvaret
borde vara en tänkbar förebild för polisväsendet; en sammanhållande
ÖB (rikspolischef) med få men starka självständiga regionala chefer som i
sin tur ger de lokala polismyndigheterna stor självbestämmanderätt. Regler
bör därför införas som åstadkommer en sådan enhetlig verksstruktur. Detta
krav innebär bl.a. att rikspolisstyrelsen ges befogenhet att leda polisverksamhet
vid särskilda händelser.

Avgiftsfinansiering-privatisering

Propositionen föreslår mycket försiktigt att möjligheterna till avgiftsfinansiering
skall utredas. Det enda exempel man ger på tänkbar verksamhet är
bevakningen av musikgalor. Vi uppfattar bristen på exempel som att regeringen
inte tror på idén om avgiftsfinansiering. Enligt vår uppfattning är avgiftsfinansiering
en bra väg att effektivisera verksamheten.

Avgiftsfinansiering löser dock inte det grundläggande problemet med att
det finns alltför få poliser. Ett sätt att frigöra resurser är att överföra delar
av polisens nuvarande verksamhet på andra. Vi har tidigare exemplifierat
med flygplatsbevakning, kommunal gatupolis, bevakning av olika slag och
asylutredningar. Därtill kommer att polisväsendet kan avlastas arbete om
vissa brott avkriminaliseras och istället beivras på annat sätt.

Regeringen är inne på liknande tankgångar under avnitt 4, Polisens uppgifter,
men diskussionen som där förs innehåller inga konkreta förslag.

Tvärtom förefaller idéerna med att överföra verksamhet till andra vara ett
arbete på synnerligen lång sikt. Överföring av verksamhet till andra kopplas

2

Mot. 1989/90
Ju42

Synlighet

En grundläggande förutsättning för att vårt mål för polisverksamheten trygghet
för medborgarna - skall uppnås är att polisen är synlig. Det gäller
inte bara på gator och torg utan också på vägarna och andra platser där medborgarna
vistas.

Polisens synlighet och närvaro i människors vardag berörs knappast i propositionen
vilket vi tycker är en brist. Enligt vår uppfattning borde synligheten
vara en huvuduppgift i polisverksamheten. De polismanstjänster som i
framtiden frigörs genom att administrativ personal tar över viss verksamhet
skall självfallet användas till verksamhet i yttre, synlig, tjänst.

Utbildningsfrågor

Sorn vi framhöll i vår motion från allmänna motionstiden är det angeläget
att polisväsendet tar personalflykten på allvar. Personalen måste få uppskattning
för det arbete som utförs. Ett entusiasmerande ledarskap, befordringsgångar,
vidareutbildning och lönesättning är viktiga inslag för varje arbetsgivare
som vill behålla sin personal. Denna syn på statlig verksamhet saknar
vi i propositionen.

Vi delar inte heller regeringens uppfattning att professuren i poliskunskap
skall knytas till polishögskolan. Enligt vår mening skall forskning ske i akademisk
miljö och inte vara direkt yrkesmässigt anknuten. Professuren bör
därför i första hand förläggas till Stockholms universitet som geografiskt ligger
närmast polishögskolan.

Vi vill också upprepa vårt tidigare förslag om att polisutbildning borde förläggas
på fler orter än i Stockholm. Härigenom skulle den övre gräns på 800
utbildningsplatser som nu gäller kunna undvikas.

Polisnämnder

Medborgarinflytandet på polisverksamheten är viktigt för att minimera avståndet
mellan allmänheten och polisen och för att skapa delaktighet för
medborgarna i arbetet att åstadkomma ett tryggt samhälle.

De kommunala polisstyrelserna har emellertid inte alltid varit så framgångsrika
i att fånga upp allmänhetens engagemang i polisfrågor. Vi tvivlar
också på att de lokala polisnämnder som nu föreslås bli inrättade kommer
att lyckas bättre på detta område. Vi tror inte att det är ytterligare en beslutsnivå
som behövs för att åstadkomma ett fungerande samarbete. Vi tror istället
att samarbetet måste förbättras i den dagliga, löpande verksamheten.

Vi motsätter oss inte att möjligheten att inrätta lokala polisstyrelser införs
men förväntningarna på vad dessa kan uträtta bör vara måttliga.

inte heller till resonemanget att avgiftsbelägga delar av polisens nuvarande
verksamhet för att frigöra arbetskapacitet.

Enligt vår uppfattning verkar regeringen sakna vilja och förmåga att
snabbt åstadkomma någon förbättring.

3

Riktlinjer för polisväsendets förnyelse

Mot. 1989/90
Ju42

Mot bakgrund av vad vi anfört i denna motion och under allmänna motionstiden
menar vi att följande riktlinjer bör gälla för polisväsendets förnyelse.

- Det övergripande målet för all polisverksamhet skall vara allmänhetens
krav på ett tryggt och laglydigt samhälle.

- Polisväsendet skall bygga på lokalt självstyre men med möjlighet att vid
allvarligare händelser centralstyra hela organisationen. En tänkbar förebild
är försvaret.

- All verksamhet som inte behöver utföras av poliser bör snarast överföras
till administrativ personal.

- Genom att omorganisera verksamheten i rationellare enheter bör behovet
av chefer och administratörer minska och personal kan istället förås
över till operativt arbete.

- Polisens synlighet måste väga tungt vid avvägningen av hur resurserna
används.

- All verksamhet som inte nödvändigtvis måste utföras av polisen bör snarast
föras över till andra myndigheter. Avgiftsfinansiering för vissa verksamheter
bör utnyttjas.

- Flexibiliteten i utbildningen bör öka och personalpolitiken måste moderniseras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under rubriken Riktlinjer för polisväsendets förnyelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om placeringen av professuren i poliskunskap.

Stockholm den 10 maj 1990

Britta B jelte (fp)

Lars Sundin (fp)

Kjell-Arne Welin (fp)

Bengt Harding Olson (fp)

4