Motion till riksdagen
1989/90:Ju231
av Per Gahrton m.fl. (mp)
Säkerhetspolisens politiska registrering
SÄPO:s registrering av politisk verksamhet har varit föremål för betydande
uppmärksamhet i massmedia, riksdagen och utredningsapparaten. Enligt
massmediauppgifter, bl a DN 21/8-89, har SÄPO bedrivit särskilt spaningsverksamhet
mot freds- och miljörörelsen. Carl Lidbom hävdar i sin SÄPOutredning
att ”schablonartad registrering av politiska aktivister” förekommer.
Carl Lidbom har också beställt fram SÄPO-akter över ett antal aktiva
politiker, vilkas namn delvis läckt ut via massmedia. Statsrådet Bengt K Å
Johansson har i riksdagen förnekat att SÄPO spionerar på miljö- och fredsrörelsen.
Därmot har han medgivit att politiskt aktiva personer, däribland
riksdagsledamöter, kan vara registerade hos SÄPO, men då för ”sin egen
skull”, för att skyddas mot eventuella hot; dock får de själva ingen kännedom
om det ”skydd” de föräras av SÄPO! (Bl.a. i riksdagen den 27 oktober
1989). Den nye SÄPO-chefen har i DN 21/9-89 förklarat att ”när det dyker
upp en ny företeelse i samhället är det SÄPO:s uppgift att få grepp om den,
är det en helt OK organisation?”
JK har i sin utredning förklarat att åsiktsregistrering inte förekommer,
däremot registrering som ligger mycket nära åsiktsregistrering. De personer
som på JKs anmaning anmält att de tror sig vara åsiktsregistrerade får veta
att de inte är åsiktsregistrerade, men eventuellt registrerade av annat skäl!
Dock får de inte veta om så är fallet och i så fall varför. Inte heller riksdagsledamöter,
som omfattas av särskilda immunitetsregler i grundlagen, eller
journalister, vars verksamhet lyder under trycksfrihetsförordningen, får information
om ifall de är registrerade och i så fall vad som står om dem i registren.
Däremot kan regeringen få tillgång till den information som samlas
i SÄPO:s register, t.ex. så som skedde när Carl Lidbom såsom av regeringen
tillsatt utredare kunde granska enskilda personers, däribland politikers, register.
Hemlighetsmakeriet är väl utvecklat. Inte nog med att SÄPO-registrerade
personer inte får veta om de är registrerade, inte ens om de är registrerade
för att de t.ex. varit utsatta för hot. Den förordning som reglerar hur registrering
skall gå till är också hemlig - även för riksdagsledamöter! Dessutom
är större delen av det utredningsarbete som görs hemligt, såväl för massmedia
som för riksdagen. I SÄPO-kommittén är t.ex. miljöpartiet inte företrätt.
JK-utredningen är i väsentliga delar hemligstämplad.
Resultatet är att SÄPO i realiteten utgör en makt utan fungerande demo
kratisk kontroll. Denna sorts repressiva säkerhetstjänster avskaffas nu på löpande
band i Östeuropa under applåder från Väst, bland annat de svenska
partier som i Sverige slår vakt om SÄPO:s okontrollerade maktställning.
Om det finns något allvar i påståendena om att SÄPO-registrering är til!
för att skydda riket mot försök till omstörtning med odemokratiska metoder
bör det inte möta något hinder att låta en medborgarkommitté göra en gallring
av registren, under insyn förstöra alla register som inte tjänar det tillåtna
syftet och låta alla personer som hamnat i register ”för sin egen skull”, alltså
utan att själva på något sätt vara misstänkta för omstörtande verksamhet, ta
del av sina register.
Vad kan det finnas för skäl att överhuvudtaget samla material i SÄPOregister
om politiskt verksamma personer som icke misstänks för att vara
säkerhetsrisker? Och om så anses nödvändigt ”för deras egen skull” vad kan
det finnas för skäl att inte låta dem själva kontrollera vad som står om dem
i registret på samma sätt som de enligt gällande lag kan kontrollera vad som
står om dem i andra register?
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen beslutar att bestämmelserna om registrering hos
SÄPO skall vara offentliga så att grunderna för sådan registrering
klart framgår,1]
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som stadgar om
skyldighet för SÄPO att meddela varje person som registreras av annat
skäl än misstanke om säkerhetsbrott och bereda vederbörande
tillfälle att ta del av sitt registerinnehåll,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en medborgarkommission
tillsätts med uppdrag att gallra i befintliga SÄPO-register och förstöra
allt icke relevant material,
3. att riksdagen hos regeringen begär att samtliga riksdagspartier
skall vara företrädda i utredningsarbetet kring SÄPO,
4. att riksdagen hos regeringen begär att samtliga riksdagspartier
skall vara företrädda i organ (rikspolisstyrelsen eller annat) som utövar
den löpande kontrollen över säkerhetspolisens arbete.
Stockholm den 24 januari 1990
Per Gahrton (mp)
Hans Leghammar (mp) Elisabet Franzén (mp)
Kent Lundgren (mp)
1 1989/90:K244
Mot. 1989/90
Ju231
gotab 99824, Stockholm 1990
16