Motion till riksdagen
1989/90:Jo933

av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c)

Åtgärder för jakt och fiske med anledning av
Tjernobylkatastrofen

Kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl våren 1986 har på ett dramatiskt sätt förändrat
livsvillkoren för den stora del av befolkningen i främst Norrlands
kustland med intresse för jakt och fiske. En mycket stor del av jakten och
fisket har efter Tjernobyl varit närmast totalt spolierad. Jakt- och fiskevårdsföreningar
kämpar en ojämn kamp för att på olika sätt söka reparera och
lindra effekterna av Tjernobyl. Men även i de fall man lyckats få ner cesiumhalterna
till 1 500 Bq per kg kött och däromkring så finns en stor oro bland
befolkningen för de långsiktiga hälsoeffekterna av att äta fisk och vilt.

En effekt av denna utveckling är att bl.a. rådjursstammen har ökat påtagligt.
Detta i sin tur har för bl.a. Gävleborgs län medfört ett år från år ökande
antal trafikolyckor med rådjur inblandade. Även älgstammen har ökat på
sina håll, men förefaller i stort att ha kunnat hållas på en måttfull nivå.

En annan effekt av utvecklingen är att den ökande rådjursstammen börjat
ge sig på unga granplantor med betydande skadliga effekter på kommande
beståndsutveckling. Åtgärder måste därför vidtas så att en större avskjutning
kommer till stånd.

Det verkar dock som om cesiumhalterna ligger kvar på en oförändrat
mycket hög nivå i de hårdast drabbade områdena, fortfarande snart fyra år
efter Tjernobyl. Vid rådjursjakten i Gävleområdet hösten 1988 var medelvärdet
under augusti och september ca 12 000 Bq per kg kött.

En möjlighet att åter göra rådjursjakten mera populär vore att öppna möjligheterna
till jakt på råbockar under vårmånaderna. Ett försök i Gävleområdet
under våren 1988 tillsammans med statens lantbruksuniversitet visar
att cesiumhalterna i rådjur är påtagligt lägre under denna tid. Försöksjakt av
liknande slag kommer också att äga rum under våren 1990.

Anledningen till de stora variationerna i cesiumhalt hos rådjur anges av
Karl I Johansson och Roger Bergström vid SLU bl.a. vara rådjurens stora
intag av svamp under höstmånaderna som ger en topp i cesiumhalten. Efter
denna topp sjunker halterna relativt snabbt och är fr.o.m. december-januari
20-40 % av medelvärdena under toppen.

För fiskets del har försök med kaliumbehandling av sjöar gjorts i bl.a.
Forsa i Hälsingland. Dessa försök verkar lovande. Även när det gäller fisket
förefaller annars cesiumhalterna stanna kvar på mycket höga nivåer, vilket
gör att intresset för fiske och fiskevård har svalnat.

Fortsatta och utvidgade försök med kaliumbehandling för att få ner cesiumhalten
i fisk är angelägna för att motverka det sjunkande intresset för
fiske, som nu kan noteras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar öppna möjligheterna för en permanent utvidgning
av jakttiden för rådjur till att också omfatta vårjakt på råbock
i de områden i landet som drabbats hårdast av Tjernobylkatastrofen,

2. att riksdagen beslutar om att ökat stöd ges till försök med kaliumbehandling
av fiskevatten för att få ner cesiumhalten i fisk.

Stockholm den 24 januari 1990

Karin Starrin (c) Gunnar Björk (c)

Mot. 1989/90
Jo933

25