Motion till riksdagen
1989/90:Jo926

av Kjell Ericsson och Göran Engström
(båda c)

Angrepp av rovdjur på tamboskap

Vi har i vårt land beslutat att fridlysa vissa rovdjur och då bl.a. varg. De
områden som vargen i huvudsak hållit till på är norra Dalsland, Värmland,
Dalarna och vissa delar av Norrland.

I de områden vargen och även andra rovdjur håller till sker det då och då
angrepp på tamboskap. 1 de flesta fall är det får som rivs, men det händer
också att nötkreatur blir angripna. Detta har inneburit att ägare av tamboskap
i aktuella områden har känt stor oro för att deras djur skall bli angripna.

Eftersom vi nu har beslutat om att vi skall ha rovdjur i vårt land är det
också nödvändigt att staten tar det fulla ansvaret, så att inte boskapsägare
skall behöva lida ekonomisk skada. Vid olika angrepp av rovdjur så har det
av och till varit svårt att få en snabb och riktig ersättning. Bevisbördan för
boskapsägaren har ibland varit orimligt stor.

Därför är det viktigt att boskapsägaren får en snabb och riktig ekonomisk
reglering när hans djur utsatts för rovdjursangrepp. Bevisbördan för boskapsägaren
får härvidlag ej vara orimligt stor, eftersom det ibland kan vara
svårt att konstatera vilken slags djur som åstadkommit skadan. Ibland har ju
även rovdjuren släpat med sig bytet, vilket innebär att den drabbade inte ens
kan visa upp det rivna djuret. Härvidlag måste myndigheterna vara mycket
generösa i sin bedömning.

Utöver en snabb och riktig ersättning vid skada är det också väsentligt att
staten bidrar till skyddet mot angrepp av rovdjur. Härvid bör staten
bl.a.lämna bidrag till bl.a. elstängsel.

Under senare tid har det höjts röster för att ta bort rätten t.ex. för en boskapsägare
att i en nödsituation freda sina djur när de angrips av rovdjur.
Detta är för mig en orimlig tanke. Vår landsbygd har på många ställen blivit
alltför glest befolkad. Skulle de som bor i glesbygden inte ha rätt att freda
sina djur om de angrips av rovdjur så uppstår det en mycket otrygg situation
för dessa människor. Därför får nuvarande bestämmelser om rätten att
skydda sina djur i en nödsituation ej förändras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomisk reglering i samband med angrepp på
tamboskap av rovdjur,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till kanna vad i motionen
anförts om åtgärder för skydd mot angrepp,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rätten att skydda sina djur i en nödsituation ej
förändras.

Stockholm den 25 januari 1990

Kjell Ericsson (c) Göran Engström (c)

Mot. 1989/90
Jo926

13