Motion till riksdagen
1989/90:Jo904

av Ragnhild Pohanka (mp)
Jakt

Mycket av det som har med jakt att göra fungerar inte bra. En del brister kan
lätt rättas till, andra är svårare att komma tillrätta med och några få måste vi
nog acceptera, om jakt ska kunna bedrivas.

Här följer en uppräkning av några saker som inte är bra.

Det finns stora risker vid jakt. När jägaren skjuter, har han ingen möjlighet
att förvissa sig om att ingen människa finns inom det område, där kulan
kan komma att röra sig. Anledningen är ofta vegetation, att kulan kan fara
iväg mycket långt och att skytten ofta har för kort tid på sig innan djuret har
försvunnit. Att inte jägarna är tillräckligt försiktiga bevisas bl.a. av att bara
i Dalarna har minst 3 hundar skjutits ihjäl under höstens älgjakt. Skyttarna
såg inte hundarna. Nästa gång kan det vara en människa, som man inte ser.

Jägarna fortsätter ofta att jaga upp i hög ålder, trots att synen, hörseln
m.m. inte är vad den borde vara för en jägare.

Alkoholkonsumtionen bland jägare är ofta hög och alltför ofta jagas det i
onyktert tillstånd. Här har troligen en viss förbättring skett under senare år,
men det är fortfarande inte bra.

Att inte många fler olyckor sker beror troligen på att de flesta människor
försöker att undvika att vistas i områden, där jakt pågår. För folkhälsan vore
det bra om så många som möjligt rörde sig i naturen.

En undersökning av gäss, som gjordes i Skåne, visade att 70 % av gässen
innehöll hagel.

Morkullan jagas samtidigt som den har sin andra kull. Fågeln är dessutom
liten och ger inte mycket mat, men det sägs vara en rolig jakt. Enligt Svenska
jägareförbundets statistik skjuts årligen drygt 25 000 morkullor.

En annan liten fågel som jagas är enkelbeckasinen, som är lätt att förväxla
med den fridlysta dubbelbeckasinen.

Under andjakten är många änder svåra att skilja åt. Den fridlysta årtan
t.ex. är nästan omöjlig att skilja från den lovliga krickan.

När jägarna tar sin jägarexamen ska de känna igen många fåglar, men på
provet visas andhannar i praktdräkt. Honorna är betydligt svårare att skilja
åt och under jakttiden har inte hannarna praktdräkt och är betydligt svårare
att känna igen.

Vissa fåglar får jagas året runt, även under häckningstiden. Bland dem
finns skrattmåsen, som de senaste åren minskat mycket kraftigt i antal.

Skrattmåsen anses dessutom ha stor positiv betydelse för andra sjöfåglars
häckning.

En jaktform som ofta missbrukas är skyddsjakten, som syftar till att eliminera
djur, som anses förorsaka ekonomiska skador av olika slag.

På vissa områden sprids stora mängder blyhagel, som kan göra stor skada
i naturen. Dessa kan ersättas med järnhagel.

Jakttidsberedningen har stor betydelse för jaktens utformning. Här har
jägarorganisationerna egen majoritet. Därför får den naturintresserade allmänheten
alltför litet inflytande på jaktens utformning.

Denna lista är långt ifrån fullständig. Miljöpartiet vill att det görs en utredning
om jakten för att finna de brister som finns och komma med förslag hur
dessa brister ska rättas till.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hänsynsfull
jakt med beaktande av häckning, fridlysta djur, övriga belysta problem
med flera brister ur naturvårds- och djurskyddsaspekter.

Stockholm den 12 januari 1990

Ragnhild Po hanka (mp)

Mot. 1989/90
Jo904

gotab 99438. Stockholm 1990

8