Motion till riksdagen
1989/90:Jo903

av Siw Persson m.fl. (fp)

Bevarande av den skånska kronhjorten

Kronhjorten har genom en ”folkomröstning” valts till Skånes landskapsdjur.
Detta anses av många som ett mycket bra val, eftersom kronhjorten är specifik
för landskapet och funnits i Skåne åtminstone de senaste 5 000 åren.

I dag går emellertid den skånska kronhjorten en oviss framtid till mötes
sedan det fria kronhjortsreservatet, som infördes 1971, avskaffades med den
nya jaktlagen den 1 januari 1988.

Anledningen till att den skånska kronhjorten inte anses vara någonting
särskilt från huvudstadens horisont kan vara att det numera finns en tämligen
god kronhjortsstam i Mellansverige. Men dessa djur tillhör inte den oblandade
nominatrasen som den skånska.

En annan anledning till att man i dag inte betraktat den skånska kronhjorten
som något speciellt, är en genetisk undersökning som utfördes 1981 vid
genetiska institutionen vid Stockholms universitet. Rapporten resulterade i
att det inte skulle finnas några större genetiska skillnader mellan Sveriges
olika kronhjortspopulationer. Undersökningen har granskats av sex olika
sakkunniga. Samtliga anser att rapporten inte kan användas som underlag
för bedömning av skyddsvärdet för nominatrasen, den skånska kronhjorten.
Sammantaget har endast 3 promille av kronhjortens totala genuppsättning
testats och dessutom kan inte djur från Skånes Djurpark användas som referensgrupp
eftersom dessa djurs ursprung är osäkert.

Den skånska kronhjorten är speciell och vi har ett särskilt ansvar för den,
både nationellt och internationellt.

Men den skånska kronhjorten är också ett problembarn, därför att den
gör stor skada på granplanteringar. Detta löstes emellertid under åren
1971—87 genom inrättandet av ett öppet kronhjortsreservat, som sträckte
sig från Revingefältet i nordväst till Krageholm i sydost. Inom reservatet fick
markägarna ersättning för de skogsskador kronviltet åstadkom.

Jakten inom reservatet reglerades dessutom på så sätt att hjortar med stor
hornkrona (kapitalhjortar) sparades och fick utvecklas till sin fulla kapacitet.
När reservatet inrättades hette det i jägarkretsar, att den skånska kronhjorten
aldrig blev mer än tolvtaggare. På senare år har hjortarna med 14 eller
16 taggar varit en årlig syn kring Vomb; för ett par år sedan var det t.o.m.
en 18-taggare som höll hov där.

När reservatet inrättades var den skånska kronhjorten utrotningshotad.
Antalet djur var 75—100 i vinterstam och avskjutningen ca 25 per år. När

reservatet upphörde för två år sedan var stammen uppe i ca 500 djur och den
årliga avskjutningen låg kring 100. Kronhjortsreservatet höjde både kvalitet
och kvantitet hos den skånska kronhjorten och var alltså mycket framgångsrikt.

Trots detta avskaffades det med utgången av år 1987 i och med att den
nya jaktlagen trädde i kraft. Motstånd från alla skånska organisationer och
myndigheter som berördes hjälpte föga - i Stockholm delade man inte uppfattningen
att den skånska hjorten var något speciellt.

Eftersom markägarna nu inte får ersättning för skogsskadorna begär de
naturligtvis att få skjuta fler djur. För 1988 och 1989 begärdes licens för över
350 djur per år! Licenser som har avslagits av länsviltsnämnden har överklagats
till Naturvårdsverket och där har man beviljat licenserna. Mest lockande
är förstås att nedlägga de kronhjortar som har de största hornkronorna.

Om ingen ändring sker kommer situationen mycket snabbt att vara densamma
som före reservatets införande, dvs. ett degenererat utrotningshotat
kronhjortsbestånd.

Intresset att bevara den skånska kronhjorten är stort hos de markägare
som varit direkt berörda av reservatet. Vid ett möte den 11 december 1989
förklarade alla, att de gärna ser att reservatet återinförs men detta naturligtvis
under förutsättning att det då åter utgår ersättning för de skador som
kronviltet åstadkommer. Denna summa som måste betalas ut för uppkomna
skador bör kunna kompenseras väl genom inkomster från avskjutning inom
reservatet.

För att den skånska kronhjortens framtid skall kunna räddas måste ett öppet
kronhjortsreservat åter upprättas, kopplat till ersättning för de skador
kronviltet åstadkommer och en licensjakt som styrs på länsnivå.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återinförande av öppet kronhjortsreservat i Skåne.

Stockholm den 15 januari 1990

Siw Persson (fp)

Margitta Edgren (fp) Bengt Harding Olson (fp)

Kjell-Arne Welin (fp)

Mot. 1989/90
Jo903

6