Motion till riksdagen
1989/90:Jo901

av Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström
(båda s)

Jakt- och viltvårdsorganisationen

Organisationen av det praktiska jakt- och viltvårdsarbetet i landet är behäftat
med stora brister. Detta gäller främst den överrepresentation för de rena
jaktintressena som präglar nuvarande jakt- och viltvårdsorganisation. Därmed
begränsas också möjligheterna för natur- och djurskyddsintressena att
kunna påverka detta viktiga arbete.

Enligt riksdagsbeslut 1938 och 1951 handhas jakt- och viltvårdsarbetet i
Sverige av Svenska Jägareförbundet (SJF). 1 detta arbete ingår att föreslå
jakttider samt ange vilka djurarter som skall vara jaktbara. För beredningen
av dessa ärenden har SJF tillsatt en arbetsgrupp - jakttidsberedningen. I
denna beredning har bl.a. Svenska Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska
förening inbjudits att deltaga. Av de övriga fjorton medlemmarna
är åtta jägare, en från LRF och fem från statliga institutioner
(Kungl.Vetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien,

Statens Veterinärmedicinska anstalt, Naturvetenskapliga forskningsrådet
och Sveriges Lantbruksuniversitet). Genom ordförandens utslagsröst behåller
emellertid i alla lägen de rena jägarintressena majoriteten. Beredningens
förslag måste också godkännas av SJF:s styrelse och överstyrelse, innan förslagen
sänds vidare till Statens Naturvårdsverk (SNV). Därefter sänder SNV
ut förslaget på remiss till olika organisationer, dock inte till fler natur- och
djurskyddsorganisationer än de två som ingår i jakttidsberedningen.

SNV:s organisation för jaktärenden ingår i enheten för faunavård och
jakt. Av det totala antalet - drygt elva personer - som arbetar på denna enhet
är endast 2,5 tjänster avsatta för rena jaktfrågor.

Denna organisatoriska utformning av jakt- och viltvårdsarbetet innebär
att stora grupper med anknytning till natur- och djurskyddsintressena inte
får tillfälle att påverka jaktens utformning i den utsträckning som den växande
miljö- och naturskyddsopinionen motiverar. Rena jaktaspekter dominerar
alltså dagens viltvårdsarbete i alltför hög grad på miljö- och
naturvårdsaspekternas bekostnad. Som bara ett litet exempel på dessa disproportioner
kan nämnas att natur- och djurskyddsorganisationernas sammanlagda
medlemsantal är ungefär dubbelt så stort som Svenska Jägareförbundets.
Därtill kommer ett mycket stort antal icke-organiserade naturvårdsintressenter,
som i olika sammanhang krävt förändringar i jakten. Det
är av stort allmänt intresse att vi tar gemensamt ansvar för vår fauna och dess
möjligheter att överleva och ha individrika populationer. 1

Mot.
1989/90
Jo901-904

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. NrJo901-904

Med den ganska genomgripande förändring i synen på miljö- och naturskyddets
betydelse för utvecklingen av vårt samhälle som nu genomsyrar
folkopinionen torde det vara högt på tiden att ändra på det märkliga förhållande
som innebär att en jaktorganisation innehar en dubbelroll som både
ideell intresseorganisation och jakttidsberedande myndighet.

En ny organisation bör därför skapas för att ta hand om ansvaret för det
viktiga jakt- och viltvårdsarbetet. Denna organisation, som skulle kunna få
formen av ett Statens Faunaråd, bör bildas helt fristående från SJF och kan
bestå av ett lika stort antal företrädare vardera från jägare-, natur-och djurskyddsintressena
samt oberoende experter. I sammanhanget bör samtidigt
övervägas att en del av SNV:s enhet för faunavård och jakt avskiljes och infogas
i den nya organisationen för att åstadkomma ett helhetsgrepp på jaktoch
viltvårdsarbetet.

Faunarådets självständighet och integritet måste markeras, varför t.ex.
ordföranden måste vara neutral, t.ex. statssekreterare från jordbruks- eller
miljö- och energidepartementet. Rådets arbetsuppgifter skall inte begränsas
till att föreslå jakttider utan ges en vid omfattning och bl.a. inkludera vilka
arter som skall få jagas, samt på vilka villkor. Samordnings- och effektivitetsvinster
skulle sannolikt också stå att hämta om SNV:s viltforskningskommitté
överfördes till Faunarådet och att kommitténs förslag därvidlag underställdes
rådet för beslut.

Rådets verksamhet torde med fördel kunna finansieras av delar av
viltmedlen (Jaktvårds- och viltskaderegleringsfonderna).

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ny och mer allsidigt sammansatt jaktvårdsorganisation.

Stockholm den 11 januari 1990

Bengt Silfverstrand (s) Maja Bäckström (s)

Mot. 1989/90
Jo901

2