Motion till riksdagen
1989/90:Jo867
av Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp)
Havsmiljön
I stort sett all verksamhet i samhället som påverkar den yttre miljön påverkar
också havet. Därför återfinns de flesta av våra förslag som rör havsmiljön i
andra motioner som t.ex. motionerna om trafik, skogsbruk, kemikalier, luftföroreningar
och avfallshanteringen.
Miljösituationen i haven är till stora delar akut. Det beror både på utsläpp
av miljöfarliga ämnen som giftiga metaller och halogenerade organiska ämnen
och på övergödning av kväve och fosfor. Med tanke på havsmiljön är det
väsentligast att minska kväveutsläppen men det är även viktigt att minska
fosforutsläppen. Dessutom har fosforn större betydelse som gödande näringsämne
i sötvatten.
Kvävet
De viktigaste orsakerna till övergödningen av kväve är trafiken och jordbruket.
Mycket tyder också på att dagens skogsbruksmetoder med dikning och
markberedning har betydelse för utlakning av kväve. Vi har tagit upp trafikens
och skogsbrukets roll i speciella motioner.
Vi menar att problemet med övergödning av havet är så allvarligt att
mark, som dikats ut för att att användas som jordbruksmark, måste återföras
till våtmark för att binda kvävet och rena vattnet genom denitrifikation.
Återskapande av våtmarker är sannolikt det mest kostnadseffektiva sättet
att minska kväveläckaget till havet. Det innebär att staten måste köpa upp
mark i kustnära områden och längs vattendrag där problemet med kväveläckage
är stort. I vår motion om budgeten för Miljödepartementets verksamhetsområde
har vi föreslagit att 20 milj. kr kommande budgetår satsas
på att återskapa våtmarker.
Kommunerna måste också ta sin del av ansvaret eftersom kommunala avloppsreningsverk
också tillför havet kväve. Vi föreslår därför att alla kommunala
reningsverk vid Västerhavet och Östersjön ska införa kvävereduktion
motsvarande 60% senast 1992 och 75% senast 1995. För övriga reningsverk
ska en reduktionsgrad på minst 50% krävas.
Fosforn
Utsläppen av fosfor leder också till övergödning och behöver minskas. Vi
anser att utsläppen av fosfor från reningsverken ska halveras fram till 1993.
Vi föreslår också att varje enskilt avloppsreningsverk ska ha en fosfatreningsgrad
på minst 95%. En stor del av det fosfor som släpps ut kommer från
tvättmedel. Vi vill därför införa en speciell miljöskatt på fosfor i tvättmedel.
Halogenerade organiska ämnen och giftiga metaller
Användningen av klorföreningar i samhället måste minska drastiskt. Problemet
tas upp i flera av våra miljömotioner (bl.a. förbud mot PCB och klorhaltiga
förpackningar).
Endast en bråkdel av alla halogenerade organiska ämnen är kända och
kunskapen om alla dessa ämnens miljöeffekter är bristfällig. Massaindustrin
släpper ut stora mängder klorhaltiga föreningar. Utsläppen består av många
olika ämnen med varierande farlighet. Ett av de giftigaste ämnena som
släpps ut är dioxin. Utsläppen av klorhaltiga ämnen är så allvarliga att
mycket stränga krav måste ställas på industrin. Vi anser att klorhaltiga utsläpp
från massaindustrin ska upphöra senast 1995. För att stimulera en
övergång till icke-klorblekt papper föreslår vi att försäljning av klorblekt
papper i Sverige förbjuds fr.o.m. den 1/7 1991.
Samtliga industriutsläpp av giftiga metaller och halogenerade organiska
föreningar måste kartläggas i syfte att ompröva koncessioner och därmed
kraftigt reducera utsläppen. Kartläggningen ska också användas som grund
för införande av utsläppsskatter.
Användningen av kvicksilver i kloralkaliindustrin ska förbjudas under
1991.
Oljeutsläpp
Oljeutsläpp, både kontinuerliga och tillfälliga från fartyg som fraktar olja,
är allvarliga miljöproblem. Östersjön är speciellt känsligt eftersom det är ett
innanhav med begränsat vattenutbyte med Atlanten. Östersjöns känslighet
för utsläpp gör att vi inte tycker att borrning efter olja kan tillåtas.
Regeringen lämnar tillstånd till oljeborrning enligt kontinentalsockellagen.
Lagen kräver ingen som helst miljöprövning eller miljökonsekvensanalys.
Inte ens miljöskyddslagen gäller utanför territorialvattengränsen. Detta
gör att regeringen inte behöver ta någon miljöhänsyn överhuvudtaget.
För att kunna veta vilket fartyg som släppt ut olja bör lasten märkas så
att den som är ansvarig för utsläppet kan identifieras. Sverige måste arbeta
internationellt för ett gemensamt system för märkning. Speciella krav ska
ställas på oljetransportfartyg i Östersjön, Vänern och Hjälmaren. Kraven
ska innebära att de ska ha tredubbla skott och dubbla bottnar. I alla hamnar
som tar emot miljöfarliga laster ska en effektiv mottagning av spill och bra
service för rengöring inrättas.
Jordbruket
Jordbrukets växtnäringsförluster leder inte bara till övergödning av havet
utan även av sjöar och vattendrag. I Laholmsbukten spelar jordbruket den
dominerande rollen som förorenare. Förändringar måste ske inom stallgödselhanteringen,
valet av växtföljder och odlingstekniken.
Mot. 1989/90
Jo867
5
Kapaciteten att lagra stallgödsel måste ökas så att en större del av gödseln
kan spridas på våren. Kraven på lagringskapacitet för stallgödseln måste därför
skärpas. Fr.o.m. 1993 bör krav ställas på 12 månaders lagringskapacitet.
För att bättre kunna bl.a. kontrollera stallgödsel- och ensilagehantering, att
antalet djur inte är för stort i förhållande till areal föreslår vi att koncessionsplikt
för alla lantbruk med minst 50 djurenheter införs i problemområden.
Det mest effektiva sättet att åstadkomma en bättre hushållning med kväve
är helt enkelt att höja priset på kväve. Om priset höjs på kväve kommer användningen
av handelsgödsel att minska och lantbrukarna får starkare incitament
att hantera stallgödseln på ett riktigt sätt. Vi föreslår en avgift på kvävet
i handelsgödslet på ca 300 % av kvävepriset och att dessa pengar återförs
till jordbruket i form av arealbidrag och som omställningsstöd till lantbrukare
som vill gå över till ekologiskt lantbruk. Avgiften kan komma att behöva
justeras om vårens riksdagsbehandling av jordbrukspolitiken resulterar
i en intern avreglering och sjunkande spannmålspris. Ett lägre spannmålspris
förändrar prisrelationen mellan kväve och spannmål och kan därför leda till
att avgiften behöver justeras nedåt. Vår målsättning är att inom ett år minska
användningen av handelsgödselkväve med 30 % och inom fem år med 50 %.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återskapande av våtmarker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunala
avloppsreningsverk vid Västerhavet och Östersjön skall ha infört
kvävereduktion motsvarande minst 60% senast den 1 juli 1992,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunala
avloppsreningsverk vid Västerhavet och Östersjön skall ha infört
kvävereduktion motsvarande minst 75 % senast den 1 juli 1995,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunala
avloppsreningsverk vid Bottenhavet och Bottenviken och i inlandet
skall ha infört en kvävereduktion motsvarande minst 50 % senast
den 1 juli 1992,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen
skall vara att utsläppen av fosfor skall ha halverats senast
den 1 juli 1993,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en särskild
miljöskatt på fosfat i tvättmedel skall införas,1]
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att varje
enskilt avloppsreningsverk skall ha en fosfatreningsgrad på minst
95 % senast den 1 juli 1993,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utsläppen
av klorhaltiga ämnen från massaindustrin skall ha upphört senast
1995,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att klorblekt
papper inte skall få säljas i Sverige efter den 1 juli 1991,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samt
Mot. 1989/90
Jo867
6
liga industriutsläpp av giftiga metaller och halogenerade organiska
föreningar skall kartläggas i syfte att ompröva koncessioner och därmed
kraftigt reducera utsläppen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kartläggningen
enligt hemställan 9 används som grund för införande av
utsläppsskatter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att användningen
av kvicksilver inom kloralkaliindustrin upphör senast den
1 januari 1991,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att oljeborrning
och prospektering inte skall tillåtas i Östersjön,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att oljelaster
som fraktas på fartyg märks i enlighet med vad som anförts i
motionen,3]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att särskilda
krav ställs på fartyg för oljetransporter i Östersjön, Hjälmaren och
Vänern i enlighet med vad som anförts i motionen,3]
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla
hamnar som tar emot miljöfarliga laster skall ha en effektiv mottagning
av spill och bra service för rengöring,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att jordbruksföretag
med djurhållning bör ha en lagringskapacitet för stallgödsel
för minst 12 månader fr.o.m. 1993,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att jordbruksföretag
i områden med stora problem med vattenförorening bör
vara koncessionspliktiga i enlighet med vad som anförts i motionen,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en avgift
på kvävet i handelsgödsel på ca 300 % av kvävepriset införs och att
pengarna återförs till jordbruket i enlighet med vad som anförs i
motionen,1]
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att användningen
av handelsgödselkväve bör minskas med 30 % inom tre år
och med 50 % inom fem år.
Stockholm den 25 januari 1990
Åsa Domeij (mp) Roy Ottosson (mp)
11989/90:Sk687
21989/90:N358
31989/90:T638
Mot. 1989/90
Jo867