Motion till riksdagen
1989/90:Jo86

av Bo Holmberg m.fl. (s)

med anledning av prop. 1989/90:146
Livsmedelspolitiken

Det av regeringen nu framlagda förslaget om en ny livsmedelspolitik innehåller
många positiva inslag ur regionalpolitisk synpunkt.

Vi menar dock att ändringar eller justeringar bör övervägas i en del fall.

Prisstödet

Den föreslagna konstruktionen av prisstödet med årliga justeringar så att
lönsamheten inte urholkas är bra.

Förutsättningen är dock att utgångsnivån tillrättaläggs. Riksdagsbeslutet
1989, där tvåprissystemet avskaffades, innebar en utfästelse till ”mindre
mjölkproducenter och mjölkproducenter i norra Sverige" att eventuella negativa
effekter av tvåprissystemets avskaffande skulle begränsas. Sådana negativa
effekter kan nu klart avläsas i de sjunkande avräkningspriserna för
mjölken. Stödbeloppet bör därför både inflationsjusteras enligt propositionen
och dessutom kompensera producenterna i enlighet med riksdagsbeslutet.

Lönsamheten i skogslänen är för närvarande för låg. Det är huvudorsaken
till att jordbruksföretag - och då framför allt mjölkproducerande företag avvecklar
sin rörelse. Denna utveckling har pågått under hela 1980-talet. Ersättningen
till producenterna bör därför justeras till en nivå som gör det möjligt
att driva ett rationellt skött företag med acceptabel lönsamhet. Lönsamheten
är den kalkylmetod som måste ligga till grund för stödsystemet nu när
vi lämnat kopplingen till produktionskostnaderna i mellersta Sverige.

Den i propositionen föreslagna uppräkningen av prisstödet med 6 % motsvarar
endast med knapphet det senaste årets kostnadsutveckling, och man
bör därför noga följa utvecklingen så att det inte uppstår några negativa effekter.

Rationaliseringsstöd - glesbygdsstöd

Vi hälsar med tillfredsställelse förslaget om utökning av det generella glesbygdsstödet.

Det treåriga åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige som infördes
år 1987 är nu slutfört. Men därmed försvinner också möjligheten att stödja
investeringar i kombinationsföretag i de delar av länen som inte ingår i glesbygdsstödområdet.

Mot.

1989/90

J086-95

•i Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Jo86-95

I avvaktan på utredningen bör de 100 milj.kr. som propositionen föreslår Mot. 1989/90
till kombinationsföretag inom jordbruket kunna användas i glesbygd inom J086
det område som nuvarande Norrlandsstöd utgör. De 100 miljonerna bör
handläggas av lantbruksnämnderna i respektive län.

Ett resultat av översynen skulle kunna bli att rationaliseringsstödet läggs
samman med glesbygdsstöd och då kommer att innefatta hela länen.

Startstöd till jordbrukare

I propositionen föreslås ett räntebidrag maximerat till 5 % under fem år.

Vi delar uppfattningen att räntestöd är en bra konstruktion för att stimulera
nyetablering och generationsväxling. Räntestödet bör utformas i likhet
med stödet till bostäder och hyresfastigheter, dvs. med en bestämd ingångsränta,
t.ex. 6 %, som därefter stegvis trappas upp till marknadsränta. Tiden
för upptrappningen måste vara så tilltagen att företaget får skälig tid för att
bygga upp produktionen till full styrka innan räntestödet är avvecklat.

Ändring i jordskötsellagen - avskaffande av
tillståndsplikten för att få ta jordbruksmark ur produktion

I propositionen föreslås att kravet på tillstånd för att få ta jordbruksmark ur
produktion skall slopas och ersättas med en anmälningsskyldighet 8 månader
innan marken tas ur produktion.

Det är dock oklart vilken möjlighet myndigheten har att agera om nedläggningen
bedöms olämplig ur kultur- eller miljöpolitisk synpunkt.

Att ta jordbruksmark ur produktion kan få ekonomiska eller regionalpolitiska
konsekvenser i de fall marken är utarrenderad.

Om nedläggning av åkermark bedöms vara olämplig av regionalpolitiska
skäl bör myndigheten meddelas möjlighet att vägra tillstånd.

Stöd till skuldsätta jordbrukare

I propositionen föreslås att stöd under en övergångstid skall kunna utgå till
företagare som får ekonomiska problem till följd av den föreslagna avregleringen.

Det kan dock bli svårt att avgöra om dessa svårigheter är föranledda av
avregleringen eller har andra orsaker. Därför bör den statliga hjälp som ges
i form av företagsanalys och rådgivning till högt skuldsatta lantbrukare med
ekonomiska problem inkludera samtliga jordbruksföretag som är i denna situation
och som efterfrågar rådgivningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet att följa utvecklingen i syfte att begränsa
de negativa effekterna av tvåprissystemets avskaffande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att under en övergångstid utöka glesbygdsområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90

tionen anförts om utformningen av startstödet till jordbrukare, J086

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändringen i jordskötsellagen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rådgivningsverksamheten till högt skuldsatta jordbruksföretagare.

Stockholm den 8 maj 1990

Bo Holmberg (s)

Sigrid Bolkéus (s)

Mats Lindberg (s)

Bo Finnkvist (s)

Sten-Ove Sundström (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)

3