Motion till riksdagen
1989/90:Jo858
av Roy Ottosson m.fl. (mp)
Bättre miljö i Västernorrland
Västernorrlands län omfattar de två landskapen Medelpad och Ångermanland
och kan sägas vara Sveriges geografiska mittlandskap. Därav turistslogans
som "Mitt-län”. Sveriges geografiska mittpunkt brukar anges till berget
Flataklacken i Medelpad.
Länets naturgeografi domineras av berg- och kullterräng och flera stora
älvdalar. Det är därför det mest kuperade länet utanför fjällkedjan. Här
finns såväl landets brantaste kust (”Höga kusten”) och höjdskillnader på
över 400 meter i Indalsälvens dalgång.
Det omväxlande landskapet är grunden till den oerhörda variationsrikedom
som naturen bjuder på. Här finns såväl mellansvenska lundar som fjällskogar!
Hotade vattendrag
Men Västernorrland är också ett län som har fått betala ett högt pris för landets
välfärd.
Hela 95% av vattenkraften är utbyggd i länet, och elkraften skickas till
stor del söderut - bara Sollefteå kommun står för hela 16 % av landets vattenkraft!
Därigenom har det tidigare synnerligen mycket rika älvfisket på
främst lax och havsöring helt slagits ut som näring betraktad. Ett begränsat
sport- och fritidsfiske finns i älvmynningarna och i vissa ännu ej exploaterade
biflöden och forsar. Exploateringshotet kvarstår dock på olika sätt, bl.a. genom
planer på minikraftverk, förstärkta dammbyggen och kraftigare reglering.
Därtill kommer den ökande försurningen i de mindre vattendragen.
Därigenom hotas inte bara människors livskvalitet, fritidssysselsättningar
och kultur. Eftersom det rör sig om de sista kvarvarande naturliga vattendragen
av sin art, så är det också en lång rad växter och djur som är direkt beroende
för sin överlevnad av dessa naturliga miljöer.
På många håll i länet pågår försök från exploatörer som vill ta den sista
droppen. Det folkliga motståndet är kompakt - och vi kan bara instämma.
Dessvärre är den socialdemokratiska regeringen en synnerligen opålitlig
miljövårdare. Länsstyrelsen beslutade att göra naturreservat i Gideälven för
bl.a. att rädda vad som räddas kan för uttern, men regeringen upphävde beslutet!
Samma sak verkar vara på väg med Meåforsen eftersom regeringen
kortat ner tiden för det interimistiska reservatet. Listan på hotade vatten
drag i länet är lång: Inviksån, Bollstaån, Kramforsån, Gådeå, Laxsjöån,
Husån, Vigdån, Finnån, Haverö strömmar, Meåforsen, Uman,
Mångmanån, Nätraåns övre del och Gideån uppströms Björna.
Vi kräver att alla dessa exploateringar stoppas. Vattenutbyggnadsepoken
måste få sitt slut - vi har redan tillräckligt med utbyggd vattenkraft!
Haverö strömmar måste skyddas!
Haverö strömmar i Ljungan hotas av ett vägbygge och nya dammbyggen som
ska ersätta gamla trädammar. Detta trots att strömmarna med alla sina öar
och översilningsmarker är interimistiskt naturreservat. Företaget som äger
de gamla trädammarna hävdar att de inte kan renoveras utan dessa ingrepp.
Kritikerna, dvs Ånge kommunfullmäktige, miljörörelsen m.fl., har däremot
visat att en pietetsfull renovering är möjlig liksom att det är fullt möjlig att
genomföra detta utan att bygga en väg genom naturreservatet.
Regeringen har tidigare undantagit Haverö strömmar från kraftverksutbyggnad.
Skälet är att de mycket stora naturvärden som finns i och kring
strömmarna skulle lida alltför allvarlig skada. Sålunda finns utter i strömmarna
vintertid, och Sverige har bl.a. genom Bern-konventionen för skydd
av hotade arter och deras livsmiljö förbundit sig att skydda bl.a. utterns livsmiljöer.
Den planerade vägbyggnationen och dammrenoveringen ger skador som
till väsentlig del är desamma som ett kraftverksbygge skulle ha gett. Ändå
har regeringen ännu inte kunnat fatta beslut i frågan, vilket vi finner märkligt
och inkonsekvent. Vill man verkligen skydda strömmarna vore det inget
problem att att avslå exploateringsföretagets krav på vägbygge, och i stället
förorda något av de förslag som framställts av kommun, länsstyrelse eller
miljörörelsen.
Indalsälvens delta
Indalsälvens delta är landets största havsdelta. Det är också den största kvarvarande
resten av den naturmiljö som tidigare var knuten till främst Indalsälven.
Älven är numera kraftigt utbyggd och dämd. I deltat återfinns många
av de växter som som förr var allmänna längs hela dalen. Det gäller såväl
den lilla och hotade ävjepilörten som det mycket sällsynta klådriset (som är
landets enda tamarisk). Deltat är också en viktig rastplats och häcklokal för
flyttande fåglar av olika slag, varav många är hotade, sällsynta och upptagna
i bl.a. Bern-konventionen. På flera av deltats öar finns numera mäktiga lövskogar
(mest al) som rymmer en alltmer hotad flora och fauna. Särskilt stor
uppmärksamhet har en litet fåtal observationer av den akut utrotningshotade
vitryggiga hackspetten rönt.
Likväl tillåts nu att europaväg 4 byggs rakt igenom hela deltat! I anslutning
till vägen planeras numera turistanläggningar, industriområde, konferenshotell
m.m. Midlanda flygplats ligger sedan tidigare i övre delen av deltat på
den största ön, och exploatörerna drömmer uppenbarligen om en utveckling
lik den kring Arlanda.
Jag anser självklart att dessa exploateringar ska stoppas omgående.
Mot. 1989/90
Jo858
8
Hotade skogar
Det är långt kvar till enprocentsmålet för skydd av naturskog i Västernorrland
- trots att det hör till landets skogsrikaste län och trots det ökade skydd
som kommit med inrättandet av Skuleskogens nationalpark och flera naturreservat
under 80-talet, ligger skyddsgraden under skyddsgraden för riket
som är knappt 0,4 %.
Jag anser därför att fler skyddsvärda skogsområden måste skyddas i länet.
Till att börja med borde alla de områden skyddas som fanns med i naturvårdsverkets
stora utskogsinventering i början på 80-talet. I vissa fall borde
det också vara möjligt att utvidga SNV:s gamla förslag.
Dessutom bör man på allvar undersöka möjligheterna att bilda en stor nationalpark
i någon av de stora älvdalarna. En möjlighet är att utvidga Sundsjöåsens
naturreservat till en Indalens nationalpark. Man skulle då få köpa
in även hyggen m.m. Med tiden kommer dock urskogen från Sundsjöåsen
att sprida sig i hela området.
Försurningen
Försurningssituationen är mycket allvarlig i stora delar av Västernorrland.
Det sammanhänger med låg motståndskraft i jordarna, stora utsläpp i regionen
och en betydande import av luftföroreningar från Centraleuropa. Kalkningsprogrammen,
som redan är omfattande, hinner inte längre med. Större
satsningar på kalkning krävs bl.a. från statsmakternas sida.
Även skogsskador som beror på luftföroreningar finns lokalt i länet. Omfattningen
är totalt sett liten, men med tanke på den fortgående markförsurningen
kan även skogen drabbas i stor skala i framtiden. Det är därför angeläget
att statsmakterna väsentligt höjer sin ambitionsnivå såväl nationellt
som internationellt vad gäller att minska utsläpp av försurande ämnen.
Sundsvall - miljöskyddsområde
Sundsvall är ökänt för sin dåliga luft. Staden håller tillsammans med Göteborg
täten i luftföroreningsligan. Det beror såväl på industrierna runt staden
som på den till Sundsvall starkt koncentrerade vägtrafiken.
Det finns därför all anledning att ställa särskilda miljökrav på trafik, industrier
och annat i just Sundsvallsområdet. Staden borde bli miljöskyddsområde,
och miljökvalitetsnormer och andra specialbestämmelser för att
minska utsläppen borde införas.
För närvarande arbetar en av regeringen utsedd miljödelegation med miljöfrågorna.
Det borde inte förhindra att man redan nu gör Sundsvall-Timrå-området
till särskilt miljöområde. Delegationen skulle då kunna få tillläggsdirektiv
att närmare utforma särskilda regleringar och styrmedel för
miljöskyddsområdet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vat
Mot. 1989/90
Jo858
9
tenkraftsutbyggnadsepoken bör vara slut och att de i motionen uppräknade
hotade vattendragen skall skyddas från exploatering,1]
[att riksdagen beslutar att Haverö strömmar skall skyddas från vidare
exploatering i enlighet med vad som anges i motionen,1]
[att riksdagen beslutar att Indalsälvens delta skall skyddas från vidare
exploatering i enlighet med vad som anges i motionen,1]
1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om utökat skydd av skog,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om ökad kalkning m.m. mot försurning i Västernorrland,
3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om att göra Sundsvall—Timrå-området till särskilt miljöskyddsområde.
Stockholm den 25 januari 1990
Ottosson (mp)
Goés (mp) Åsa Domeij (mp)
Roy
Eva
Mot. 1989/90
Jo858
1 1989/90:Bo550
10