Motion till riksdagen
1989/90:Jo844
av Hans Leghammar (mp)
Åtgärder i Laholmsbukten
För de flesta är det väl känt att miljölagstiftningen inte är tillräcklig för att
komma tillrätta med miljöproblemen nationellt och internationellt.! det internationella
arbetet är det förhandlingar och nationellt är det ett trovärdigt
handlande i landets egna miljöproblem, som är de bärande ingredienserna
för att nå framgång.
Detta arbete är mödosamt och tidskrävande, men att detta arbete går
långsamt får aldrig vara en ursäkt för att vi inte gör vårt yttersta för att begränsa
vår egen miljöskadliga verksamhet.
Nationens trovärdighet i förhandlingar är ofta avgörande för hur framgångsrika
dessa förhandlingar skall bli, och här är det viktigt att några länder
inser vikten av att gå före....
Sveriges trovärdighet i t.ex. frågorna om regnskogarnas avverkning haltar
rejält när vi kräver att länder i Sydamerika skall behålla sina urskogar, när
vi själva skövlar skyddsvärda skogsområden här hemma. Eller verkar för
Bengaliska Tigrar, när vi själva utrotar vargen.
Oftast vill vi inbilla oss att vi trots allt är ganska bra på miljövård och att
våra lagar står sig i jämförelse med andra länder. Inget kan vara mer missvisande,
framför allt då det gäller miljölagstiftningen.
Miljöbalk
Ett miljöpartiet de grönas tunga krav i valrörelsen var att få till stånd en total
revidering av den svenska miljölagstiftningen och samla den i en ”miljöbalk”.
Den nuvarande lagstiftningen är enligt oss så osammanhängande och motsägelsefull
att den motverkar god miljövård. Vår uppgift var att visa upp alla
dessa brister och därmed få till en ändring av lagstiftningen. Men var gång vi
ställde en enkel fråga eller en interpellation i kammaren om lagarnas uppenbara
brister försvarade Birgitta Dahl sig med att gällande lag gick att använda
på ett bättre sätt än vad man gjort tidigare.
Men till slut kom beskedet ifrån regeringen om att det skulle tillsättas en
kommitté som skulle göra en översyn av miljölagstiftningen. Det lönar sig
trots allt med träget opinionsarbete.
Kan då en utredning verkligen förbättra lagstiftningen åt rätt håll? Vi i
miljöpartiet de gröna tror att de ”gamla” partierna har kommit till den tid
punkten då de inte längre kan ”smita” undan sitt ansvar för lagstiftningen
åtminstone inte med Hedern i behåll.
Den gångna valrörelsen gick ju som bekant i miljöns tecken och man lovade
vitt och brett om satsningar på miljöområdet. I SNF:s enkät om miljöfrågor,
frågade man om partierna ansåg att miljölagstiftningen skulle stå i
relation till vad naturen verkligen tål, alla svarade ja.
Våra krav om att föra in hela miljölagstiftningen i en samlad lag ”Miljöbalk”
börjar vinna gehör, liksom vårt krav på att införa en form av det amerikanska
begreppet ”kvalitetsnormer”.
Kvalitetsnormer kan bli Laholmsbuktens räddning
Inför 1988 års val lovade samtliga partier att arbeta för en miljölagstiftning
som utgår från ”vad naturen tål”. Denna självklarhet innebär att gränser
måste sättas för hur stor den totala föroreningsbelastningen får vara. Något
steg i denna riktning har ännu inte tagits.
Kvalitetsnormerna fungerar som ett tak för hur dålig luft- och vattenkvaliteten
som sämst får vara. Med dagens system som enbart bygger på dämpningsregler
saknas denna gräns.
För att kvalitetsnormerna ska kunna upprätthållas krävs att lagstiftningen
innehåller bestämmelser om genomförandeplaner. Planerna måste vara bindande
för att uppnå en ändamålsenlig lagstiftning.
Det måste anses som ytterst angeläget att miljöskyddskommittén utreder
möjligheterna för att införa ett miljörättsligt system som bygger på bindande
kvalitetsnormer för luft och vatten.
Dagens miljölagstiftning grundas i hög grad på en individuell prövning av
miljöfarlig stationär verksamhet. Men den samlade påverkan på miljön är
en följd av summan av påverkan från en mängd olika stationära källor, rörliga
källor (t.ex. bilar) och diffusa utsläpp (t.ex. från jordbruket). Detta gör
att dagens lagstiftning inte utgår från att pressa ner människans påverkan på
miljön till en nivå som hamnar inom naturens ramar, vilket miljölagstiftningen
måste syfta till. Därför är det helt nödvändigt att införa krav på kvalitetsnormer
i miljölagstiftningen. I dag finns endast ytterst begränsade möjligheter
att införa kvalitetsnormer enligt plan- och bygglagen.
Jag hävdar att den enda möjlighet som finns för att riktigt komma tillrätta
med problemen i Laholmsbuktens tillrinningsområde är att införa kvalitetsnormer
enligt ovanstående.
Speciellt i områden som detta med många diffusa utsläpp så är kvalitetsnormer
den ända vägen, eftersom individuell prövning enligt koncessionsnämnden,
inte tar hänsyn till helheten.
Detta visas med all oönskad tydlighet i koncessionsnämndens sätt att behandla
ärendet om att producera 600 000 slaktkycklingar i Laholms kommun.
Samtliga remissinstanser avstyrkte ansökan med anledning av den stora
miljöbelastning som detta område redan har. Emmissioner från djurhållningen
av detta slag orsakar miljöstörningar som t.ex. övergödning, nitratföroreningar
av grundvattnet, försurning och skogskador, som sammantaget
med andra utsläpp i området skapar en oacceptabel miljö. Ett sådant beslut
Mot. 1989/90
Jo844
19
skulle vara omöjligt om det fanns kvalitetsnormer och genomförandeplaner
för att uppnå normernas krav.
Vårt förlag om införande av kvalitetsnormer finns numera med i utredningsdirektiven
för den kommitté som ser över den samlade miljölagstiftningen.
Mitt förslag är att pröva dessa kvalitetsnormer i praktiken för ett av Sveriges
mest miljöbelastade områden. Det finns goda erfarenheter ifrån bland
annat Amerika om att kvalitetsnormerna ger bra genomförandeplaner på
hur man minskar miljöbelastningen till en nivå som naturen klarar av.
Los Angeles är det mest kända exemplet på att kvalitetsnormer ger relevanta
genomförandeplaner för att minska utsläppen, det är där som man har
tagit beslut om att förbjuda all motortrafik med bensin och diesel till år 2007
föra att klara genomförandeplanerna som kvalitetsnormerna kräver.
För att klara miljön i Laholmsbuktens avrinningsområde så snabbt som
möjligt föreslår jag att man snarast gör ett praktiskt försök med kvalitetsnormer
i detta område och därmed vinner erfarenheter till sittande miljölagskommitté.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att snarast praktiskt prova lagbegreppet kvalitetsnormer för vatten
och luft i Laholmsbuktens avrinningsområde.
Stockholm den 25 januari 1990
Hans Leghammar (mp)
Mot. 1989/90
Jo844
20