Motion till riksdagen
1989/90:Jo841

av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (båda s)

Förbud mot aluminiumburkar och
engångsglasflaskor

Aluminiumburken, som används som dryckesförpackning, har sedan den introducerades
tagit en stor del av dryckespackningsmarknaden. Förpackningsföretaget
PLM har genom aluminiumburken kunnat stärka sin ställning
som Sveriges störste förpackningstillverkare.

Burken är en engångsförpackning i så måtto att den fylls och används en
gång och därefter måste omsmältas och formas till ny burk. Denna form av
dryckesförpackning är mycket energikrävande. Ca 20 % av burkarna, eller
155 miljoner burkar, returneras aldrig, trots pantsystem. Detta medför framförallt
förlust av råvara, men bidrar även till nedskräpning.

På dryckesmarknaden finns också ett otal varianter av engångsglasflaskor.
Flur stor del av dessa som återvinns genom glasinsamlingen är inte helt klargjort.
Att använda en engångsglasflaska är sannolikt också mycket energikrävande.
Några vetenskapliga studier om energiåtgången för denna typ av
dryckesförpackning har inte gjorts.

På den svenska dryckesmarknaden finns idag ett fungerande returglassystem.
Inom kort görs också den sk. PET-flaskan till en returförpackning och
den sk engångs-PET-flaskan förbjuds. Dessa bägge typer av dryckesförpackningar
utgör tillsammans ett fullgott utbud av sådana förpackningstyper. Genom
att bägge dessa ingår i retursystem där samma flaska används mellan 15
och 37 gånger innan de görs till nya flaskor eller bränns, utgör dessa de mest
energi- och råvarubesparande dryckesförpackningarna. Aluminiumburken
och engångsglasflaskan bör därför förbjudas samtidigt med att engångsPET-flaskan
förbjuds.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot aluminiumburkar och engångsglasflaskor
fr.o.m. den 1 juni 1991.

Stockholm den 25 januari 1990

Kent Carlsson (s)

Anneli Hulthén (s)