Motion till riksdagen
1989/90:Jo816

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Anslaget till naturvårdsverket, m.m.

Den här motionen utgör en del i miljöpartiet de grönas förslag till statsbudget
- ”gröna luntan” - vad gäller miljö- och energidepartementets miljödel.

Allmänna synpunkter

Regeringens förslag till statsbudget på miljöområdet innehåller inga som
helst betydande satsningar. Detta är märkligt i en tid då allt fler människor
anser att miljöproblemen är dagens viktigaste politiska frågor. Den budget
som regeringen presenterar är, i stället för en offensiv budget, en budget som
skär ned på miljöområdet.

Det går naturligtvis att hävda att det är omöjligt att med bara miljö- och
energidepartementets budgetförslag döma ut budgetens miljöprofil. Många
andra avgörande miljöbeslut ligger under andra departement, t.ex. kommunikationsdepartementet
och bostadsdepartementet. Dessutom är den ekonomiska
politiken i stort, inte minst skattesystemets utformning, mycket viktig
för samhällets påverkan på miljön. Detta är riktigt, men bristen på satsningar
inom miljö- och energidepartementets områden och ointresset för
miljöfrågorna genomsyrar dess värre hela statsverkspropositionen.

B 1. Statens naturvårdsverk

Naturvårdsverket föreslår en kraftig allmän resursförstärkning bl.a. med
motiveringen att ”miljöområdet kännetecknas av en starkt ökande aktivitet”.
Verket föreslår en förstärkning med när 40 milj. jämfört med förra budgetåret.
Vi delar verkets uppfattning att den statliga miljövårdsorganisationen
måste stärkas kraftigt. Men vi vill inte föreslå en sådan kraftig förstärkning
detta budgetår, under den här anslagsposten, utan föredrar att satsa
mer riktat mot olika miljö- och naturvårdsområden. Naturvårdsverkets
verksamhet är under utredning och när den är färdig är det förhoppningsvis
lättare att avgöra var pengar bör satsas för att ge bäst effekt. Vi föreslår 10
milj. kr utöver regeringens förslag till att inrätta nya tjänster för att stärka
verkets kompetens.

Information inom miljövårdsområdet

Information om miljöproblemen och hur de kan lösas blir alltmer nödvändig.
Utan medvetenhet och kunskap är det bl.a. omöjligt att lyckas åstadkomma
de förändringar av vår livsstil som behövs.

Medel från anslaget kan t.ex. riktas mot skolan och inte bara inriktas på
informationsmaterial och kampanjer utan också för att stödja kommuner i
inledningsfasen i de fall de vill göra speciella satsningar t.ex. på naturskolor.
Inom skolan kan resurser t.ex. användas för att utveckla verksamheten med
miljöinformatörer som idag har en alltför liten omfattning.

Pengar kan också användas till miljöorganisationernas arbete med information
både i Sverige och utomlands. Naturskyddsföreningens initiativ till
Östersjösekretariat och försurningssekretariat är värda all uppmuntran och
dessutom ekonomiskt stöd. 4 milj. kr ur anslaget bör användas för dessa ändamål.

Naturvårdsverket har i sitt budgetäskande föreslagit en upplysningstjänst
för allmänheten, där man ska kunna få hjälp att söka i olika databaser. Vi
tycker det är en bra satsning. Den borde kunna utökas till att ge information
om utsläpp från enskilda industrier enligt modell från USA (”Community
right to know”). Vi föreslår därför 20 milj. kr utöver regeringens förslag.

Programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK)

Programmet är grundläggande när det gäller att klara den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
och för att ge vägledning för miljöpolitiken. Vi anser att
miljökvalitetsnormer måste införas i miljölagstiftningen. Det är viktigt att
ha ett så bra underlag som möjligt när det gäller att fastställa normerna. Programmet
bör därför få expandera i enlighet med verkets ambitioner, t.ex. på
havsmiljöområdet, och dessutom utökas ytterligare när det gäller mätningar
av luftföroreningar bl.a. bör ett system för mätning av ozonhalten byggas
ut. Vi föreslår att programmet tillförs ytterligare 10 milj. kr. utöver vad som
föreslagits av regeringen.

Vård av naturreservat

Naturvårdsverket betonar i sitt äskande den akuta bristen på pengar för
skötsel av naturvårdsobjekt och föreslår en anslagshöjning på nära 35 milj.
kr. Man pekar också på att anslaget per ha mark har sjunkit kraftigt. Detta
kan delvis förklaras av att staten köpt in en hel del mark som inte kräver så
mycket skötsel. Men trots detta delar vi verkets uppfattning att behovet är
mycket stort i dag och det kommer bli än större med de inköp av mark som vi
föreslår. Vi föreslår därför att 30 milj. kr. satsas utöver regeringens förslag.

Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA)

Regeringen föreslår oförändrat belopp (10 milj. kr.) med hänvisning till en
proposition om livsmedelspolitiken. Argumentationen är mycket märklig.
Oavsett hur den framtida livsmedelspolitiken kommer att se ut är läget i dag
akut för många hotade arter som är beroende av biotoper i kulturlandskapet.

Mot. 1989/90

J08I6

10

Naturvårdsverkets budgetäskande visar också på att kunskapsunderlaget är
tillräckligt för en rejäl höjning av anslaget. Vi föreslår 40 milj. kr. utöver
regeringens förslag.

Hotade arter

Dagens anslagsnivå för detta viktiga område är mycket låg (4 milj. kr.). I
andra motioner med bl.a. ett lagförslag om biotopskydd föreslår vi en kraftig
ambitionshöjning, vilket kommer att kräva ytterligare anslag. Vi föreslår 7
milj. kr. utöver regeringens förslag.

Kemikalieinspektionen

Mycket lite har hittills gjorts för att minska problemen med den höga och
bristfälligt kontrollerade kemikalieanvändningen i samhället. Riksdagen fattade
i höstas beslut om att införa substitutionsprincipen i lagen om kemiska
produkter och att lagen ska gälla samtliga hälso- och miljöfarliga varor. Substitutionsprincipen
kan bli mycket långtgående när det gäller att komma till
rätta med kemikalieproblemen. Men då krävs det också att principen verkligen
tillämpas. Vi föreslår därför en kraftig satsning på ett projekt i kemikalieinspektionens
regi när det gäller att hitta områden där substitutionsprincipen
nu eller inom en snar framtid kan tillämpas. Till projektet föreslår vi 15
milj. kr.

Kemikalieinspektionen förklarar i sitt budgetäskande att den skulle behöva
förstärkningar många gånger om ifall den ambitionshöjning som diskuteras
i samhället skall kunna genomföras, t.ex. förhandsgranskning. Vi anser
att en kraftig ambitionshöjning på området är nödvändig och att kemikalieinspektionen
måste stärkas under ett antal år framåt. Inför det kommande
budgetåret föreslår vi en förstärkning motsvarande 10 tjänster utöver de
tjänster som regeringen föreslagit.

Projekt - omprövning av tillstånd enligt miljöskyddslagen

När miljöskyddslagen antogs var tanken att givna tillstånd skulle omprövas
i normalfallet efter tio år. Enligt lagen är det naturvårdsverket som har till
uppgift att gå in och begära omprövning. Men det har gjorts i mycket liten
omfattning. Orsaken är framförallt resursbrist. Därför föreslår vi en speciell
satsning inför det kommande budgetåret för att så systematiskt som möjligt
gå in och ompröva givna tillstånd. De områden som är hårdast belastade av
miljöförstöringen bör prioriteras i arbetet. Vi föreslår att 10 milj. kr. satsas
på projektet.

Utredning om plaster

Allt fler kommuner inför källsortering av sopor. Plasten är ett stort problem
därför att de praktiska möjligheterna till återvinning idag är små. En mängd
olika plastsorter används och ofta innehåller samma vara flera olika plastsorter
som ytterligare försvårar återvinningen. En speciell arbetsgrupp bör tillsättas
med uppgift att utreda de möjligheter som finns för att lösa problemet
med plastavfallet. Gruppen bör t.ex. se över möjligheterna till att begränsa

Mot. 1989/90

J08I6

11

antalet plastsorter på marknaden och vilka möjligheter som finns att begränsa
tillverkningen av varor där materialblandningen omöjliggör eller försvårar
återvinning. Vi föreslår ett anslag på 3 milj. kr.

Återskapande av våtmarker

Våtmarker måste återskapas nära vattendrag och kustområden som är drabbade
av övergödning med kväve. Det troligen mest kostnadseffektiva sättet
att minska kväveutsläppen till vattendrag och hav är att använda våtmarker
som naturliga reningsverk där kväve binds i växtligheten eller genom denitrifikation
försvinner till atmosfären i form av kvävgas. Återskapande av våtmarker
är också positivt av naturvårdsskäl eftersom så många våtmarksbiotoper
har dikats ut inom både jord- och skogsbruket.

Försöksverksamhet med återskapande av våtmarksbiotoper nämns i regeringens
budgetförslag, men inga nya medel anslås för ändamålet. Vi föreslår
20 milj. kr. för nästa budgetår för att det också ska finnas medel för uppköp
av en del jordbruksmark.

Projekt avfallsreduktion

Regeringen presenterade aldrig den utlovade avfallspropositionen utan
nöjde sig med ett avfallsavsnitt som en bilaga till budgetpropositionen. Förslagen
är mycket urvattnade och innehåller ingen strategi för att minska avfallsmängderna.
En särskild arbetsgrupp bör därför tillsättas för att ta fram
ett handlingsprogram med konkret strategi och konkreta åtgärder för att radikalt
minska avfallsmängderna. Arbetsgruppen bör kunna utnyttja det arbete
som Miljöavgiftsutredningen lägger ned för att utforma styrmedel på
avfallsområdet. Vi förslår att 5 milj. kr. satsas på projektet inför nästa budgetår.

Projekt ersättning av avloppssystem

Kommunerna står inför gigantiska investeringar i nya avloppsledningssystem.
Tiden är därför mogen att utveckla och investera i modernare teknik.
Det gamla systemet med vattentoaletter har visat sig medföra klara nackdelar.
Därför måste nya system utvecklas och vi föreslår 10 milj. kr. till försöksverksamhet
med olika typer av mulltoaletter.

B 2. Bidrag till miljöarbete

Naturvårdsverket pekar i sitt äskande på att de medel som har beviljats under
anslaget ”Luftföroreningar och försurning” ligger klart under vad som
begärts i aktionsplanen mot luftföroreningar. Det finns knappt några pengar
alls till nykalkningar inom sjökalkningsprogrammet - trots de akuta behoven.

Kalkning av sjöar är naturligtvis ingen lösning på försurningsproblemen,
men något som vi måste ta till i ett krisläge. Här visar sig på ett konkret sätt —
direkt i pengar - några av de kostnader som miljöförstöringen orsakar.

Regeringen anslår också detta år alldeles för lite pengar. Istället hänvisar
man till att den aktionsplan mot luftföroreningar och försurning som Natur

Mot. 1989/90

J08I6

12

vårdsverket kommer att presentera till våren ska kostnadsberäkna olika projekt.
Det måste anses vara en mycket märklig argumentation eftersom det i
dag är uppenbart att anslaget ligger långt under behovet. Vi föreslår att anslaget
höjs med 60 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Vi vill också återinföra det bidrag till kalkning av försurade brunnar som
togs bort i samband med förra årets budgetbehandling och föreslår ett anslag
på 10 milj. kr.

Regeringen föreslår för de två kommande budgetåren totalt 8,5 milj. kr.
till kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark. Vi anser att 10 milj. kr.
ytterligare ska satsas redan nästa budgetår.

B 3. Investeringar inom miljöområdet

Inköp av mark

I vår partimotion har vi krävt att de få urskogar och urskogsliknande naturskogar
som finns kvar i vårt land skall skyddas. Förra året höjdes anslaget
till inköp av mark, men det är mycket långt kvar tills man ens kan börja tala
om satsningar som står i rimlig proportion till behoven. Det är nämligen
bråttom. Skogsbruket hotar de sista urskogsresterna. Vi föreslår att staten i
tre år framåt köper mark för 500 milj. kr. per år, dvs 400 milj. kr. mer än vad
regeringen föreslår. Förra budgetåret föreslog vi inköp för 1 mrd. kr. Att vi
ligger lägre i år beror på att vi tyckte det var lämpligt att använda den tillfälliga
vinstskatten till investeringar. Engångsskatter är mindre lämpliga till att
finansiera driftskostnader.

Utveckling av miljöskyddsteknik

Naturvårdsverket har, liksom förra budgetåret, föreslagit ett nytt anslag för
bidrag till investeringar i ny teknik i fullskaleanläggningar inom miljövårdsområdet.
Det motiveras av att företagen inte har tillräckliga incitament för
att investera i helt ny teknik med det risktagande som det innebär. Miljöskyddslagen
kan inte heller kräva att företagen använder bättre teknik än
vad som används kommersiellt någonstans i världen. Ekonomiskt stöd till
investeringar i ny teknik skulle kunna lyfta den kravnivå som kan ställas på
företagen enlig miljöskyddslagens 5 § genom att lyfta ribban för vad som är
”bästa teknik”. Det finns en rad områden där ny teknik snabbt behöver utvecklas
och provas i full skala, t.ex. effektiv energiteknik, miljöanpassade
transportsystem och inom avfallshanteringen. Vi föreslår att 50 milj. kr. satsas
på utveckling av ny energiteknik.

Nytt Anslag. Återställning av gamla miljöskador

I dag finns det ingen som tar ansvar för de miljöskador som inte omfattas av
miljöskadeförsäkringen. Dit hör alla miljöskador som uppkom innan miljöskyddslagens
tillkomst 1969. De skador det gäller är t.ex. kvicksilverhaltiga
fiberbankar, metalläckande slagghögar och upplag av miljöfarligt avfall. I
miljöskadefondutredningen diskuterades en fond varifrån pengar skulle tas
till saneringar. I regeringens miljöproposition 1988 föreslogs bara en miljö

Mot. 1989/90

J08I6

13

skadeförsäkring och miljöministern menade att saneringar av gamla miljöskador
kunde finansieras via budgeten. Sedan dess har inga budgetmedel avsatts.
Naturvårdsverket äskar 100 milj. kr. och vi tillstyrker det äskandet.

B 4. Miljövårdsforskning

Regeringen avvaktar med förslag inom miljövårdsforskningen med hänvisning
till den kommande forskningspolitiska propositionen. Vi avstår därför
också från att i det här sammanhanget precisera de satsningar på forskning
som vi vill prioritera. I den motion som vi lägger i samband med regeringens
proposition kommer vi att föreslå en kraftig prioritering av miljövårdsforskningen.
Några områden vi kommer att ta upp är ”grön” biologisk forskning
som länge varit mycket eftersatt, forskning om miljögifter t.ex. halogenerade
organiska föreningar inkl. förbättrade möjligheter till analyser, havsmiljöforskning,
forskning om insjövatten. Vi kommer också föreslå att en
professur i skogshydrologi/meteorologi inrättas. Sektorsövergripande forskning
kommer också att få en framskjuten plats.

Hemställan
Vi hemställer

1. att riksdagen till anslaget B 1, Statens naturvårdsverk, i proposition
1989/90:100 bilaga 16, anslår 140 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit dvs. 451 428 000 kr. att användas i enlighet med
vad som föreslagits i motionen,

2. att riksdagen till anslaget B 2, Bidrag till miljöarbete, i proposition
1989/90:100 bilaga 16, anslår 80 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit dvs. 235 116 000 kr. att användas i enlighet med
vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen till anslaget B 3, Investeringar inom miljöområdet,
i proposition 1989/90:100 bilaga 16, anslår 550 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit dvs. 650 000 000 kr. att användas i enlighet med
vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen anslår 100 milj. kr. till ett nytt anslag i proposition
1989/90:100 bilaga 16, Återställning av gamla miljöskador.

Stockholm den 24 januari 1990

Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp) Åsa Domeij (mp)

Roy Ottosson (mp)

Mot. 1989/90

J08I6

14

gotab 99828. Stockholm 1990