Motion till riksdagen
1989/90:Jo813

av Ragnhild Pohanka (mp)
Reservatet Stopådalen

Skogen stabiliserar klimatet, jämnar ut vattenflöden, förhindrar jordflykt,
bidrar till att kvarhålla nödvändiga näringsämnen och är en viktig källa för
humus- och mullbildning. Skogen renar luften och producerar syre.

Förståelsen för skogens ekosystem bidrar till kännedom om oss själva som
biologiska varelser. Vi behöver skogen som undersöknings- och studieobjekt
för att nå kunskap om hur vi skall förvalta våra naturresurser rätt. Den är
betydelsefull som referens vid miljöövervakning.

Korsnäs-Marma marken krig Stopådalen. Breda skogsvägar med depåplatser
för timret har färdigställts långt in i detta område. Man har hittills kalavverkat
ett så stort område kring ån att det troligen bryter ekosystemet i
denna region för alltid. Ju mera det avverkas på detta sätt här ju mera kommer
oskattbara värden i floran och faunan gå förlorade och ekosystemet
kommer aldrig att kunna återställas.

Korsnäs-Marma är skyldig att nyplantera och kommer naturligtvis att
göra detta. Men: växer en skog upp igen här? Och om det över huvud taget
växer något, hur ser då området ut efter ca 15—25 år? Det är lätt att studera.
Inom samma region ligger hyggen från 10-30 år tillbaka. De flesta ligger
över 400 m över havsytan. Återväxten är en bedrövlig syn. Det verkar som
om det aldrig kommer att finnas en likadan skog med likadant ekosystem
som i den befintliga urskogen i Stopådalen igen.

Ska Stopådalen med sina 100—500-åriga träd, vattenfall, skogsbäckar, forsar,
klippberg, där örnen fortfarande har en fristad, enorma myrstackar med
de nyttiga röda skogsmyror som håller efter skadeinsekter, med björnar, räv
och älg, lo, skogshare, bäckforell, tjäder och orre m.m. falla offer för skogsmaskinerna
för kortsiktiga vinstintressen? (Är det förresten en vinst då
t.o.m. bidrag till avverkning diskuteras?)

Om inte planerna på kalavverkning stoppas blir detta vackra landskap ett
ödelandskap för en kommande generation och troligen för hundratals år
framåt.

Vi vill därför göra följande förslag för att rädda urskogen från skovling:

- Mora Kommun borde få resurser att köpa området för att göra naturreservat
av det.

- De redan dragna vägarna kan utnyttjas för vildmarksturism och forskning
enligt följande:

Vid slutändan av vägen finns en stor plan yta där fyra övernattningsstugor
och en servicestuga för förnödenheter och uthyrning av vildmarksutrustning
såsom kartor, ryggsäck, fiskedon, kokkärl, regnställ m.m. samt livsmedel
upprättas.

Två natur- och ekologikunniga guider, engelsk/tysk- resp. engelsk/franskspråkiga,
som väl känner till området anställs för tjänstgöring i servicestugan.

Turer i urskogen ska förhandbokas och guide ska medfölja - detta gäller
även forskning. Turerna kan sträcka sig från 1—5 dagar.

Priserna bör innehålla hyran för övernattningsstuga, proviant, utrustning
och guideservice.

Mora-Orsa kommun marknadsför området för turism inom landet och
utomlands. Attraktiva broschyrer kan läggas ut vid samtliga turistinformationer,
resebyråer, företag, högskolor. När det gäller utlandet bör broschyrerna
distribueras till svenska resp. skandinaviska resebyråer, företag och i
svenska montern vid ITB (Internationella Turism Börs) i Berlin varje år.

Med ett sådant projekt för området skulle urskogen räddas. Även syreproduktionen
kommer att fortsätta, ett bidrag för vår överlevnad om man
tänker på med vilken hastighet skogarna i hela världen avverkas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiskt stöd för Mora och Orsa kommun att inköpa
reservatet Stopådalen, Anjosvarden.

Stockholm den 24 januari 1990

Ragnhild Pohanka (mp)

Mot. 1989/90
Jo813

5