Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo807

av Arne Mellqvist m.fl. (s)
Det öppna odlingslandskapet

Oron för vad som skall hända med det öppna landskapet och kulturlandskapet
är mycket stor. Genom ett projekt som utförts av Dalarnas forskningsråd
har frågan om hur landsskapet kan komma att se ut om 20 år belysts. Det
resultat som redovisas ger en mycket dyster bild. Om inga speciella åtgärder
vidtas kan en tredjedel av det öppna landskapet vara igenväxt om 10-20 år.
Den mest negativa utvecklingen finns bl.a. i de viktigaste turistbygderna.

Frågan om vilka områden som är omistliga ur landskapsvårdssynpunkt är
av stor betydelse. Här måste kommunerna spela en stor roll, kanske genom
att i översiktsplanen eller andra dokument peka ut dessa landskapsavsnitt.
Här blir länsstyrelsernas roll att samordna kommunernas och de regionala
myndigheternas syn.

Naturresurslagen borde möjliggöra för länsstyrelserna och kommunerna
att utlysa s.k. landskapsvårdsområden där markägaren har full rätt att bruka
sina marker utifrån nuvarande brukningssätt. Då markägaren avser att
nyttja marken på annat sätt, avyttra eller byta brukningssätt så borde regler
som överenskommits vid bildandet av landskapsvårdsområdet gälla.

Detta skulle möjliggöra för tillsynsmyndigeten att upprätthålla det öppna
landskapet om tillräckliga resurser i form av NOLA-stödet tillsammans med
kommunernas insatser kan disponeras på sådant sätt att annan brukare kan
utföra arbetet.

Man kan inte undgå att hysa viss oro för att skogs- och mellanbygden kan
få svårt att konkurrera om de landskapsvårdande NOLA-medlen. Mot fäbodar
och jordbruksbygder kommer södra Sveriges hagmarker, Ölands alvar
m.m. sannolikt att ställas. Den aviserade propositionen om livsmedelspolitik
m.m. som förmodligen följer den livsmedelspolitiska utredningens tankegångar
om ökade NOLA-medel bör också klargöra hur man uppnår balans
mellan det omfattande jordbruket i södra Sverigeoch det kulturlandskap
som präglar skogslänen och Dalarna i synnerhet.

Turistlandskapet Dalarna präglas av ett aktivt jordbruk i söder och en bygde-
och fjällturism i norr som är helt beroende av ett öppet odlingslandskap.
Dessa miljöer är en förutsättning för att Dalarna alltjämt ska kunna upprätthålla
sin prägel. Även de mest turistinriktade attraktionerna som Musik vid
Siljan, Carl Larsson-gården, Husbyringen, EKO-museum Bergslagen, midsommarfirandet,
fäbodbesöken m.m. är beroende av det omgivande kulturoch
odlingslandskapet.

För att uppnå detta är det viktigt med statligt stöd till någon del samt en
organisation som klarar av att samordna kommunernas och de regionala
myndigheternas ansvar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av det öppna odlingslandskapet.

Stockholm den 25 januari 1990

Arne Mellqvist (s)

Leo Persson (s) Iréne Vestlund (s)

Mot. 1989/90
Jo807

Bengt-Ola Ryttar (s)

Inger Hestvik (s)