Motion till riksdagen
1989/90:Jo804

av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt
(båda s)

Spridning av stallgödsel

S.k. dikväveoxider (N20) har en uppehållstid i atmosfären på ca 170 år. Sedan
andra världskriget har emissionerna och därmed halterna i atmosfären
ökat väsentligt. Ökningstakten är för närvarande 0,25% per år. De globala
emissionerna av N20 är ca 15 milj ton/år, uttryckt som N (kväve).

Till år 2030 uppskattas uttunningen av ozonskiktet globalt till 1,5% på
grund av N20 och ytterligare 5-6% beroende på utsläpp av freoner (CFC).
Ökningen av atmosfärens N20-halt uppskattas vidare ge en temperaturhöjning
på ca. 0,2° C.

N20-budgetarna är osäkra. En uppskattning av de globala emissionerna
ger dock följande resultat:

Förbränning av fossila bränslen 2±1 Mton N/år

Förbränning av biomassa 1,5±0,5 Mton N/år

Hav 2±1 Mton N/år

Emission orsakad av gödselmedel 1,5 ±1 Mton N/år

Naturlig nitrifikation och denitrifikation i jord 6±3 Mton N/år

När åkermarken brukas är omsättningen snabb och förlusterna stora. De
största N20-avgångarna uppstår vid en sekvens av kraftig denitrifikation och
ett efterföljande kraftigt regn.

Den senaste uppskattningen visar att den globala N20-produktionen från
jord kan vara 2 Mton N/år högre än vad som anges i tabellen ovan. Gödsling
av mark och nedhuggning av regnskog bidrar förmodligen med en större andel
än vad som tidigare antagits.

Växtnäringsförluster till luft omfattar främst ammoniakavgång vid hantering
av stallgödsel och urin samt i viss mån i handelsgödsel. Detta är den helt
dominerande källan till ammoniakemission i Sverige (ca. 98%). Avgången
kan ske dels inne i stallet, dels vid lagring och spridning. En minskad uppehållstid
i stall och nedmyllning av stallgödsel på åkrar, kan minska avdunstningen
högst avsevärt.

Höga ammoniakhalter i luft orsakar skador på växter och träd. Ökad ammoniakdeposition
bidrar också starkt till försurning av mark och vatten.

Ammoniakavdunstningen från det svenska jordbruket utgör ca en tredjedel
av den samlade kväveemission till luft från inhemska källor. Ungefär
hälften av kvävedepositionen över landet utgörs av ammonium.

En stor del (ca 1/3) av emitterad ammoniak deponeras som gas nära källan,
ofta mindre än 10 km därifrån. Resten omvandlas till små partiklar, vilka

diffunderas i höjd- och sidled och tvättas ut i molnen eller deponeras på marken.
Mer än hälften av den ammoniak som emitteras i Sverige kommer därför
att deponeras inom landet.

På flera håll i landet har man konstaterat att det sker en överoptimal gödsling,
med ökat växtnäringsläckage som följd. Detta sker huvudsakligen på
gårdar med animalieproduktion, d.v.s. vid utnyttjande av stallgödsel som
växtnäringskälla.

Undersökningar utförda vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) visar att
kvävehushållningen är sämst på mjölkkogårdar. Här utnyttjas bara en tredjedel
av tillfört kväve till gården.

Dålig kvävehushållning till följd av dålig stallgödselhantering är ett av
våra största miljöproblem.

Foder, levande djur

växtprodukter

Handelsgödsel

Bålväxter

Nedan

Foder )

10 Di Dl"

Stall

gödsel

N-förtuster

■■'i i.im» i-ifiif

Spridning

Markvätska

r"T

Kvävemin*» KvAvemraliScnng
lagring

i-miniiinimi

ammnM*

MarklOrråd

Å wi veis viii* till. inom och fran gärden.

Källa: Jord och skog nr. 6-7/89

Riksdagen fattade våren 1988 efter förslag i prop. 1987/88:128 beslut om
vissa miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket. Stor enighet rådde om behovet
av att begränsa jordbrukets negativa miljöpåverkan vid utformningen
av den framtida produktionsinriktningen. Besluten innebär minskad djurtäthet,
begränsade möjligheter att sprida stallgödsel och krav på utvidgad lagringskapacitet
av sådan gödsel.

Ett generellt spridningsförbud skall gälla i hela landet under perioden 1
december - 28 februari om inte nedbrukning kan ske samma dag. Därutöver
gäller för södra Sverige att spridning endast skall få ske i växande gröda eller

Mot. 1989/90

Jo804

13

höstsådd under perioden den 1 augusti - den 30 november. Reglerna rörande
vinterspridning trädde i kraft 1989, medan övriga restriktioner gäller först
när företagens lagringskapacitet är utbyggd, dock senast den 1 januari 1995.
Denna lagringskapacitet skall då motsvara 8-10 månaders gödselproduktion,
varav den lägre gränsen avser grovfoderbaserad nötkreaturshållning. Bidrag
utgår för investeringar i lagerbyggnader med 20% av kostnaden, dock max.
25 000 kronor fram till 1991.

Det kan redan konstateras att ovannämnda restriktioner på flera håll i
landet, särskilt i södra Sverige, inte lett till några påtagliga resultat till förmån
för en bättre miljö.

Många lantbrukare - vissa områden 50% av gårdarna - saknar fullgoda
gödselvårdsanläggningar och på grund av den i flera fall klart otillräckliga
lagringskapaciteten lämnas dispenser, innebärande tillstånd att sprida flytgödsel
under januari och februari. Dispensgivningen har varit ytterst generös
särskilt i M- och L-län. Såväl denna dispensgivning som det faktum att
restriktionerna för höstspridning träder i kraft först 1995 gör att lagen blivit
tämligen verkningslös. Detta betyder att varken den yttre miljön eller arbetsmiljön
vid spridning av stallgödsel har förbättrats i enlighet med riksdagsbeslutens
intentioner.

Avdunstningen av kväve är synnerligen omfattande både från omrörningen
i brunnen, spridningen av gödseln och den uteblivna nedmyllningen.
Detta gäller inte minst gödselspridning på betesmark och klövervallar, som
inte skall plöjas upp samma år. Spridning på tjälad mark förekommer också
fortfarande i inte obetydlig utsträckning. I många fall har detta lett till att
djururin runnit ut i vattendrag och därifrån till havsmiljön med åtföljande
svåra miljöskador.

För att komma till rätta med de stora miljöproblem som uppstår i samband
med hanteringen av stallgödsel krävs en skärpning av nuvarande regler. Det
generella spridningsförbudet måste utsträckas i tiden. Restriktionerna för
höstspridning föreslås träda i kraft senast den 1 januari 1992. I konsekvens
härmed skall företagens lagringskapacitet vara fullt utbyggd vid samma tidpunkt.
Ingen spridning skall få ske, om inte gödseln myllas ner undersamma
dygn. Befintliga spridningssystem måste bli föremål för hårdare kontroll ur
arbetsmiljösynpunkt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om restriktioner vid spridning av naturgödsel.

Stockholm den 25 januari 1990

Bengt Silfverstrand (s) Birthe Sörestedt (s)

Mot. 1989/90

Jo804

14