Motion till riksdagen
1989/90:Jo8

av Björn Samuelson m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90

Jo8—14

Forskningsinsatser m.m. kring Vänern

Under de två senaste decennierna har insikten om vikten av ett samhälle i
ekologisk balans växt sig allt starkare. Det har också inneburit en förståelse
för att en fortsatt utbyggnad av folkhemmet måste gå hand i hand med miljöpolitiken.
Denna förändrade syn på folkhemsbygget leder till en rad nya politiska
ställningstaganden och revision av gamla.

För Vänerns del innebär detta att vattnet nu inte längre ses som en möjlig
mottagare av allsköns föroreningar från industrin och hushållen. Vänern har
alltmer börjat betraktas som en resurs.

Ett uttryck för denna syn är projektet Laxfond Vänern. Projektet kan
också ses som ett exempel på nödvändigheten av större behov av samarbete,
eftersom alla länsstyrelser runt Vänern är engagerade i detta fiskvårds- och
näringsprojekt.

Enligt vår. mening måste sjösystemet Vänern betraktas i ett helhetsperspektiv.
Att Vänern numera har en förbättrad vattenkvalitet - vad gäller
t.ex. lägre fosforhalter som i sig ger lägre algmängder - kan ju isolerat sägas
vara bra för Vänern. Men det är här viktigt att anlägga ett helhetsperspektiv,
eftersom det kväve som tidigare togs upp i Vänerns växter nu följer vattnet
ner till västkusten. Kvävet göder sedan Bohusläns kustområden och medför
en ökad algproduktion.

Låt oss rikta blickarna norrut och ställa frågan: Vilken betydelse har Klarälvens
vattenföring och planerade skogsbruksåtgärder kring Trysil för vattenkvaliteten
i Vänern och vad kan detta på sikt betyda för Bohuskusten?

Vi menar att särskilda medel måste anslås dels för att garantera Laxfondsprojektet,
dels för att initiera forskning i samverkansform kring olika för
västkusten, Vänern, Klarälven och de norska vattenföringsområdenas viktiga
ekologiskt-näringspolitiska villkor.

Det är enligt vår mening naturligt att inom forskningsverksamheten kring
dessa frågor samarbete byggs upp mellan Göteborgs universitet, Högskolan
i Karlstad, Miljöforskargruppen i Fryksta och berörda norska myndigheter
och institutioner. Övriga som naturligt kan ingå i detta arbete är naturligtvis
SLU, som enligt vår mening besitter en särskild kompetens inom för verksamheten
viktiga ämnesområden.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. NrJo8—14

Vi beräknar kostnaden för de åtgärder vi nämnt till 10 milj. kr. under bud- Mot. 1989/90

getåren 1990/91-1992/93. Anslaget bör stå till regeringens disposition för Jo8

ovannämnda åtgärder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Laxfond Vänern,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning kring Vänern m.m.,

3. att riksdagen beslutar att till regeringens disposition ställa 10
milj.kr. i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 12 mars 1990

Björn Samuelson (vpk)

Ylva Johansson (vpk) Lars Bäckström (vpk)

Viola Claesson (vpk) Alexander Chrisopoulus (vpk)

Elisabelh Persson (vpk)