Motion till riksdagen
1989/90:Jo778

av Lars Hedfors och Ulla Johansson (båda s)
Allemansrätten

Den svenska allemansrätten är en omistlig tillgång. Den har vuxit fram ur
sedvänjor och landskapslagar. I forna tider var den viktig för människors
möjligheter att livnära sig. I dag ger den stressade människor tillfälle till vila
och avkoppling i skog och mark. Enskilda, organisationer och skolor utnyttjar
i allt större utsträckning denna möjlighet.

Allemansrätten är också en viktig förutsättning för en växande turism, och
allt fler utländska turister lockas till Sverige av möjligheterna till att fritt få
vistas i den storslagna svenska naturen. Detta är naturligtvis positivt och bidrar
till att förbättra Sveriges samhällsekonomi och sysselsättningsläge.

Det finns emellertid också negativa konsekvenser av det ökade trycket på
naturen. Slitaget på denna och nedsmutsningen blir t.ex. ibland alltför omfattande,
och det i sin tur kan bero på att kunskapen om och förståelsen för
allemansrätt och naturvärde är bristfälliga. Detta leder allt oftare till irritation
och konflikter i samband med friluftslivet. Detta framträder tydligast i
närheten av de stora tätorterna samt i anslutning till de numera allt vanligare
vandrings-, cykel- och kanotlederna. Här blir kraven på hårdare tag, lagstiftning
och inskränkningar i allemansrätten allt vanligare.

Det är en minst sagt olycklig utveckling, som på allt vis måste motverkas.
Den svenska allemansrätten får under inga omständigheter inskränkas. Det
skulle i första hand drabba de sämst ställda grupperna i samhället. De har
nämligen små möjligheter att köpa sig naturupplevelser och rekreation på
annat sätt.

Okunnighet och bristande förståelse för allemansrätt och naturvård skall
därför inte mötas med förbud utan genom en saklig information. Särskilt viktig
är informationen till invandrare och utländska turister, som kan förväntas
ha bristfälliga kunskaper om de rättigheter och skyldigheter som är knutna
till den svenska allemansrätten.

Information är emellertid inte något universalmedel som utan vidare och
i ett slag kan lösa alla problem. Det handlar också om att se till att informationen
blir så effektiv som möjligt och når så många människor som möjligt både
i och utanför Sverige. Det kan bl.a. ske genom en samordning av informationsarbetet.
Därför bör naturvårdsverket åläggas att planera och genomföra
delar av sin miljövårdsinformation tillsammans med andra myndigheter,
institutioner och organisationer. Särskilt viktigt är därvid samarbetet med
Sveriges turistråd som får betydande anslag av staten för marknadsföring av

Sverigeturism i utlandet. Här finns en unik möjlighet att på ett tidigt stadium
nå de utländska turisterna med information om den svenska allemansrätten,
både när det gäller dess rättigheter och dess skyldigheter.

En annan viktig informationskanal är det svenska skolväsendet. Det bör
vara en uppgift för naturvårdsverket att den vägen försöka få ut information
om allemansrätten till unga människor.

Vidare bör naturvårdsverket se till att dess information når ut till det
mycket stora antal frivilligorganisationer som ofta förlägger sina aktiviteter
till skog och mark.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information om allemansrätten.

Stockholm den 24 januari 1990

Mot. 1989/90
Jo778

Lars Hedfors (s)

Ulla Johansson (s)