Motion till riksdagen
1989/90:Jo728

av Siw Persson (fp)

Svenska våtmarker av internationell
betydelse

Stor uppmärksamhet har under senare år riktats mot olika typer av våtmarker.
Ökade kunskaper om dessa naturmiljöer har medfört att deras stora
värde från ekonomisk, kulturell, vetenskaplig och rekreativ synpunkt erkänts.
Trots detta finns fortfarande behov av särskilda skyddsåtgärder. Hoten
mot våtmarkerna är inte enbart en fråga för en enskild nation utan en i
högsta grad internationell företeelese.

Ett internationellt samarbete för att skydda olika former av våtmarker
startade i och med tillkomsten av våtmarkskonventionen (Convention on
Wetlands) i Ramsar i Iran år 1971. Den svenska regeringen beslutade den
28 juni 1974 att underteckna konventionen och den 5 december samma år
ratificerades den utan förbehåll. Konventionens förteckning över internationellt
viktiga våtmarker (CW-listan) upptog för Sveriges vidkommande 20
objekt om totalt ca 2 700 km2.

Med våtmarker avses vissa i konventionen angivna vattenmiljöer, vilket
bl.a. innefattar grunda havsområden, vilkas djup vid lågvatten inte överstiger
sex meter och angränsande strand- och kustområden. Våtmarkernas betydelse
för fåglar som ekologiskt är beroende av våtmarker framhålls särskilt,
men även andra botaniska, zoologiska, limnologiska, hydrologiska eller
ekologiska värden skall beaktas.

Genom att ansluta sig till konventionen förbinder sig varje fördragsslutande
part att generellt främja bevarandet av våtmarker. Detta innebär att
våtmarkerna bör ägnas stor uppmärksamhet vid såväl all planläggning som
naturresursutnyttjande.

CW-listan upptar tre skånska områden: Falsterbo-Fotevikenområdet,
Klingavälsån-Krankesjöområdet samt Helgeåns vattensystem kring Araslövssjön-Hammarsjön-Egeside.
Ökade resurser om ekologiska samband
och biologiska värden har påvisat ytterligare några områden som särskilt bör
uppmärksammas, nämligen den inre delen av Skälderviken samt stora delar
av Lundåkrabukten. Båda områdena utgörs av grunda havsområden med
angränsande strandängsområden, vilka till stor del ännu utgörs av betande
havsstrandängar omväxlande med andra typer av ängsmarker. Den välhävdade
havstrandängen tillhör idag en av vårt lands sällsynta naturtyper. Fågellivet
är rikt med häckande arter som bl.a. strandskata, skärbläcka, strandpipare,
toftsvipa, brushane, kärrsnäppa, kentsk tärna och småtärna. Flera av
dessa tillhör de hotade arterna i vårt land.

Lundåkrabukten är av internationell betydelse som rast- och övervint

ringslokal för sångsvan, knölsvan och knipa. När det gäller rastande och flyttande
fåglar är bukten känd för att hysa stora mängder myrspovar under våren.
På standängarna växer även åtskilliga växtarter som kan betraktas som
sällsynta eller utrotningshotade.

I samband med försöksverksamhet med fysisk planering av kust- och havsområden,
som initierats av havsresursdelegationen, har konstaterats att
grundområdena i Lundåkrabukten bör betraktas som speciellt värdefulla i
Öresund, då stora delar av denna våtmarkstyp redan biologiskt försvunnit
genom att den tagits i anspråk för utfyllnader. De vidsträckta grundområdena
tjänar som uppväxt- och födosöksplatser för flatfisk, lek och uppväxt
av horngädda samt uppväxt av ung torsk. Basen för den stora fiskproduktionen,
liksom förutsättningarna för det rika fågellivet, utgörs av tillgången på
bottenlevande smådjur. Grundområdena får dock inte betraktas som isolerade
enheter, utan det är i kombination med lämpliga övervintringsplatser
på djupare vatten som en fungerande och produktiv livsmiljö erhålles.

Med hänsyn till såväl biologiska värden som den ekologiska funktion som
inre delen av Skälderviken och stora delar av Lundåkrabukten uppvisar är
det angeläget att de områden som avgränsats på bifogade karta förs upp på
den svenska listan över våtmarker av internationell betydelse (CW-listan).

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillägg till den svenska CW-listan till skydd för våtmarker
i inre delen av Skälderviken och Lundåkrabukten.

Stockholm den 19 januari 1990

Siw Persson (fp)

Mot. 1989/90
Jo728

16

■ ■/ l •; i&v&u^s ‘ ;.

1 éåfltti

SJoristörj

■arhult

Mot. 1989/90
Jo728

Bilaga

Hll|A/pkg4r

Tågerup

)»kh»g*rn;

Lundåkiabuk en

Qarsebick*

• 8^0^'

.Barsebåckshamo

“'fJOrtxVi

93»™^ »TtS* -y

-9320 »331

18