Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90:Jo616

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Biotekniken

Mot.
1989/90
J06I6—622

Den förändring av världen som kärnklyvningen och datatekniken har betytt
för människors liv är stor. Men en än större betydelse för att förändra människors
liv kommer biotekniken och då speciellt gentekniken att ha.

Det som gör att biotekniken relativt plötsligt har blivit en fråga för alla
människor är att forskare kan förstå och därmed styra allt finare strukturer
och processer i levande material tack vare framstegen inom framför allt molekylärbiologin
och cellbiologin.

Man kan jämföra med kemin där utvecklingen av vår kunskap har varit
likartad, från förståelse av synliga strukturer till mer exakt kunskap om de
allra minsta delarna av atomer.

Utvecklingen inom många olika grenar av biologin har revolutionerat biologernas
kunskap och möjligheter. Både den ökade kunskapen och teknikutvecklingen,
allt från elektronmikroskopet till odling av celler i konstgjord
miljö, har gett forskarna oanade möjligheter.

Nu vet man inte bara mycket om hur olika celler fungerar, man känner
också väl till olika organ i celler, så kallade cellorganeller. Man kan i olika
celler identifiera olika cellorganeller med bestämda funktioner, t.ex. sköter
de så kallade mitokondrierna cellens energiproduktion, andra cellorganeller
står för näringstransport, avgiftning osv. Dock har den snabba biologiska
kunskapsexplosionen icke stannat vid detta, utan mycket är nu känt om hur
enskilda kemiska substanser, atomer eller molekyler (flera atomer ihop),
fungerar i cellerna. Ofta leder denna kunskap till ökad förståelse av hela organismen.

Av alla dessa tusentals ämnen som forskarna har identifierat och delvis
förstått är DNA den intressantaste. DNA bär i form av ett alfabet med fyra
tecken den genetiska informationen som med hjälp av ett kodsystem leder
till uppbyggnad av nya individer och överföring av anlagen till nästa generation.
Man säger att DNA är självgenererande eller självreplikerande. DNA
har flera andra unika egenskaper, vi nöjer oss här med att nämna två till som
har betydelse för biotekniska tillämpningar.

Alla celler i en flercellig organism innehåller en fullständig uppsättning av
arvsanlagen. Detta gör att man t.ex. kan ta en växtcell, ge den lämplig omgivning
och ur denna enda cell uppkommer en ny, fullständig planta. DNAmolekylen
är i stort sett gemensam för alla levande organismer - utom ord

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. NrJo616-622

ningen mellan tecknen. Detta gör att man t.ex. kan ta en bit DNA från en
bakterie, placera den i ett däggdjur, t.ex. människa, och DNA-biten fungerar
även i den nya omgivningen.

Den växande förståelsen av arvsanlagen - av hur liv uppkommer och
styrs - leder naturligtvis till att vår tillämpning av dessa kunskaper snabbt
ökar. Denna tillämpning gör att vi nu på helt nya sätt kan omforma, styra och
utplåna liv i alla dess former. Man har fått interferon och nya insulintyper av
gentekniken. Aidsproblemet kommer med all säkerhet inte att lösas utan
gentekniken. Antifrostbakterier kan rädda vissa växter undan frost, men om
den sedan sprider sig till växter som behöver frosten för sin överlevnad är
katastrofen ett faktum. Hoten och löftena och inte minst frågor kring tekniska
och etiska problem är många vad gäller gentekniken.

Biotekniken måste bli allmän egendom

En så stor förändring av människors liv som biotekniken innebär, kräver att
vi får en omfattande diskussion i samhället om de risker och möjligheter som
vi står inför. Genomlysningen av problemet får inte stanna på forskarnivå
eller bland politiker. Den måste bli allmän egendom. Vpk föreslår därför
att ett omfattande studieprogram tas fram. Där kan utbildningsradion och
studieförbunden samarbeta med folkrörelser och fackföreningar för att det
skall få så stor genomslagskraft som möjligt. Studieprogrammet skall beröra
både tekniska och etiska frågor. Medel kan kanaliseras genom en ny bioteknisk
inspektion som måste skapas.

Ny bioteknikinspektion

För att skapa en maximal öppenhet mot allmänheten vill vi skapa en bioteknikinspektion.
Här hävdas från en del håll att vi redan har ett antal myndigheter
som har ansvar för information, kontroll, prövning och tillstånd, t.ex.
naturvårdsverket, lantbruksstyrelsen och livsmedelsverket. Det har dock erfarenhetsmässigt
visat sig att det inte är tillräckligt. Biotekniken sträcker sig
över flera områden och har en tendens att trilla mellan två stolar.

Forskningsetiska nämnder

För att inte en bioteknisk inspektion enbart skall bli ett centralt ämbetsverk,
krävs dessutom forskningsetiska nämnder där förutom forskare, industri och
andra partsintressen, även politiskt förtroendevalda, finns med. Dessa kan
med fördel placeras på regional och lokal nivå. Ett deltagande i de forskningsetiska
nämnderna kräver att dess representanter får en grundlig utbildning
i både tekniska och etiska frågor. En majoritet i nämnderna skall vara
lekmän.

Ökad offentligt finansierad forskning

För att få den öppenhet som är grundstenen i ett framtida samhälle, där biotekniken
kommer att ha en framträdande plats, måste forskningen presentera
sina försök på ett tidigt stadium. Dessa måste kunna diskuteras grundligt
ur risk- och etiskt perspektiv. För att underlätta en sådan process kräver

Mot. 1989/90

J06I6

2

vpk att den offentligt finansierade forskningen blir en större del av den biotekniska
forskningen. Det finns i denna expansiva forskningsgren en stark
och olycklig sammanblandning mellan näringslivsintressen och universiteten.
Detta är ett hot mot grundforskningen, vars resultat inte genast kan omsättas
i företagsvinster. Vi menar att det är viktigt att hålla isär universitetets
och näringslivets roller. Näringslivets dominerande roll får också olyckliga
konsekvenser vid en eventuell patentering av forskningsresultat. Det har
hänt att viktiga framsteg har blivit uppköpta och sedan nerstoppade i byrålådan,
då det hotat en viss industris produktion. I Sverige i dag är 37% av
forskningen offentligt finansierad. I USA är motsvarande siffra 50%. Den
offentligt finansierade forskningen skall sträva efter resultat som är till nytta
även för utvecklingsländerna. Det är viktigt att inte ännu en vetenskap fördjupar
skillnaden mellan i-länder och u-länder.

Biotekniklag

Sedan den 1 juli 1989 har regeringen tillstånd att ”meddela föreskrifter om
förbud mot eller villkor för användning av genteknik på växter, av gentekniskt
modifierade växter och av gentekniskt modifierade organismer vid
växtodling”. Detta bemyndigande kritiserades av vpk och tyvärr har det visat
sig att våra farhågor besannats. Växtförädlingsföretaget Hilleshög har nu
släppt sin genmanipulerade herbecidresistenta sockerbeta utan att regeringen
har gjort någon prövning. Härmed öppnar regeringen för en fortsatt
användning av bekämpningsmedel. Den gör också den enskilde jordbrukaren
beroende av det bekämpningsmedel som passar ihop just med denna
sockerbeta.

Det visar att en biotekniklag nu är mer nödvändig än någonsin. Den skall
alltså inte enbart gälla för gentekniken. Även hormoner på djur skulle innefattas
av en sådan lag trots att det inte kan räknas till gentekniken. Däremot
skall naturligtvis inte gammal bioteknik som ölbryggning och brödbak ingå i
en sådan lag.

Med tanke på de ofantliga summor som idag satsas på forskning och med
tanke på de framsteg och genombrott vi står inför på områden som jordbruk,
växtförädling, husdjursavel och livsmedelsindustri är det nödvändigt att nu
bygga upp en heltäckande biotekniklag. Vi begär av regeringen ett förslag
till en sådan lagstiftning. Av förståeliga skäl är detta ett komplicerat arbete
som kommer att ta tid. Vi föreslår därför ett antal övergångsåtgärder, som
kan verkställas omedelbart.

Övergångsåtgärder i väntan på en heltäckande biotekniklag

1. Gentekniskt modifierade växters utsläppande i naturen förbjuds tills vidare.
Då vi uppenbarligen lever i ett laglöst tillstånd på detta område, får
eventuella försök i naturen vänta tills vi har ett regelverk. Försök måste
föregås av en miljökonsekvensanalys och heltäckande ansvar från resp.
företag.

2. Arbetet på en heltäckande genbank måste stärkas. Risken finns annars
att vi står inför en genetisk utarmning i perspektiv av kloning m.m. Detta
gäller speciellt tredje världen, där en katastrofalt snabb utarmning av det

Mot. 1989/90

J06I6

3

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Jo616—622

genetiska materialet pågår. Sverige måste här delta i stärkandet av de genbanker
som finns, så att dessa blir mer heltäckande och får en bättre teknik.
Sverige måste också genom internationella organ arbeta för att förhindra
västvärldens industrier från att patentera viktiga växter i tredje
världen.

3. Patent skall inte tillåtas på levande materia, dvs. djur, växter och mikroorganismer.
Patentering av levande materia strider på ett avgörande sätt
mot etiska värderingar i samhället. Vpk har i en motion angående förbud
mot patentering av levande materia (1988/89) föreslagit att man i stället
utvecklar växtförädlarrätten på ett sådant sätt att den kan användas på
genteknikområdet för växter. En motsvarande lag kan också skapas för
djursidan. Skillnaden mellan patent och växtförädlarrätt är att den senare
ger ett skydd för processen att ta fram ett utsäde medan patentet även
gäller den industriellt färdiga produkten baserad på en viss växtsort eller
en grupp av husdjur. Vad som här är viktigt att betona är att en spärr
måste sättas in mot så kallat självdestruerande gener. Om man förser en
nyttogen med en sådan kan man effektivt förhindra bönder att själv föröka
sitt utsäde. Utsädet skulle i kommande generation inte ha de rätta
egenskaperna.

4. Stärk Statens Naturvårdsverks arbete med 10 000 000 kr. I avvaktan på
en ny biotekniklag och en bioteknikinspektion föreslår vi en förstärkning
av naturvårdsverket. Med ett flytande läge på myndighets- och lagområdet
är det viktigt att något organ följer upp vad som händer på området
och ges möjlighet till ordentlig information, kontroll och prövning. Vi föreslår
att en speciell enhet inrättas för biotekniken.

En ny jordbrukspolitik

Inom ramen för en ny jordbrukspolitik är det viktigt att jordbrukarna och
deras organisationer noga värderar de nya möjligheter till produktion som
öppnar sig. Ett utvecklande av oljor ur rapsen är en stor framtida möjlighet,
men även andra nya grödor, som tas fram med ny teknik. Här är dock viktigt
att riksdagen ger sådana signaler för det framtida arbetet att herbicidresistenta
växter inte blir jordbrukets nästa fas. Mycket av den naturliga biologiska
tekniken är idag outvecklad. Här finns ett stort vitt fält som är helt
riskfritt. Med den nya biologin skulle man kunna forska fram kunskaper vad
gäller exempelvis matjordens mikroflora som kunde ha en enorm betydelse
för det framtida jordbruket, både här och i tredje världen. Detta är ett ekologiskt
perspektiv som inte skulle ge de chanstagningar som den nya gentekniken
innebär.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bioteknikens risker och möjligheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bioteknisk inspektion,

Mot. 1989/90

J06I6

4

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsetiska nämnder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den offentligt finansierade forskningen vad gäller
biotekniken,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en heltäckande
biotekniklag,

6. att riksdagen förbjuder gentekniskt modifierade växter i naturen
enligt vad som sägs i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur Sverige kan
stärka arbetet på en heltäckande genbank här och i u-länderna,

[att riksdagen förbjuder patent på levande materia enligt vad som
sägs i motionen,1]

8. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag
att inrätta en specialenhet för bioteknik enligt vad som sägs i motionen,

9. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 10 000 000 kr. som ett
specialdestinerat anslag till naturvårdsverket för biotekniskt arbete
enligt vad som sägs i motionen.

Stockholm den 24 januari 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)

Mot. 1989/90

J06I6

1 1989/90: L807

5