Motion till riksdagen
1989/90:Jo61

av Stina Eliasson (c)

med anledning av prop. 1989/90:146
Livsmedelspolitiken

I Jämtlands län, där en stor andel av befolkningen är beroende av ett livskraftigt
jordbruk, skulle ett genomförande av propositionens förslag få oönskade
konsekvenser för näringslivet i stort. En förut glest befolkad landsbygd
skulle bli ännu glesare och möjligheten att upprätthålla en rimlig service
skulle försvinna.

För att det skall vara möjligt att fortsätta att bedriva ett meningsfullt lantbruk
i Norrland fordras att följande tre fundamentala krav uppfylls:

1. Den interna prisregleringen inom mejerisektorn måste behållas i en omfattning
som gör det möjligt att bedriva allsidig mejeriproduktion i hela landet.

I annat fall kommer mejerierna i den södra delen av vårt land att upphöra
med torrmjölk-, matfett- och ostproduktion för att producera enbart konsumtionsmjölk.
Överskottet av denna produktion kommer att säljas på de
bästa marknaderna i Norrland.

2. Alternativ användning av åkermark måste komma till stånd i den södra
delen av vårt land. Produktionen av energi- och industriråvara måste bli så
lönsam att tillräckliga arealer tas ur livsmedelsproduktion. Detta möjliggör
för lantbruket i Norrland att producera livsmedel.

3. Näringen måste fä ta ett kollektivt ansvar för uppkomna överskott och
gemensamt finansiera erforderlig export. Medges inte detta kommer föreningarna,
i första hand, att försöka placera överskottet på marknader utanför
sitt egentliga verksamhetsområde. Liksom när det gäller mejeriregleringen
kommer detta att medföra intrång på de bästa marknaderna i Norrland
och att exportbehovet överförs till norrlandsföreningarna.

Dessa tre fundamentala krav bör ges regeringen till känna.

Lönsamheten i det norrländska jordbruket har kraftigt försämrats bl.a. på
grund av tvåprisets borttagande. Löften om kompensation har inte infriats.
Norrlandsstödet måste i framtiden utformas så att lönsamheten inte försämras
i jämförelse med utvecklingen i södra delen av landet. Kompensationsnivån,
som föreslås i propositionen för inflationen, beräknas inte på hela kostnadsmassan
i produktionen utan endast på det totala beloppet för nu utgående
norrlandsstöd. Detta måste ändras. I annat fall kommer jordbruket

i Norrland att ytterligare underkompenseras. Kostnadstäckningsgraden bör Mot. 1989/90
fastläggas till lägst 65 % oavsett hur läget är i referensområdet. Kooperationen J06I

måste tillåtas utvecklas i positiv riktning! Detta bör ges regeringen till känna.

Tidigare tagna produktionsmål mäste få gälla om politiska mål skall ha något
värde i framtiden. Ytterligare satsningar måste göras för forskning och
utveckling med direkt anknytning till jordbruket. Detta bör ges regeringen till
känna.

Ett livskraftigt lantbruk i Jämtlands län, ett lantbruk som kan producera
livsmedel av hög kvalitet och som håller landsbygden levande, är avgörande
för hela länets överlevnad och utveckling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tre fundamentala krav för att kunna bedriva ett meningsfullt
lantbruk i Norrland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Norrlandsstödets utformning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om produktionsmålet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och utveckling med direkt anknytning till
jordbruket.

Stockholm den 8 maj 1990

Stina Eliasson (c)

11