Motion till riksdagen
1989/90:Jo607

av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

Miljövärdering av den moderna biotekniken m.m.

Bioteknikens tillämpningar inom medicin, jordbruk, industri och miljövård
skapar många nya möjligheter. Vi kan få nya mediciner och en bättre sjukvård.
Vi kan snabbt förädla nya näringsrika grödor och utveckla resurssnåla
och miljövänliga industriprocesser.

Samtidigt reses en rad nya problem: Personlig integritet och allas lika rätt
kan hotas av långtgående genetiska undersökningar. Standardisering av
jordbruksgrödor och utsläpp av genetiskt förändrade organismer kan hota
naturens mångfald. Bioteknisk industri kan vålla nya miljöproblem och slå
ut delar av u-ländernas produktion av kryddor och livsmedel för export. Frågan
om patenträtt på levande organismer kan vara etiskt stötande och kan
hota den fria tillgången till naturliga genetiska resurser.

Vid tillämpningen av de biotekniska kunskaperna avgör vi människor om
användningen blir god eller ond. Folkpartiet anser att det vore fel att stoppa
den biotekniska utvecklingen. Vi tror att riskerna går att hantera genom
etiska normer, utbildning, information och rättslig reglering. Vi tror också
att det i öppen debatt går att arbeta fram en moraliskt försvarbar hållning till
de frågor som i grunden rör hur vi skall förhålla oss till det biologiska arvet.

1. Generna och tillämpningarna

Bioteknik innefattar all teknik där man använder mikroorganismer, växter
och djur, eller delar av dessa, för att framställa eller modifiera produkter.
Traditionell husdjursavel och växtförädling kan betraktas som bioteknik, liksom
penicillinframställning, jästtillverkning och ölbryggning.

Det är emellertid de senaste decenniernas landvinningar inom cell- och
molekylärbiologi som har öppnat nya hisnande perspektiv för biotekniken.
Modern genteknik gör det nu möjligt att läsa och tolka organismers arvsmassa,
liksom att tillföra nya gener till organismer och få dem att producera
ämnen de annars inte skulle ha gjort. Teknikens tillämpningar kan sökas i
sjukvården, i djur- och växtförädling och storskaliga industriella sammanhang.

Den moderna bioteknikens råvara är generna. Gener är livets egen information
om hur celler och kroppar byggs och underhålls. De ger alltså sin
bärare vissa egenskaper.

Men gener kopieras också. När levande organismer förökar sig förs kopior

av föräldrarnas gener vidare till nästa generation. Vissa varianter av egenskaper
är till fördel för individen. De som bär genen för den varianten av
egenskapen får större avkomma än andra - den aktuella genen gynnas av
naturlig selektion och blir allt vanligare.

Vid förädling av husdjur och växter sätter människan den naturliga selektionen
ur spel för vissa egenskaper och gynnar istället varianter med t.ex.
onaturligt hög mjölkproduktion eller frösättning. De varianterna är till stor
nytta för människan, men skulle inte klara sig i naturen.

De egenskaper gener ger upphov till är inte absoluta utan påverkas av omgivningen.
En egenskap som upplevs som en defekt i en miljö kanske inte
alls märks i en annan. I en tredje miljö kan egenskapen vara till fördel. Därför
är det viktigt att komma ihåg att geners framgång är avhängig miljön.

Situationen kompliceras ytterligare av att många egenskaper förekommer
i högre eller lägre grad. Det beror på att egenskapen ifråga beror av gener
på en mängd olika platser i organismens totala genuppsättning (genomet),
på miljön och på samspelet mellan generna och miljön. Varje enskild gen
bidrar med så lite och en ”dålig” gen på någon plats kan överskuggas av en
”god” på någon annan. Sannolikt har varje individ en blandning av ”goda”
och ”dåliga” gener för sådana egenskaper i olika positioner.

Tillämpningar av den moderna biotekniken går att finna inom en rad områden.
Inom medicinen finns nya möjligheter till diagnostik av en mängd
både smittsamma och ärftliga sjukdomar. Möjligheterna ökar också att
skräddarsy läkemedel som liknar kroppens egna substanser och att ta fram
vacciner mot t.ex. gulsot och malaria. I förlängningen ser man hur terapi
genom överföring av gener till skadade celler och organ blir möjlig.

Med hjälp av bioteknik kan husdjurs- och växtförädling bedrivas snabbare
än hittills. Dels kan den hjälpa oss i den traditionella aveln, dels får vi möjligheter
att behandla växter och djur med biotekniskt framställda preparat eller
direkt överföra gener för vissa egenskaper. På så sätt finns möjligheter att
höja avkastningen av t.ex. kött och mjölk eller förbättra proteinhalten i olika
grödor. Ofta är högavkastande växter och djur känsliga för skadegörare och
sjukdomar, med bioteknikens hjälp kan vår förmåga öka att göra dem
mindre känsliga.

Inom gruv-, skogs- och processindustri kan biotekniken leda till nya processer.
Tillämpningar finns också för livsmedelsindustrin. En rad tillämpningar
inom miljövården kan tänkas, bl.a. förbättrad oljebekämpning med
mikroorganismer och effektivare avloppsrening.

2. Vårt ansvar mot varandra

Bioteknikens tillämpningar aktualiserar många grannlaga problem av stor
betydelse för alla människor. Kunskapen kan användas till både goda och
onda syften och nyttan av vissa tillämpningar kan diskuteras.

Etiska problem är oföränderliga. I alla tider har människor tvingats ta
ställning till vad som är rätt och orätt i en utveckling som bara kan anas och
ingen har erfarenhet av. Skillnaden är att utvecklingen idag går så oerhört
snabbt att frågorna ofta inte hinner ställas innan framtidsvisionen är ett faktum
och ny kunskap tillämpas för fullt. Istället för att i lugn och ro söka rätt

Mot. 1989/90

Jo607

12

färdriktning tvingas vi försöka göra det bästa möjliga av en redan befintlig
situation. Den snabba tekniska utvecklingen ställer oss inför en rad etiska
frågor, där ingen erfarenhet finns från tidigare generationer.

I den västliga moraltraditionen finns tre ledande etiska principer. Den
första är nyttoprincipen, som fastslår att den handling är rätt som resulterar
i minsta möjliga onda och mesta möjliga goda för de flesta. Den andra är
frihetsprincipen, som hävdar att varje individ fritt skall kunna välja vad den
vill göra, så länge ingen annan tar skada. Den tredje är rättviseprincipen,
som säger att alla har rätt till lika tillgång till resurser för att tillgodose basala
mänskliga behov.

Principerna torde det inte vara svårt att komma överens om. Däremot kan
uppfattningen om hur de skall tolkas och tillämpas, speciellt när de kommer
i konflikt med varandra, skilja sig högst markant. De etiska problemen är
visserligen inte unika för biotekniken, men blir särskilt brännande kring frågor
som rör livets innersta väsen och rika och fattiga länder.

Många anser av etiska skäl att en fri marknad, fri handel och fri forskning
inte kan förenas med en anständig jämlikhetspolitik. Till dem vill vi säga att
marknadsekonomins utvecklingsbefrämjande effekter kommer att vara av
avgörande betydelse också för u-ländernas ekonomiska framåtskridande.
En friare handel är nödvändig för att u-länderna skall få avsättning för sina
produkter. Endast den fria forskningen vinner ny kunskap att användas i
samhällets fortsatta omdaning.

Vissa vill stoppa den biotekniska utvecklingen, dvs. införa ett moratorium.
Det anser vi vara fel. I bioteknikens utveckling ser vi både nya möjligheter
och nya risker. Kunskap kan användas till både goda och onda syften.
Genom att aktivt välja styr människorna som tillämpar kunskapen om användningen
blir god eller ond.

För att rätt använda - och kontrollera - biotekniken måste samhället
skapa en sammanhållen bild av bioteknikens möjligheter och risker. Därför
förordar Folkpartiet en fortsatt kunskapsuppbyggnad i form av forskning
och utvecklingsarbete. Kunskaperna måste föras ut genom en omfattande
informationsinsats, och en bred debatt där olika åsikter får brytas mot varandra
skall stimuleras.

Människan har av naturen begåvats med både förnuftsmässigt och känslomässigt
tänkande. Det skapar förutsättningar för både medvetet ansvarstagande
och personliga värderingar om vad som är rätt och orätt. Genom en
öppen och saklig demokratisk debatt har vi förutsättningar att arbeta oss
fram till en moraliskt försvarbar hållning och att enas kring etiska principer
både i förhållande till varandra och i förhållande till naturen. En förutsättning
är att vetenskapsmännen känner sitt ansvar och förklarar vad som sker
på ett begripligt språk, att en upplyst allmänhet tar del i debatten och att
kunniga politiker fattar de rätta besluten.

3. Individens integritet

Det har framförts farhågor att diagnostik av människans arvsmassa, s.k.
screening, på fosterstadiet eller senare i livet skulle kunna missbrukas. Ökad
kännedom om människans gener skulle kunna ge underlag för någon sorts

Mot. 1989/90

Jo607

13

”kvalitetskontroll” för urval, diskriminering och särbehandling på genetisk
grund.

De mest långtgående farhågorna har bl.a. gällt att individer skulle ”testas
genetiskt” med avseende på egenskaper som intelligens och kritiskt tänkande
och att statsmakten, utifrån rådande samhällssystem, skulle vidta åtgärder
för ett positivt eller negativt urval av dessa egenskaper. Vi vill här
poängtera att denna diskussion bygger på en missuppfattning. De berörda
egenskaperna är i högsta grad produkter av en mängd gener samt miljön.
Någon entydig intelligensgen går inte att identifiera. Ett samhälle som vill
stimulera kreativitet och nytänkande gör det bäst genom en framsynt utbildnings-
och kulturpolitik.

Påståenden att screening skulle ge underlag till program för utrotande av
ärftliga sjukdomar är inte heller sanna. Det finns några tusental genetiskt
betingade sjukdomar. Ett stort antal av dem utvecklas bara om individen har
dubbel uppsättning av sjukdomsgenen. Det gör att även för mycket ovanliga
sjukdomar är friska anlagsbärare ganska vanliga (fler än 1 på 100). Alla människor
bär, i enkel uppsättning, på åtminstone någon kopia av en gen som
orsakar dödlig sjukdom. Att utrota genetiska sjukdomar genom sterilisering
eller selektiv abort av anlagsbärare är därför omöjligt.

Däremot finns mer välgrundade farhågor. Skulle t.ex. sjukvården för att
dra ner på kostnaderna förorda abort av foster, som bär på anlag till sjukdomar
som drar med sig höga sjukvårdskostnader? Skulle försäkringsbolag
komma att ge bonus för ”friska” gener och arbetsgivare att kräva ”friskintyg”
också på generna före nyanställning? Det kan Folkpartiet aldrig acceptera.
Därför måste rutinmässig och opåkallad screening förhindras. Vi menar
också att en långt driven rutinmässig fosterdiagnostik kan leda till att föräldrar
påtvingas information som de inte frågat efter och som de har svårt att
tolka. Detta skapar förvirring och ökar risken för att selektiva aborter börjar
utföras av mer eller mindre ovidkommande skäl och att samhället mer eller
mindre skulle stödja förfarandet.

Å andra sidan anser Folkpartiet att fosterdiagnostik skall vara tillåten av
medicinska skäl, att den skall vara frivillig och att eventuella abortbeslut
skall fattas av föräldrarna. I de fall det finns risk för allvarlig sjukdom eller
skada vore det omänskligt att förbjuda fosterdiagnostik och selektiv abort.

Folkpartiet tar avstånd från all diskriminering av människor, vare sig den
grundas på resultat man fått med bioteknikens hjälp eller med andra metoder.
Fosterdiagnostik skall inte ske på samhällets initiativ med syfte att gallra
bort individer med vissa sjukdomar. Det skulle vara förödande för vår syn
på människovärdet. Samhället skall solidariskt bära sjukvårdskostnader, ge
stöd åt handikappade och dessutom arbeta för bättre möjligheter att förebygga
och behandla genetiskt betingade sjukdomar. Folkpartiet vill vidare
betona vikten av att undersökningsresultat inte sprids utanför den krets av
patienten och den hälso- och sjukvårdspersonal, som har ansvar för behandling
av individen det gäller. Undersökningar som görs i smyg utan den undersöktes
vetskap och medgivande är djupt integritetskränkande och måste leda
till straffansvar.

Beträffande genterapi anser Folkpartiet att terapi på kroppsceller är jäm

Mot. 1989/90

Jo607

14

förbart med transplantation på mikronivå. Behandlingsmetoden inger därför
inte etiska betänkligheter.

Genterapi på könsceller och befruktade ägg ger däremot en förändring
som går i arv till nästa generation. Man kan visserligen hävda att terapi på
könsceller botar sjuka gener hos kommande generationer, men övergången
är glidande mot rashygien, dvs. ett förfarande för att ”förbättra” kommande
generationer. Sådan behandling innebär stor risk för att människan uppfattas
som ett objekt, som behöver manipuleras och förbättras. Folkpartiet ser
ingen anledning att genterapi i arvslinjen skall tillåtas.

Folkpartiet anser att en lag som skyddar den personliga genetiska integriteten
behövs.

4. Gentekniken och förvaltarskapet

Folkpartiets utgångspunkt för hur människan skall förhålla sig till resten av
skapelsen är de idéer som kan sammanfattas under begreppet förvaltarskapstanken.
Den erkänner människans särställning, men ställer krav på ett
särskilt ansvar: Vi har rätt att bruka och utveckla, men inte att utnyttja och
utarma. Vi skall använda vårt förnuft och kreativa förmåga för att skapa
goda livsvillkor för oss själva och andra organismer som lever på jorden.
Kommande generationer har samma rätt som vi.

Man kan på etiska grunder fråga sig om det skall vara tillåtet att genetiskt
modifiera organismer för att ge dem nya egenskaper. All traditionell husdjursavel
och växtförädling har sedan länge haft inriktningen att förändra
organismer genetiskt och ge dem nya egenskaper, även de mest onaturliga.
Med genteknik får vi nya möjligheter på gott och ont. Vi menar att den
etiska diskussionen snarare bör röra de nya egenskaperna och hur vi behandlar
djuren än vilken teknik som används vid förädlingen.

Rätt använd kan biotekniken bli ett utmärkt redskap för att förbättra nyttoväxter
och husdjur. Men det finns också risk att förädling med genteknik
kan resultera i sjuka djur och känsligare grödor.

Biotekniken har naturligtvis också medfört nya risker för miljön. Vad man
i första hand tänker på är oönskade miljöeffekter av organismer som släpps
ut i naturen med flit, t.ex. inom jordbruket eller av olyckshändelse i industrin.
Speciellt har användandet av mikroorganismer, djur och växter med
förändrade gener vållat oro. Erfarenheter av inplantering av främmande
växt- och djurarter har ju visat att dessa ibland kan vålla svåra problem för
inhemsk fauna och flora liksom för areella näringar.

Genetiskt förändrade organismer anses generellt ha nedsatt konkurrensförmåga,
eftersom den nya genprodukten medför en extra belastning på ämnesomsättningen
som föräldraorganismen inte har. Risken att genetiskt modifierade
organismer skall spridas i miljön är därför liten, men viktiga undantag
kan naturligtvis uppstå. Klara regler är därför nödvändiga, så att spridning
av genförändrade organismer med oönskade miljöeffekter och god fortplantningsförmåga
förhindras. Möjligheter att ”märka” organismer med genetiska
markörer, så man vet varifrån de kommer, och att tillföra gener för
egenskaper, som minskar chanserna att klara sig ”på rymmen”, måste tas till
vara.

Mot. 1989/90

Jo607

15

Ytterligare risker med genetiskt förändrade organismer är att den nya genen
skall spridas till andra organismer genom artkorsning eller på annat vis
och orsaka oönskade följder. Säkert kommer skadegörare som man försöker
bekämpa med genteknik så småningom att utveckla resistens mot de genetiskt
förändrade organismerna. Behovet av bekämpningsmedel minskar således
inte. I de fall grödor tillförts resistensgener mot kemiska ogräsmedel
kommer man också att spruta mer gifter, vilket inte ligger i miljövårdens intresse.

Det torde vara moraliskt oantastligt att hävda att vi skall använda bästa
kända teknik för att skapa en renare miljö. I stor utsträckning kan bioteknikens
tillämpningar komma miljön till godo, men biologiskt osunda produkter
och tillämpningar, som försämrar miljön bör inte tillåtas.

Regeringen kan idag meddela föreskrifter som reglerar genteknik på växter
och djur eller användande av gentekniskt förändrade organismer vid
växtodling. Folkpartiet kräver en tydligare lagstiftning som minskar utrymmet
för godtycke. För utsläpp av genetiskt förändrade organismer måste det
finnas ett tillståndsförfarande. Utsläpp bör ej tillåtas utan noggrann prövning
innefattande kontrollerade fältförsök och ekologisk riskbedömning.
Tillverkaren och användaren måste vara ansvariga för eventuella skadeverkningar.
Tillståndsgivande myndighet måste ha god kompetens inom mikrobiologi,
ekologi och populationsgenetik. Vi föreslår att Naturvårdsverket
ges i uppdrag att bygga upp denna kompetens.

Eftersom levande organismer inte känner statsgränser behövs en internationell
reglering för att förhindra att genetiskt förändrade organismer med
oönskade egenskaper sprids okontrollerat i miljön.

5. Förädlarrätt

Den svenska patentlagen är i princip utformad för att ge skydd för en teknisk
uppfinning där naturkrafter och död materia samverkar. För att en uppfinning
skall vara patenterbar krävs bl.a. att den skiljer sig från vad som tidigare
var känt och att den kan utnyttjas i t.ex. industri eller jordbruk. För patent
krävs också en beskrivning av uppfinningen som är så detaljerad att en fackman
kan upprepa - reproducera - den. I patentlagen finns en begränsningsregel
på etisk grund. Patent får inte meddelas på uppfinning vars utnyttjande
skulle strida mot goda seder eller allmän ordning. Under patenttiden får
ingen utan patenthavarens tillstånd utnyttja uppfinningen kommersiellt. Det
kan dock påpekas att ett patent inte alltid ger en automatisk rätt att använda
en uppfinning, för vissa produkter som t.ex. läkemedel krävs särskilt tillstånd.

Det är inget tvivel om att patentinstitutet betytt mycket för västerlandets
tekniska och ekonomiska utveckling. Patenträtten ger ett ekonomiskt incitament
till uppfinnare och möjliggör kostsamma forskningsinsatser och investeringar.
Genom patentsystemet offentliggörs alla uppfinningar och härefter
föreligger full nyttjanderätt för alla om än mot viss ersättning. Härigenom
stimuleras forskning och utveckling i hela världen.

En lagligt skyddad förädlarrätt i någon form för biotekniska uppfinningar
anses av många vara till stor allmän samhällsnytta. Andra är kritiska mot

Mot. 1989/90

Jo607

16

tanken på biotekniskt patent. Bl.a. anses patenträtt hota den fria tillgången
på naturliga genetiska resurser. Man ifrågasätter också det etiskt riktiga i att
ta patent på gener, som så nära hör ihop med själva livet. Dessutom finns
en rad praktiska svårigheter, t.ex. den grundläggande egenskapen hos liv att
fortplanta sig självt utan hänsyn till upphovsrätter och patentintrång.

Lagens begreppsbildning är inte anpassad till biotekniken. På växtsidan
ges genom växtförädlarrättslagen ett begränsat skydd för bioteknologiska
uppfinningar. Förädlaren tillerkänns ensamrätt till förökningsmaterialet
men inte till framställning och utnyttjande. I vissa fall kan erhållas det mera
omfattande patentskyddet för uppfinningen. Gränsdragningen mellan patenträtten
och växtförädlarrätten är dock oklar.

Beträffande djur finns ingen särskild förädlarrätt till bioteknologiska uppfinningar,
men patentskydd kan erhållas i vissa fall. Den nya djurskyddslagen
förbjuder dock vissa biotekniska förfaranden mot djur.

Behovet av att modernisera vår lagstiftning beträffande bioteknologiska
uppfinningar är utomordentligt stort. Det gäller därvid att finna en skyddsform
för sådana uppfinningar, som tillfredsställande balanserar alla motstående
intressen och kanske då främst förädlarens rättsskydd mot vad som
är biologiskt och moraliskt godtagbart.

En utgångspunkt för vidare diskussion, som alls inte är invändningsfri eller
löser alla problem, skulle kunna vara följande: Som huvudregel stadgas
att förädlaren tillerkännes ensamrätt till sina bioteknologiska uppfinningar
beträffande levande organismer, oavsett om det gäller djur, växter eller mikroorganismer.
Undantag från sådan ensamrätt göres endast beträffande
människor och ev. några andra ”högre” organismer. Dessutom införes en
viktig och effektiv etikspärregel. Oetiska uppfinningar får - trots nämnda
ensamrätt - inte utnyttjas.

Denna skyddsform borde kunna utformas som en enhetlig förädlarrätt och
alltså omfatta nuvarande regler om såväl patentskydd som växtskydd. Den
ovannämnda etikspärren bör införas i särskild lagstiftning.

För övrigt bör understrykas att det är en rättslig självklarhet och en internationell
nödvändighet, att eftersträva global harmonisering och således
undvika äventyrliga, nationella särlösningar.

Mot denna bakgrund föreslår Folkpartiet att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att utforma förslag till ett modernt privaträttsligt skydd för
bioteknologiska uppfinningar.

6. Folkpartiets förslag

Biotekniken och dess utveckling aktualiserar många och grannlaga frågor av
stor betydelse för alla människor. Många olika myndigheter, forskarvärlden
och industrin har ansvar för att kunskapen tillämpas på ett riktigt sätt.

Folkpartiet anser att vi ej skall frånhända oss den nytta vi alla kan få av
bioteknikens tillämpningar: mediciner till sjuka, bättre hälsovård, skonsamma
industriprocesser och nya grödor för att mätta hungrande. Vi skall
inte heller avstå från möjligheterna att påverka utan delta i utvecklingsarbetet.
Därför motsätter vi oss tanken på ett moratorium, som skulle förhindra
eller försvåra forskning och utveckling.

Mot. 1989/90

Jo607

17

I en tidigare partimotion från januari 1989, som slutbehandlas i vår presenterade
Folkpartiet vissa förslag beträffande bioteknikens användning.
Bl.a. föreslogs en parlamentarisk utredning, som skulle ta sig an en rad olika
frågor. Utvecklingen inom bioteknikområdet har sedan dess gått mycket
snabbt och olika biotekniska frågeställningar har varit föremål för omfattande
debatt. Därför finner vi nu anledning att precisera våra ståndpunkter
och ta ytterligare initiativ i dessa frågor.

Vi anser att följande riktlinjer skall gälla för politiken på bioteknikområdet:
Utvecklingen skall styras av principen om människovärdets okränkbarhet
och rätten till personlig integritet. Vi måste ta ansvar för att utvecklingen
kommer alla jordens länder till del, förhindra miljöfarlig användning av bioteknik
och motverka monopoliseringssträvanden i industrin.

Folkpartiet anser att olika myndigheters ansvar och åligganden måste preciseras.
Uppgifterna kan i huvudsak lösas av befintliga organ, men ansvarsfördelningen
behöver ses över och erforderliga kompletteringar göras. Vi föreslår
att Delegationen för hybrid-DNA-frågor ges ökade resurser och får
uppdraget att göra en sådan genomgång. Delegationen skall också förstärkas
parlamentariskt, så att alla riksdagspartier finns representerade, samt ges ett
speciellt ansvar för information till allmänheten om bioteknik. Vi föreslår
dessutom att till Naturvårdsverket anslås medel att påbörja en utvärdering
av bioteknikens miljöeffekter.

I dag är bioteknikområdet rättsligt oreglerat i vissa delar. Folkpartiet kräver
en lag som reglerar genteknikens användning på människan och skyddar
den personliga integriteten, men vi lägger nu inget särskilt yrkande då regeringen
aviserat en proposition i denna fråga. Vi kräver också en lagstiftning
för reglering av utplantering av gentekniskt förändrade organismer i enlighet
med vad vi föreslagit i denna motion.

Beträffande förädlarrätt finner vi att frågorna är många och svårlösta. Vi
föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att lämna
förslag till privaträttsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Slutligen vill vi
påpeka vikten av att Sverige snarast antar en parlamentariskt grundad nationell
policy för den fortsatta medverkan i det omfattande internationella regleringsarbetet
på bioteknikområdet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för politiken på bioteknikområdet,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om delegationen för hybrid-DNA-forskning,1]

[att riksdagen för budgetåret 1990/91 till delegationen för hybridDNA-frågor
anslår 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,1]

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till miljövärdering av den
moderna biotekniken till Statens naturvårdsverk anslår 2,5 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagstiftning rörande
utsläpp av gentekniskt modifierade organismer,

Mot. 1989/90

Jo607

18

[att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att
lämna förslag till privaträttsligt skydd för biotekniska uppfinningar i
enlighet med motionen,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationell bioteknikreglering.2]

Stockholm den 22 januari 1990
Bengt Westerberg (fp)
Ingemar Eliasson (fp)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Birgit Friggebo (fp)

Elver Jonsson (fp)

Daniel Tarschys (fp)

Jan-Erik Wikström (fp)
Anders Castberger (fp)
Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Kerstin Ekman (fp)
Charlotte Branting (fp)
Sigge Godin (fp)

Ingela Mårtensson (fp)
Anne Wibble (fp)

Barbro Westerholm (fp)
Bengt Harding Olson (fp)
Bengt Rosén (fp)

Mot. 1989/90

Jo607

1 1989/90:A253

2 1989/90:L802

gotab 99842, Stockholm 1990