Motion till riksdagen
1989/90:Jo534

av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, fp)
Svanskupering på hundar

Den 1 januari 1989 trädde riksdagens beslut om svanskupering i kraft med
en övergångsbestämmelse om sex månaders dispensmöjlighet. Riksdagsbeslutet
dikterades av omsorg om djuren. Dock tycks brist på kunskap i vissa
delar ha förelegat.

Uppenbar risk föreligger bl.a. att svenska uppfödares möjlighet till utbyte
av avelshundar med utlandet radikalt minskar, eventuellt upphör helt. Endast
Norge har för närvarande infört ett liknande förbud.

Försämrade avelsmöjligheter hotar den egna produktionen inom landet
av polishundar, övriga vakthundar, narkotikahundar, ledarhundar m.fl. För
dessa uppgifter används framför allt schäfer, dobermann och riesenschnauzer.
För tre av dessa raser gäller kuperingsförbudet.

Man kan redan nu konstatera att registreringen av de aktuella raserna gått
ned. Skulle den tendensen hålla i sig innebär det mycket allvarliga konsekvenser
för tillgången på brukshundar (brukshund = arbetande hund).

En starkt begränsad uppfödning inom kuperingsraserna medför höjda risker
för spridning av genetiskt betingade sjukdomar och skador.

Det synes oss som om det generella kuperingsförbudet - utan dispensmöjligheter
- fattades utan den ingående analys av konsekvenserna för tillgången
på brukshundar som borde ha förelegat före förbudets genomförande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en övergripande analys och utvärdering
av konsekvenserna av svanskuperingsförbudet samt en
eventuell översyn av lagstiftningen.

Stockholm den 24 januari 1990

Elisabeth Fleetwood (m)

Ingvar Eriksson (m) Hugo Bergdahl (fp)

Per Stenmarck (m)