Motion till riksdagen
1989/90:Jo520

av Ingela Mårtensson och Margareta Fogelberg
(båda fp)

Djurförsöken

Kritiken mot djurförsök har ökat under 80-talet. Det har avspeglat sig inte
minst i riksdagsbeslut. Genom riksdagens beslut 1978 placerades försöksdjuren
på den etiska kartan och erkändes som levande varelser med rätt till hänsyn.
År 1988 antogs den nya djurskyddslagen, som klart uttalade att djurförsöken
bör begränsas av etiska skäl.

Sedan 1979 har staten öronmärkt anslag för alternativa metoder genom
centrala försöksdjursnämndens försorg. Resultaten måste följas upp och en
samordning ske om nya metoder och tekniker ska slå igenom. Detta sker
inte i dag. En bra metodutveckling kan ha skett på en institution, men på
andra fortsätter man med djurförsöken eller använder gamla, mindre djurvänliga
metoder.

Centrala försöksdj ursnämnden liksom den centrala djurförsöksmyndigheten,
har till uppgift att samordna utvecklingen i hela landet. De djurförsöksetiska
nämnderna måste få information om de senaste rönen på ett givet område,
för att ha som vägledning vid bedömning av planerade djurförsök. Det
är viktigt med en översyn av de rutiner och tekniker som kommer till användning
i djurförsöksverksamhet för att kunna föreskriva vilka som är optimala
från djurens synpunkt.

Det är angeläget att samhället utvärderar djurförsökens verkliga betydelse
som modell för att behandla olika sjukdomar och som testmetod för
kemikalier etc. En inventering av befintliga alternativa metoder och stöd till
valideringsprojekt av alternativa metoder är också nödvändig för att utan
dröjsmål kunna minska djurförsöken inom de områden, där alternativen visar
sig användbara. Likaså bör en utvärdering omfatta de förhållanden under
vilka försöken pågår.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av djurförsöken
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1990

Ingela Mårtensson (fp) Margareta Fogelberg (fp)