Motion till riksdagen
1989/90:Jo513

av Viola Furubjelke m.fl. (s)
Märkning av livsmedel

Livsmedelsdebatten i vårt land kännetecknas numera av kvalitetsfrågor
mera än kvantitetsfrågor. Jämfört med stora delar av världen är vi i Sverige
så privilegierade att riklig tillgång på mat anses som en självklarhet. Debatten
har i stället kommit att handla om livsmedlens kvalitet, hur de har framställts
och vilka tillsatser som använts vid beredningen, men också om kostsammansättningens
beydelse för hälsa och välbefinnande.

Målet för svensk livsmedelspolitik är att konsumenterna ska kunna köpa
livsmedel av god kvalitet till rimliga priser. För att underlätta för konsumenterna
i valet melan olika produkter har bl.a. lagstiftats om innehållsdeklaration
vad gäller ingredienser och tillsatser och om s.k. jämförpriser. Därtill
finns flera rekommendationer och överenskommelser med livsmedelsbranschen
bl.a. om märkning av fett och sockerinnehåll samt om att ange ursprungsland
för frukt och grönsaker. I enlighet med propositionen om livsmedelskontroll
beslöt riksdagen våren 1989 att märkning med ursprungsland
ska ske på alla färdigförpackade livsmedel fr.o.m. 1 januari 1992.

Allt detta är mycket bra, men med enkla medel skulle det kunna göras
ännu bättre. Gatt- och EG-anpassning gör att vi kan förvänta oss mer importerade
livsmedelsprodukter i affärerna. Detta är för konsumenterna i huvudsak
positivt eftersom det kan komma att påverka prisbilden. Det är emellertid
viktigt att kunden alltid får information om varifrån ett livsmedel kommer.
För många människor har det betydelse för kvalitetsbedömningen. Det
gäller naturligtvis även de livsmedel som inte är färdigförpackade.

Vi anser det helt otillfredsställande att livsmedel som köps över disk i dag
undantagits från krav på ursprungsmärkning. Att kunden - om han/hon
kommer på det - kan fråga en expedit räcker inte. Det är enligt vår mening
rimligt att även högreven, fläskfilén, ostarna och andra livsmedel som numera
allt oftare säljs över disk märks med ursprungsland. I de flesta fall finns
ju redan en lapp på varan eller en tavla på väggen som anger sort och pris.
Det borde vara enkelt att också ange ursprungsland.

För lösförsäljning av frukt och grönsaker gäller en överenskommelse med
branschen om att produktionslandet ska anges. Det kan lätt konstateras att
det finns brister i efterlevnaden av denna överenskommelse. Därför bör
även frukt och grönt omfattas av kravet på ursprungsmärkning.

Dessa ändringar i Livsmedelslagen kommer att ge svenska konsumenter

en bättre varuinformation i en alltmer internationaliserad livsmedelshandel.
Några praktiska hinder för genomförandet kan vi inte se, därför bör det
kunna genomföras senast 1 januari 1991.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av
livsmedelslagen att från 1 januari 1991 också livsmedel som säljs oförpackade
omfattas av kravet på märkning med ursprungsland,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i
livsmedelslagen att från 1 januari 1991 även lösviktsförsäljning av
frukt och grönsaker omfattas av krav på märkning med ursprungsland.

Stockholm den 23 januari 1990
Viola Furubjelke (s)

Maj-Inger Klingvall (s)

Marianne Carlström (s)

Ingegerd Sahlström (s)
Sigrid Bolkéus (s)

Mot. 1989/90
Jo513

12